Niall Horan- Our Moment (Svensk)

Sams

Heeej igen! Hoppas ni kommer gilla det här kapitlet!!

Tack för er fina respons! Betyder så sjuuuukt mycket för mig! Älskar er alla!!<3<3<3<3:**

- Maja <3<3

#"#"#"#"#"#"#"#"#"#"#"#

Nialls pov

Jag satt helt stum på sängen. Jag tog upp mobilen igen och kollade. Orden kunde inte sluta snurra i mitt huvud.

Maja: Men jag kan ju inte veta! Jag är ju för faan mil ifrån dig! Tycker vi borde ta det lugnt. Vi ses när vi ses. Men för nu, det är slut. Jag orkar inte med all drama"

rden fortsatt att spela sig i huvudet på mig, "Men för nu, det är slut". Jag gick in på kontakter. Jag kollade på Liams nummer. Sen bläddrade jag till M. Jag hittade Maja, Mamma och fler njummer. Jag tröck på Maja och den ringde. Sakta tröck jag uren mot örat. Det pep och pep.

-Pip, pip. Pip, pip. Pipen kändes som en evighet. Till slut hörde jag klicket.

- Maja, sa hon. Jag kände inte igen rösten. Den var sårbar oc fruktsam. Jag hade inget att söäga. Ínga ord kom fram.

- Ehh, hej! sa jag nervöst och jag kunde höra henne fnysa.

- Så nu funkar det att ringa? frågade hon. Jag suckade.

- Du kommer alrdig låta mig förklara va? frågade jag.

- Jag vet inte, kanske när du är man nog att inte vara otrogen och sen låta tidningarna berätta fö din flickän flera tusentals mil ifrån dig? Nej, men jävligt moget, verkligen! Älskar ju det sjukt mmycket! Verkligen tack!! sa hon.

- Jo, men! Jag har inte varit otrogen mot dig! Du vet att jag aldrig skulle! sa jag med högre röst.

- Jo verkligen! Hur kan du förklara hotellrummet då¨? Att ni hade setts kyssts? Och att ni hade hållt hand? sa Maja.

- Jo, Harry bjöd in Barb, och en tjej som heter Michelle på vårt rum. Och vi har inte kysst.! Man kan se att bilden är photoshoppad. Ser du inte lkläderna jag hade? De kläderna jag hade när vi gick på bio med Raquelle och de! Och om du kollar på hennes twitter så kan du se att hon kysser sin kille med exkt samma kläder, frisyr och rörelse! Så man ser att min gestalt är inklippt i bilden! Så snälla! Kan du tro mig! Du vet att jag aldrig skulle ljuga för dig! sa jag och jag kände tårarna komma. Jag visste att killar inte brukade gråta, men Majas och min realtion var ett väldigt känsligt ämne. Jag kunde höra henne tänka (hopppas det inte lät för konstigt).

- Jamen, hur kunde de skriva om det? frågade Maja.

- Vad tror du? De hittar builden på internet och skrivwr vad som helst utan att bry sig, sa jag.

- Jamen, jaha. Förlåt, eller asså, jag- förlåt, sa hon och jag hörde hur hon ångrade allt hon sagt.

- Jag vet inte hur jag ska reagera, jag menar, om du verkligen talar sanning, så. sa Maja.

- Jag lovar, sa jag och försökte att låta så övertygande som möjligt.

- Jamen, du måste visa mig bilderna! sa hon. Förlåt, Niall, sa hon sedan och ja kunde höra henne snörvla.

- Det gör inget, förlåt mig, sa jag. Jag önskade att jag kunde bara krama om henne och säga förlåt tusen gånger.

- Förlåt, hörde jag ett mumlade i andra luren.

- Det är tre veckor kvar! sa jag.

- Jag vet! Och jagkan inte vänta, sa Maja. Hon försökte nog rena luften från bårket och gå viadre. Jag valde att göra detsamma.