Niall Horan- Our Moment (Svensk)

It's Ma Birthday!

-Majas pov-

Idag fyllde jag trettio. Eller jag och Oliver. Shit, vi börjar bli gamla. Liksom jag går i pension om 35 år. Det är inte mycket. Det hade börjat med att Niall hade gett mig frukost på sängen. Han hade visat vart vi skulle på honey moon. Vi skulle gifta oss om sju månader. Jam det var långt, men då kunde vi planera och gifta oss på sommaren. Men i alla fall. Niall hade väckt mig med frukost på sängen. Vi hade snackat jääättelänge om allt. Jag hade fått jättemycket gratulationer på twitter, instagram, snap och facebook. Att jag fortfarande hade fans var väldigt coolt. Jag menar. Jag var modell för nästan 5 år sen. Niall hade inte bara gett mig frukost. Nej, okey here goes.

Jag hade fått fem nya macläppstift.
Jättemånga anastasia ögonskuggor.
En mac palette.
Sex olika foundations. Olika hudtoner.
Tre nya bronzers.
Och en läppenna som jag hade tjatat om sen vi hade åkt till Ottawa flrsta gången.

På tal om det, så måste jag hölsa på Alfons.

Efter vårt långa snack och frukost på sängen och mys så hade Niall sagt att vi skulle ut och "shoppa". Vi hade obviously tagit en dusch tillsammans. Längsta duschen i mitt liv. Förutom när jag hade badat isvak. Det var hemskt. OCH kag var helt nöck dessutom.

Men som sagt. Jag hade duschat, med Niall. Det hade varit en annourlunda dusch. Han hade fått raka mina ben. Det slutade med drygt tre sneskur och väldigt mycket blod. Ni som rakar ben, armhålor etc knows the struggle.

Jag hade sminkat mig med mitt nya smink och jag spg fierce ut. Work it, work it, work it fierce! Jag hade skitsnygga kläder på mig och var jätteexcited för min och Nialls dag.

"Hur- vart parkerar man?" Suckade Niall och kollade runt. Hans vita tröja vek sig vför varje rörelse han gjorde. Jag skrattade och kollade på min mobil som lät så förfärligt.

"ICE Mamma💘" stog det. Jag tröck på den grlna knappen och tog mobilen mot örat.
"Ja må hon leva, ja må hon leva, ja må hon leva ut i hundrade åååår!" Sjöng min tondöva familj i falsett. Jag drog mobilen från örat lite och flinade.

"Grattis älskling! Du är gammal jämfört med dina kusiner!" Jag skrattade. Asså va?

"Lol, tack mamma, hur gpr det?"

"Med?" Frpgade pappa.

"Alfons...?" Sa jag.

"Jaaa! Nej det är bra, han ligger hör i sjukhus sängen, kommer förmodligen vakna någon sång ehm, du hörru! Vart vill du äta idag?" Frågade mamma.

"Det är Olivers tur att bestäma." Sa jag och fiskade bort varför mamma blev så konstig när jag försökte prata om Alfons. Niall stannade bilen och jag klev ur.

"Aa, ni håller koll på det, jag får kolla med Oliver. Ehm, mormor och morfar vill att vi kommer och hälsar på de." Jag nickade.

"Ja, jag saknar de jättemycket" sa jag och stängde bildörren. Jag gick till Niall och tog hans hand med min lediga hand.

"Mamma jag måste gå nu, men vi kan höras i eftermiddag, eller när vi ses"

"Ja, vi syns ikväll! Hej dp och grattis älskling"

"Hej då!" Sa kag och la på.

"Var det Maria?" Frågade Niall. Jag nickade och trlck ner min hatt hårdare mot mitt huvud.

"Let's go!" Sa Niall och vi gick in.

. . . . .

Nu satt vi på en bakgård av någon slags restaurang. Jag satt vid änden av bordet och Oliver satt på andra. Bakom mig var det buskväggar och ingången. Bakom Oliver var huset man beställde mat i. Där vi satt var det inga människor. Främst för att det var november och man vill tydligen onte se snö. Det var varnt här inne för det var en tak byggt över oss i trä. Träet var klätt i blommor och lampor som höngde. Det var vackert. Vi hade beställt vår mat och ätit den. Nu vänta bara min och Olivers överraskning, vilket de hade sagt till mig var en tårta.