Don't Eat... | M&M

1.3 "Jag Faller För dig.."

Melinas perspektiv

Där låg jag. Jag kunde höra och känna men min kropp var för matt för att ställa sig upp. För matt för att kunna prata och för matt för att kunna göra nånting. Jag var extremt rädd. Jag skocknade helt.

---

Jag kunde känna ett par armar runt min kropp. Ett par starka armar.

"Stackars tjej. Hon behöver verkligen hjälp."

"De är hon som vart med Martinus? Eller hur Marcus?"

"Ja det är Melina."

Vem fan har tagit mig? Varför är Marcus här?! Vart ska dom ta mig nånstans?

"Vi tar henne till mig."

Nej nej. Ni kan inte. Jag försökte allt jag kunde för o säga något. Vissa dom ett tecken. Men fan det funkar inte. Min kropp är för matt.

---

Jag kände hur jag las i någon form av soffa. Dom hade gått iväg och snackat. Vilka hade tagit mig? Var var jag? Var det Marcus dom hade hittat mig? Eller är det någon annan Marcus? Jag var helt lost. Jag ville här ifrån. Vart ska jag ta vägen. Jag kan inte göra något. Min kropp funkar inte. Allt jag vet är det jag känner och hör.

Jag hör dörren öppnas. Vem det nu än är vet jag inte. Jag vet ingenting.

"Melina, allt du gjort mot min bror. Förlåt gör att jag inte insett att du behöver hjälp. Men jag lovar dig jag ska hjälpa både dig och min bror. Men det är plågsamt o se dig här. Jag känner att jag inte kunde skydda dig. Men på något sätt så tror jag att jag faller för dig. Jag tror jag faller så jävla hårt för dig..."

Tankar börjar snörra runt i mitt huvud. Gillar Marcus mig? Men varför skulle han det? Jag e ju så ful. Jag ville säga något till honom men jag kunde inte. Jag e så jävla svag...

***

Säger bara en sak... Wow Marcus

Omg förlåt för dålig uppdatering! Men jag sover liksom 30 min till 4h varje natt för att min hjärna låter mig inte sova #Högvarv. Men jag ska börja skriva nästa del nu så baii!

Snap - camelia9803 (för er som vill)