~Förbjuden Romans - 3 - Något Nytt Blir Slutet~ [HP FF - Snape]

~Kapitel 20~

Severus stoppar ner handen och lyfter upp en silvrig ram med en målning inuti, gjord utav mig. Det är från en utav mina drömmar. Severus och jag ligger i högt grönt gräs, våra läppar rör nästan vid varandra och solen skiner bakom oss. Severus drar handen över det beskyddande glaset.

"Penelope, jag vet inte, vad jag ska säga..." mumlar han och ser på målningen. Mitt hjärta gör glädjeskutt och jag fnittrar lite.

"Öppna dina." viskar Severus fortfarande med sina händer kramandes om sin egna klapp. Jag fnittrar lite ivrigt och plockar fram mina tre klappar från Severus.

Jag lägger dem framför mig i soffan och tar upp det största utav de tre paketen. Jag ger Severus en blick innan jag knyter upp snöret och drar av pappret. Inuti finns det en riktigt gammal bok. Jag vänder den och läser upp dess titel,

"Trolldrycker och magiska brygder av Arsenius Jigger." Jag ser undrande på Severus, du vet att jag redan har denna... Tänker jag och som om Severus förstår varför jag ser så förvirrad ut ler han mot mig.

"Öppna upp till första sidan..." mumlar han med den där bestämda och mörka rösten. Jag gör som han säger samtidigt som en rysning av ljuvlig gåshud färdas ner för min rygg.

"Längst ner." säger han sedan.

Längst ner på sidan står en liten text.

"Du håller i din hand ett utav de tio första exemplaren. Daterad till 1670. Trolldrycker aldrig tidigare visade. Brygder okända för häxor och trollkarlar som ej äro innehavare utav denna bok. Högaktningsfullt, Arsenius Jigger." och under den lilla texten finns författarens signatur. En... En av endast tio... I såhär bra skick... Tänker jag hänfört och bläddrar hastigt men försiktigt igenom boken och ja, den är minst 30 sidor tjockare än den i mitt läsrum.

"Tack så mycket Severus..." mumlar jag och ger honom ett glädjefyllt leende. Severus nickar nöjt.

Jag lägger boken på soffbordet vid min sida och plockar upp det mellanstora paketet. Jag upprepar samma procedur men nu är det inte en bok som legat dold för mig utan en simple liten låda med ett glaslock. Inuti ligger det nio sorters teer och varje låda är märkt med ett land. Jag läser dem,

"Thailand, Bulgarien, Italien, Turkiet, Japan, Rumänien, Sverige, Frankrike, Afrika... Detta är ju teer från hela världen..." mumlar jag ut och ler glatt, nöjd över hur mycket tanke som ligger bakom en sådan enkel liten present.

Severus hoppar närmre mig i soffan och lägger det lilla paketet som är kvar på bordet. Han lutar sig snett mot ryggstödet och jag märker knappt hur han drar in mig i sin famn och vänder mig om så att jag ligger med ryggen mot hans bröstkorg och har hans armar om mig. Han kysser mig på toppen utav huvudet.

"Thailand minns jag att du hade en liten pinn av på din skolväska, Bulgarien pratar du mycket om och även Rumänien på grund utav drakarna. Italien berättade du att du och din familj åkte till en sommar då du var liten. Du pratar alltid om de rika smakerna i Turkiet. Du berättade en gång för mig att Japan och Afrika har bland de rikaste kulturerna enligt dig och att du en dag vill uppleva båda länderna. Frankrike minns jag att du berättade om en gång i början av vårt förhållande, hur du vill åka dit och se Eiffeltornet, äta baguetter och dricka te vid La Seine i solen. Sverige berättade du en gång för mig har bland de rikaste skogsliven. Både i bär, djur och övernaturliga under..." Jag ser upp på Severus, hänförd över hur han kunde minnas allt det där. Hur mycket omtanke och kärlek som finns i den simpla teboxen jag håller i mina händer.

Severus ser ner på mig, lite smått generad över sin förklaring över julklappen som jag nu vet att han lagt extremt mycket tanke och kärlek bakom.

"Så, i alla fall, jag kan inte ta dig till alla dessa platser nu på en gång så.. Jag tänkte... Att te, importerat från alla dessa länder kanske kunde vara en bra ide, tillfälligt." säger han och jag kysser Severus på hakan eftersom det är enda kroppsdelen som jag når. Glädjen som jag känner kan omöjligt beskrivas. Det är som ett hav utav värme och omsorg.

"Severus, jag absolut älskar det!" fnittrar jag glatt fram och ställer teboxen bredvid min bok innan jag vänder mig om och omfamnar mannen i mitt liv i en lång och kärleksfull kram. En liten ensam tår utav glädje rinner ned för min vinterbleka kind och fastnar i ett hårstrå som får tåren att glimma i röda och lila toner.

"Jag älskar dig Severus, dina gåvor är absolut ljuvliga och att du lagt så mycket tanke bakom dem alla och att jag nu kan njuta tio gånger utav smakerna från varje land vi talat om... Tack så hemskt mycket älskade du..." mumlar jag in i hans nacke, och jag känner hur Severus armar dras åt lite hårdare om min kropp samtidigt som han släpper ut en suck utav lättnad.

"Allt för dig... Men, du har en kvar..." mumlar Severus och släpper taget om mig så att jag kan räta på mig och öppna det tredje och sista paketet.

Jag tar det i min hand. Detta paket är litet och lätt i min hand. Jag drar av det röda snöret och det svarta pappret. I min hand håller jag nu en liten ask från Rolinda Smycke & Gåvor som ligger i Diagongränden. Jag öppnar locket på den mörkbruna asken och där inuti finns en liten berlock i vitt silver, den har formen utav en stjärna med en blå och en grön sten i mitten.

"Severus... Den är utsökt vacker..." mumlar jag och ser upp på honom lite hastigt.

"Jag är representerad om din hals, även dina närmsta vänner men denna representerar dina föräldrar Penelope." Severus röst är så lugn och stabil att den skickar en ny våg av gåshud nerför min rygg och som sprider sig vidare över mina ben. Mängden kärlek i alla Severus gåvor får mig att bli lite yr, värmen som finns inom mig och mellan oss är påtaglig. Den är som en skyddande barriär mot omvärlden, varje liten del sammanflätad utav kärlek.

Severus indikerar att jag ska vänd mig om. Han tar asken i sin hand och knäpper upp mitt halsband där en berlock utav silver innehållande ett foto på Severus redan hänger och han trär på den nya berlocken så att den landar framför den runda redan befintliga. Jag vänder mig om och ser på Severus med ett leende innan jag reser mig upp från soffan och vandrar bort till hallen. Jag ser på mig själv i spegeln och sedan på berlockerna om min hals. De ger mig en otrolig glädje att se min familj, hela min familj, på ett och samma ställe.

"Äntligen..." mumlar jag och en känsla av helhet lägger sig över mig.