Harry Styles!

Harry! Du måste tro mig!

Det här kapitlet tar jag på svanska eftersom ingen kommenterade om ni ville ha på engelska så jag fortsätter med svenska!😜

- Klara -

- åh, häär!! Harry!! Jag vill in här!! Sa jag och hoppade lite som en 5 åring.
- eeh, okeej, visst... Sa han.
Jag sprang in i butiken och efter mig kom Harry, Alex och Simon. Jag började att kolla på vit spets blus, för 129 kr. Men när jag var påväg till provhytterna så fastnade min blick på en blå blus. Den var kort fram och lite längre bak. Den var. Så himla snygg. Jag sprang fram till den och lyfte på det lätta tyget! Shiit, vad fin den var.
- oh, den var riktigt snygg! Du skulle passa perfekt i den!Sa Harry som nu stod bredvid mig.
- snygg? Snygg är bara förnamnet! Jag ÄLSKAR DEN!! Sa jag. Jag vände på prislappen... SHIIIT!!! 1200 kr för det här lilla tyget?! Jag släppte tyget och började gå.
- men jag vill inte ha den! Sa jag till Harry.
- Va?? Varför? Du sa ju nyss att du älskade den?! Frågade han förvirrat.
- äsch!! Sa jag bara innan jag kom in bland provhytterna. Alla var upptagna så vi fick stå i en kö.
- vart är Alex och Simon föresten? Fråga jag.
- eh, dem står och pratar med några tjejer. Sa Harry och suckade.
- varför pratar inte du också med dem?
- meh, hallå, du är ju här! Sa han i en "duh" ton. Jag log lite åt vad han sa. Så gullig.

