Jag strosar runt inne på Coop och stannar då och då för att lägga ner en vara i korgen. Jag har stannat så länge hos Ogge nu att jag börjar få skuldkänslor, så att fylla på hans kylskåp lite är det minsta jag kan göra.
En hand mot min axel får mig förvirrat att stanna upp och när jag vänder mig så blixtrar ilskan till inombords men jag pressar fram ett leende.
"Åh jag tyckte väl att det var du, gud vad längesen!" Utbrister Oscars fru entusiastiskt och jag ler falskt och sveper snabbt med blicken över henne. Magen syns tydligt och jag förstår att Oscar vetat om det mycket längre än vad han erkänt för mig vilket gör ännu ondare.
Anledningen till att hon ens känner igen mig är för att Oscar en gång ljög ihop att jag var hans äldre systers son då vi nästan blev påkomna när Maria kom hem tidigare från jobbet en dag.
"Åh kan du inte komma över på middag ikväll? Oscar har varit så nedstämd det senaste, jag är säker på att det här skulle göra honom lite gladare" utbrister hon glatt och jag fnyser till. Jag tror knappast att det kommer göra honom gladare att få träffa mig.
"Eh jag tror inte att det är en så bra idé, jag må-"
"Jo men du behöver inte stanna länge, det blir ändå en tidig kväll för mig" yttrar hon och klappar sig menande över magen vilket gör mig helt iskall. För det är hans fucking barn.
Så en halvtimme senare, slut på protester och idéer sitter jag slutligen i hennes bil på väg hem till honom och allt gör ont. Jag kan knappt andas pågrund av smärtan i bröstet.
"Oscar jag har besök med mig" ropar hon exalterat så fort vi kliver in genom dörren och jag blir stående i deras hall medan jag hör hur Oscar muttrandes närmar sig.
"Felix?" Yttrar han chockat då han får syn på mig och blir stående med blicken fäst på mig. Jag förblir tyst och Maria är den som pratar, förklarar hur hon sprang på mig på mataffären och hur hon bjöd över mig på middag. Jag och Oscar står med blicken fäst i varandras och båda ser ut att vara på gränsen till tårar.
"Men kom nu så äter vi, jag är vrålhungrig" utbrister Maria sedan och drar mig med sig in i köket. När vi passerar Oscar sträcker han sig efter en kram men jag undviker honom noggrant, aldrig att jag låter honom krama mig.
Vid bordet är Oscars blickar på mig nästan irriterande, han kan inte sluta stirra och jag i min tur fäster blicken i tallriken och låter Maria sköta samtalen.
"Så bor du fortfarande hemma Felix? För du är väl 18 nu?" Frågar Maria intresserat och jag lyfter på huvudet och nickar lite med blicken fäst i Oscars.
"Ja jag är 18. Men nu på senare tid har jag bott hemma hos min kille" yttrar jag iskallt med blicken fäst i Oscars och ser hur han hårt griper tag i bordskanten.
"Felix, följer du med mig och hämtar vinet i källaren?" Frågar han sedan bryskt och ger mig ingen chans att svara då han i princip sliter upp mig från stolen och jag ler ursäktande mot Maria innan jag följer efter ner mot källaren.
