Nervöst stiger jag av planet och sveper med blicken över Sveriges marker. Allt känns inte hundra procent bra då Ogge är omedveten om att jag är här och detta var inte ett ordentligt genomtänkt beslut. Tanken på att jag kanske kommer att stöta på Oscar gör mig både nervös och förväntansfull.
Hela dagen vandrar jag runt i Göteborg med musik i lurarna och solen i ögonen. Det är ändå med en lätt känsla i bröstet som jag i min egna lilla värld vandrar runt i staden jag är uppväxt i. Staden jag träffade Oscar i. Staden vi blev kära i.
Jag slår mig ner på gräset i trädgårdsföreningen och betraktar människorna runt omkring mig. Ett flertal par sitter utplacerade på picknick filtar och ett av paren är lite väl intima för att vara i en park vilket får mig att flina för mig själv.
Framför mig ligger en lekplats och ljudet av barnets skratt som ringer i öronen får mig på dystra tankar, inte för att jag har något emot barn, enbart för att det får mig att tänka på honom.
Jag känner plötsligt något blött mot mina fingrar och rycker till en aning. När jag lyfter blicken så får jag syn på en svart hund som ivrigt nosar på mina händer. Jag låter den nyfiket vänja sig vid min lukt innan den går över till att ivrigt nosa vidare över området runt mig i hopp om att den ska finna några matrester eller annat intressant.
När jag leendes lyfter blicken för att finna dess ägare så stelnar jag till och mitt leende faller. För jag möter samma blå ögon som jag för länge sedan fallit för, som jag legat i timmar och bara stirrat in i med kärlek i blicken.
"Ä-är det din hund?" Är allt jag får ur mig och han förblir först tyst, står bara och betraktar mig i tystnad innan han nickar och snabbt flackar med blicken mot hunden innan den återigen fixeras vid mig. "Så du är tillbaka?" Frågar han försiktigt och jag biter mig lite i läppen, skakar sedan på huvudet och hans axlar sjunker ihop en aning, jag försöker desperat läsa hans ansiktsuttryck. Är han besviken?
"Nej jag är bara här över helgen" yttrar jag tyst och han nickar. Vi båda faller sedan i tystnad innan han suckandes slår sig ner bredvid mig. Jag känner hans lår emot mitt och fäster blicken i knäet för att inte möta hans blick och uppräcka hur nära han sitter.
"Blev det en dotter eller en son?" Får jag sedan ur mig med en sprucken röst.