- här är det ledigt nu! Sa en kvinna som jobbade här. Jag gick mot hytten
- åh, ursäkta men det här är en familjehytt så man måste vara minst två! Sa kvinnan.
- åh, okej jag får vänta på en annan! Sa jag och log mot henne.
- neej, vi är två! Sa Harry och puttade in mig i prov rummet och följde efter in. Han drog igen dörren efter sig.
- Harry!!! Du får inte vara här inne när jag ska prova! Sa jag.
- varför inte? Fråga han.
- meh, för att... Du... Du.... Aaaah då får du ivarge fall vända dig om! Sa jag och Harry vände sig om.
Jag tog av mig min tröja och satte på mig den vita spets tröjan.
- wow! Sa Harry.
- du skulle ju kolla bort! Sa jag.
- jag gjorde det, men du vet det är en spegel där! Sa han och flinade.
- aaah! Sa jag bara.
- du passar i den! Sa han.
- hah, neej! Sa jag och skrattade lite.
- jo, det gör du visst!
- oavsett om jag gör det eller inte så är den väldigt obekväm så jag tänker inte köpa den! Sa jag och drog av mig den även fast Harry kollade på, men nu när han redan har sett så...
- well... Om du tycker den är obekväm så ska du ju inte ha den! Sa han och följde efter mig ut från provhytten. Jag hängde tröjan på en stång innan vi gick ut från provhytterna.
Jag slängde en blick på den blåa blusen och suckade.
- du vet, om du vill ha den så kan jag betala! Sa Harry som tydligen såg att jag kollade på blusen.
- vaa? Neeeej, jag bara, vill inte ha den! Den skulle säkert inte passa på mig ändå! Sa jag och gick snabbt förbi den och gick vidare till Alex och Simon som stod vid några tjejer.
- åå, hej Klara!! Sa Alex och log mot mig. Jag ville himla med ögonen men gjorde det inte utan log bara ett fejk leende tillbaka. Harry ställde sig bredvid mig i den lilla ringen och la en hand runt min midja lite diskret.
- OMG!!!! AAAAAH DET ÄR HA-HARRY STYLEEEESS!! Skrek en av tjejerna och de andra tre tjejernas ögon vidgades innan dem snabbt kollade mot Harry.
- va? Fråga Alex förvånat.
- jaaa!! DET ÄR HA-HARRY STY-STYLES!! Stammade tjejerna fram.
- meh, varför får han alla tjejer! Gnällde Alex.
- Hahahahahaha!!! Skratta jag, eftersom han inte vet något om att Harry är med i det typ kändaste pojkbandet i världen!
- vad skrattar du åt? Fråga han tjurigt.
- det är inte så konstigt att han 'får' alla tjejer!sa jag.
- urg... Jag vet, hans hår, ögon, läppar och allt du sa tidigare! Sa han och himlade med ögonen en aning irriterat.
- haha, aa det med, men också att han är medlen i ett av världens kändaste pojkband! Sa jag och log mot Harry när tog bilder med tjejerna. Han log tillbaka fast att han stod och tog en bild men en tjej.
- aha! Så det förklarar varför du är med honom, han är ju känd! Sa Alex lite lättad på rösten.
- vaa? Nej!! Jag är inte med honom för att han är känd!! Jag är med honom för att jag älskar honom!! Sa jag.
- älskar? Frågade Simon som nu kommit in i samtalet.
- ööh, jaa, s-som vän! Stammade jag fram.
- aha, sure! Sa Alex!
- joo, det är sant! Sa jag. Jag kan inte fatta att dem tror att jag är med Harry bara för att han är känd. Visst jag hade värdens crush på honom innan jag träffade han men det är inte för att han är känd som jag är med honom.
- vad är sant? Fråga Harry.
- att jag är med dig för att jag älskar dig och inte för att du är känd! Sa jag.
- aha... Sa Harry och svalde.
- du tror väll mig? Sa jag osäkert och ställde mig framför honom så nära så att jag kände hans andetag.
- mm. Sa han, och lät inte så jätte säker.
- Harry! Du måste tro mig! Jag älskar dig mer än något annat! Sa jag.
Jag försökte att få ögonkontakt men han vek undan blicken.
- Harry!! Okej, för att bevisa att jag älskar dig! Sa jag innan jag tog tag i hans haka och lyfte så vi kollade varandra i ögonen. Sedan böjde jag mig fram och kysste honom mjukt på läpparna. Först kysste han inte tillbaka men efter en stund så kupade han mina kinder med hans händer och kysste tillbaka. Så där stod vi och kysstes mitt i köpcentret bland massa folk. Det var en sån skön känsla! Att Harry verkligen stod här framför MIG, av alla tjejer på jorden och han stod här med mig! Det är ju inte riktigt klokt! Fast jag skulle ju inte vilja ändra någonting! Och även om Harry inte var känd så skulle jag fortfarande vara med honom! Det är hans personlighet som jag älskar och inte hans kändishet eller hans pengar! Jag skulle älska honom oavsett om han sjöng som en kratta och var hemlös! Men nu är det inte så och jag älskar honom precis som han är! Och jag vill inte ändra på något! Tänk om jag inte gått till stan den dagen och inte gått in i honom! Tänk om jag inte skulle ha träffat honom och då skulle jag inte stå här just nu! Efter ett tag så var vi tvungna att dra ifrån för att ta luft.
- Klara, jag älskar dig med! Sa Harry och log!
Jag log tillbaka och la en fjäder lätt puss på hans läppar innan jag vände mig om. Där stod Alex, Simon & de 4 tjejerna med hakorna i golvet.
- eeh, va inte ni bara vänner? Fråga Alex!
- eeh, nja, vi sa att vi va det men... Vi är egentligen ihop! Sa jag och Harry kom fram bakom mig och tog tag i min hand.
- OMG, HARRY STYLES FLICKVÄN!! Skrek tjejerna och tog massa bilder med mig medan jag stod helt stilla.
- öööhh, ursäkta! Sa jag och försökte ta mig ur deras klump de bildat runt mig. Harry log mot mig och tog min hand igen då jag tappat den när tjejerna hoppade på mig.
- ehm, Klara kan vi prata lite? Fråga Simon.
- ööh, um visst! Sa jag. Jag hade helt glömt bort det Simon sa förut om att jag inte borde vara med killarna.
- kom då! Sa Simon och jag kollade osäkert bort mot Harry innan jag gick med Simon en bit bort från dem andra.
- så... Vad var det du ville p-prata om? Fråga jag osäkert.
- Klara ta det lugnt, du behöver inte vara rädd för mig! Sa han och log samtidigt som han la en hand på min axel. Det var det där leendet som jag fall för förut! Jag typ dog varje gång jag såg honom och kunde knappt prata.
- me-men jag, jag är inte rädd! Sa jag.
- aja, visst! Men det jag menar är att idag när jag sett dig och " Harry" så har jag fattat att det är honom du vill ha och inte mig!
- o-okej.
- såå, förlåt för... Du vet... Aa! Sa han och kollade skamset ned i golvet.
- aa, kan jag gå nu? Fråga jag.
- aa, men först! Jag har en fråga! Sa han.
Jag nickade till svar.
- eh, var du kär i mig på riktigt innan, eller azzå från början när vi först blev i hop? Fråga han.
- va? Fråga jag chockat.
- ja, azzå jag måste få veta om du verkligen var kär i mig på riktigt. Sa han och rodnade.
- ja, ja Simon jag var kär i dig på riktigt! Jag tyckte du var riktigt snygg! Jag föll för det där leendet och varje gång jag såg dig så typ, dog jag. Jag kunde inte ens prata ordentligt när du var med! Så ja, ja jag VAR kär i dig på riktigt, men nu... Nu tillhör mitt hjärta någon annan! Sa jag och kollade bort mot Harry som oroligt kollade tillbaka på mig.
- s-så! Du typ tyckte jag var snygg?? Fråga han. Jag nickade.
- riktigt snygg!! Sa jag och för en gångs skull på väldigt länge så log jag mot honom.
- kan vi vara helt vanliga kompisar nu och glömma det som hänt? Fråga han.
- absolut! Sa jag.
- bra! Kram? Fråga han.
Jag nickade och kramade honom.
- jag är så glad att jag har dig som vän! Sa han under kramen. Jag log mot honom innan vi gick tillbaka till dem andra.

