Secrets

(7) First day as me, the real me

(A/N: Hur jag föreställde mig skoluniformen ⬆️)

"Vi har första lektion ihop med en annan tjej som heter Emily. Hon är jättesnäll så du kommer älska henne!" Pladdrar Vanessa på när vi går ner för en stor stentrappa. Vi har säkert gått i ett dussintal trappor och korridorer för att komma till matsalen.
Den är skolan måste vara enorm! Men min mage är inte imponerad av alla trappor. Varje gång jag tar ett steg ner sticker de till...
"Oh okej" svarar jag och hon ler exalterat.
"Jag har aldrig haft en rumskompis. Emily delar rum med en tjej som heter Layla"
Jag nickar som svar. Vi kommer ner för trappan och svänger åt höger och framför oss är enorm hall med en fontän där en tjej sitter på knä och två enorma vingar sitter på ryggen.
"Vad är de?" Frågar jag och pekar på den vita marmor fontänen.
"Oh, de är Phoebe. Hon är skaparen till oss" säger Vanessa och rycker på axlarna och jag ser oförstående på henne.
"Ja just de!, hehe. Umm, från början var jorden mörk.
Människor blev mördade av varelserna av mörkret som Demoner och varulvar men de lila goda som fanns kvar i universum skapade Phoebe som kom till jorden och gav människorna gåvor. Armbandet som exempel" on håller upp sin hand och ett exat samma armband som jag har, har hon på sig. "Några utvalda människor fick även gåvor som gjorde dom snabbare och starkare.
Dom började slå mörkret tillbaka och då inledes det 'tusenårigakriget'. Vi vann och mörkrets slogs tillbaka. Men dom bara väntar på rätt tillfälle att rubba balansen i universum igen" säger Vanessa och slår dramatiskt ut med armarna.
"jag trodde du inte gilla historia Vanna" säger en killröst.
"Äh, lägg av Cameron!" Fnyser Vanessa och en brunhårig kille går på Vanessas andra sida.
"Äh, lägg av Cameron!" Härmar en till röst och en kille med svart hår går på min sida.
"Melanie hälsa på Nash" hon pekar på killen på min sida "och Cameron" hon pekar på den andra killen.
"Hej" hälsar jag blygt och som båda ler.
"Så du är Vanessas rumskompis?" Frågar Nash, tror jag.
"Japp"
"Stakars dig" säger Cameron och Vanessa ger honom ett slag i magen. Nash börjar gapskratta och jag ler försiktigt.
Vi kommer ner för trappan och Vi går in i en stor sal där fyra långa bord står. Längs fram står ett till bord där antagligen lärare ska sitta.
"Cameron!, Nash!, Vanessa! Här!" Ropar en röst och en rödhårig tjej vinkar åt oss att sätta oss där. Vi sätter oss och plötligt hoppar en tallrik och bestick upp framför oss.
"Vad i?" Frågar jag förundrat och lyfter på tallriken för att hitta någon lucka eller så.
"Vad är de?" Frågar Vanessa och dom andra kollar på mig.
"Den bara kom så där! Poof liksom!" Säger jag och jag ett poof ljud med munnen och dom börjar skratta åt mig.
"Dom gör så. Magi du vet" säger tjejen och ler.
"Aha" säger jag men jag fattar fortfarande inte. Men jag skulle vilja ha en sån hemma. Det skulle vara perfekt när Ellie ber mig att duka! Det suger till intagen när jag tänker på Ellie och Gustav. Dom måste vara oroliga för mig! Eller har dom glömt mig?
"Vad heter du?" Frågar Nash och Vanessa är på väg att svara men Cameron lägger handen över munnen på henne.
"Nej Vanessa. Nash fråga tjejen inte dig" säger han och Vanessa himlar med ögonen.
"Melanie, Melanie Harris" säger jag och dom spärrar upp ögonen.
"Den Melanie Harris?" Frågar tjejen förvånat och jag nickar.
"I egen hög person" skämtar jag och Nash flinar.
"Emily" säger tjejen ursäktande när hon kommer på att jag inte vet hennes namn.
Plötsligt poffar de upp mat på bordet och jag hoppar till. Jag grimaserar när magen skriker till.
"Vad har du gjort?" Frågar Emily när hon märker min grimas.
"Jag sprang med en kniv och ramla... Och satte den i magen" mumlar jag.
"Lyckat" flinar Cameron och jag bara ler.
"Jag hade planerat det i veckor faktiskt"
"Jaha till och med konsekvenserna?" Frågar Nash och jag nickar.
"Allting"
"Melanie, skickar du osten?" Frågar Vanessa som smörat en macka och jag skickar henne osten.
"Prova yoghurten. Den är himmelsk" säger Emily och skjuter fram en stor skål.
Jag slevar upp lite yoghurt.
"Är de sant att du är Melanie Harris?" Frågar en stöddig röst bakom mig och jag vrider på huvudet. En tjej med perfekt lockat hår står bakom mig med två tjejer bakom sig.
"Ja, hurså?" Undrar jag dom tre blonda tjejerna. Den längst fram håller ut handen medan dom andra ser förvånat på mig.
"Stefanie Gonzales" hon skakar min hand snabbt innan hon fortsätter "Du borde inte hänga med dom där nollorna. Ät med oss istället"
Jag sväljer innan jag öppnar munnen "Jag tror jag sitter kvar här. Tack ändå" jag vänder mig om och dom fnyser bakom mig och skrider iväg.
"Lika gamla som oss men ändå så tror dom att dom är bäst, störst och vackrast" säger Vanessa med avsky i rösten. Cameron och Nash nickar instämmande.

"Vi kanske måste gå snart?" Säger Emily och lägger ifrån sig sin sked.
"Japp" vi ställer oss upp och börjar gå slalom mellan alla personer som är kvar i matsalen.

"Här är första lektionen med Scarlett Redbird" säger Nash glatt då vi stannar framför en dörr. Vi har säkert gått igenom tusen olika korridorer och trappor och jag lovar att om inte någon bär mig till andra lektionen svimmar jag!
"Okej" ler jag och vi ställer oss vid resten av eleverna som står utanför.
"Jag hatar-älskar den här lektionen!" Säger Vanessa med spelad glad röst när en mörkröd, lång tjej öppnar dörren.
"Härlig inställning Vanessa!" flinar tjejen som jag gissar är Scarlett. Hon öppnar dörren helt.
"Du kan sätta dig med Cameron" säger Scarlett när jag går förbi henne. Jag nickar och Cameron sätter sig i mitten och jag sätter mig bredvid honom.
Scarlett ställer sig längs fram och då märker jag hennes klädstil.
Ett par svarta jeans och ett linne med en skinnjacka över med nitar.
"Jag tänkte att vi skulle börja med att-" säger Scarlett och ler självsäkert ut över klassen. Något säger mig att jag kommer gilla dem här skolan.

----------------------------------
Ledsen för stavfel mm.
Hoppas ni gillade de!
Nästa kapitel kommer ikväll eller imorgon, beroende på om jag hinner skriva klart kapitlet!