Don't Eat... | M&M

3.1 Möt Mig Vid Stationen

Martinus perspektiv:

Tiden hade gått. Timmar blev till dagar. Dagar till veckor. Eller ja nästan 2 veckor iaf. En vecka och 6 sedan bilden togs på mig och Gretha när HON kysste MIG!

Jag hade inte sett Melina på 2 hela skolveckor. Jag var helt förstörd. Jag hade försök att nå henne. Jag försökte sms:a och jag gick hem till henne dagligen i hopp om att hon ville snacka med mig. Men inget svar jag fick.

Det var Fredag kväll. Ännu en skolvecka var avklarad men den måste vart än av de jobbigaste för jag hade inte sett Melina. Vad gör hon med mig?

Min mobil som ligger på köksbordet lysser upp och ett litet pling hörs. Jag tar upp mobilen. Kollar lite extra på bakgrundsbilden. Det är en bild på att när jag kysser Melina på hennes mjuka läppar. Bilden är tagen bara några timmar innan allt bröt ut. Jag kollar upp sms:et jag fått. Det är från... Melina?

Melina:
Möt mig vid stationen
Klockan 19.

Det var allt som stog. Skulle jag svara? Jag kollar klockan den är redan 18.30.
Jag går till hallen för att ta på mig mina skor.

---

Jag var snart där. Där hon en gång räddade livet på mig. Hon räddade mig det var min tur att visa att jag ska kämpa för henne också. Så som hon kämpat för mig även ifall hon själv inte mått bra. Hon är den starkaste människa jag känner och hon blir bara starkare.

Jag lyfter min blick på perrongen står hon. Längst bort. Hennes hår fladdrar i vinden. Det är faktis ganska ljust ute. Det var bara 2 månader kvar ungefär innan sommarlov och efter det gymnasiet.

"Hej!" säger jag. Hon vänder sig om långsamt. Våra ögon möts. Jag älskar dom, påriktigt.

"Hej.." säger hon. Jag kan se i henne att hon fortfarande är sårad.

"Förlåt. Förlåt för allt. Förlåt för att jag kom in i ditt liv. Förlåt för att jag förstörde allt. Förlåt för alla lögner folk har gett dig..." jag stannar upp för att ta ett djupt andetag "jag kysste aldrig Gretha.."

"STOPP! Sluta Martinus jag vill inte höra det. För det gör ont så jävla ont. Det gör ont att veta att hon gjorde detta mot dig, mot mig. Ddt gör ont att se dig försöka få kontakt med mig medans jag göe allt föe att inte prata med dig. Men jag vet. Jag vet allt. Marcus och Marica berättade allt. Marcus berättade om din hälsa och hur du har mått. Förlåt.. förlåt för allt jag gjort.."

"Du ska be mig om förlåtel..." mer hann jag inte säga förens hon svara.

"Du är alltid förlåten. För du är något utöver det vanliga. Du gör mig mänsklig Martinus.. tack.."

Med det sagt drog jag in henne i en kram. Jag drog in mycket luft i näsan. Jag kunde känna doften av henne igen, doften av Melina.

***

Aww..

Snap - camelia9803