- såå! Ska vi gå hem nu?! Fråga jag samtidigt som jag tog tag i Harrys hand.
- visst! Sa Harry.
- vill ni följa med Alex och Simon? Fråga jag. Harry kollade chockat på mig.
- eh, njaa, jag kan inte men, ni kanske vill komma på en fest senare ikväll? Den är ivargefall hos Simon klockan 20.00! Och jag antar att du vet vart Simon bor! Sa Alex och jag nickade!
- vi kommer! Men är det okej om vi tar med några kompisar med?
- absolut! Ju fler desto roligare!
- okej, ses! Sa jag innan jag gick iväg med Harrys hand i min.

På vägen hem så frågade Harry många frågor om vad Simon sa och varför jag kramade honom. Jag svarade ärligt och Harry sa att han var glad att vi blivit vänner men att han inte litade på Simon till 100% och det förstår jag då jag inte heller gjorde det. Men som Simon betedde sig idag, så var han också innan han... Aa, ni vet vad, så jag känner typ på mig att han är påväg att bli den samma gamla, snälla och roliga Simon. I varje fall så var jag riktigt glad att vi var vänner igen! Och att jag inte behöver vara orolig över att något ska hända oss när jag är tillsammans med min pojkvän, Harry!!

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Är sjuk idag så det kanske inte blev det bästa kapitlet, men men, jag hoppas att ni gillade det ändå! Imorgon kanske det kommer ett till kapitel om när dem är på festen men jag är inte säker så förvänta er inte för mycket!!

// Bella😜😃💞😄😀😛💗👍😝💖