Secrets

(22) Is he a girl?!

🙋Emilys perspektiv🙋
Leendet rann av mig och jag backade förskräckt bakåt.
Han hånler och går emot mig.
"Var är Nash?" Frågar jag och min röst darrar.
Han rycker nonchalant på axlarna och jag känner hur tårar hotar att bildas.
"Åh, ska du gråta lite nu när pojkvännen är borta, buh" flinar Cole och låsas torka bort en tår.
"Han är inte min pojkvän!" Fräser jag och han ser utmanande på mig och kliver närmare.
Jag öppnar munnen och skriker det högsta jag kan i hopp om att bibliotekarien ska komma rusande och säga åt mig att va tyst.
Cole slår argt händerna över öronen och ser mördande på mig med röda ögon.
Han är framme vid mig på en sekund och pressar sina varma händer mot min hals.
Vänta va?, borde dom inte va kalla?!
Jag trycker ner naglarna i hans hand för att han ska släppa eller lätta på trycket. Lungorna skriker efter syre och jag kippar efter luft.
Svarta prickar börjar dyka upp framför ögonen och Coles belåtna leende får mig att vilja ge honom en ordentlig snyting...
Jag kommer plötsligt underfund med att jag har ben och måttar en spark mot honom men den verkar bara irritera honom.
Jag börjar långsamt känna tröttheten komma krypande och tårarna börjar rinna innan jag sluter ögonen.
"Din tur Melanie" säger han innan jag går in i mörkret...

🙆Melanies perspektiv🙆

"Naw, tack för den då!" Tjuter jag och Cameron ler malligt mot mig.
Vanessa skrattar och jag hoppar till då smärta sprider sig i smalbenet.
"Aj!, vad i helvete Cam?" Muttrar jag och hans ser oförstående på mig.
"Vad?"
"Sparkas inte!" Svarar jag och han öppnar munnen för att protestera då en mjuk röst säger 'Tro inte på det som inte är nära'
Dafuck?!
'Och med det menar du?'
Inget svar...
"Hallå?" Vanessa knäpper till med fingrarna framför mitt ansikte.
"Hm?"
"Du zoomar ut, vad tänker du på?" Frågar hon nyfiket och Cameron kastar hennes en varnade blick.
"Inget" mumlar jag då plötsligt en gäll signal ekar igenom skolan.
"Vad är de?" Tjuter jag förskräckt och Vanessa plus Cameron ser oroligt sig omkring.
"Kom igen" säger Vanessa och Cameron grabbar tag i min arm och vi deltar i strömmen elever som är i panik utrymma innegården.
"Vad händer!" Skriker jag i ett försök att överösta alla skrik och tjut.
"Varningssignalen, när den går ska du ner i fängelsehålorna. Det är inget att diskutera om" informerar Vanessa mig och jag vänder mig till Cameron på andra sidan av mig.
"Något/någon har tagit sig in i skolan eller hotar skolan och då för man eleverna i säkerhet"
Jaha...
Jag nickar som svar och vi kommer in i byggnaden igen. Jag ser upp och ser förvånat på Ben som bokstavligen flyger ner för trapporna med en sån där påle. Haha! Jag har lärt mig nu!
"Men Em och Nash?" Undrar jag när vi börjat gå ner för den första trappan.
"Dom missar nog inte alarmet. Vi möter dom där nere" svarar Cameron.
'Melanie...' Ekar en hög röst och jag slår skrikande händerna för öronen. Personen fortsätter upprepa mitt namn och det skär gällt i öronen.
"Få det att sluta!" Kvider jag och Cameron plus Vanessa ser förskräckt på mig.
Jag ser upp och allt verkar stanna när jag ser honom.
"Cole" viskar jag och elever börjar knuffa sig ner. Jag faller omkull men kravlat mig upp mot räcket och trycker mig upp.
"Melanie!" Ropar Cameron och Vanessa som försvinner med strömmen.
Jag andas häftigt och blundar.
'Stick' väser jag i huvudet och jag får en fnysning tillbaka.
'Jag som trodde du gilla mig...' Svarar Cole drygt och jag mentalt föreställer mig att jag stryper honom...
Jag öppnar ögonen igen och står helt själv kvar i trappan och inte en elev är i närheten förutom är dörren stängd och något säger mig att den inte kommer gå att öppna...
För säkerhets skull rycker jag lite i den och får en el stöt på köpet.
"Feck" fräser jag innan jag går upp för trappan igen.
Nu då?
Först ser jag Ben komma farande rakt igenom porten vid innegården och efter honom kommer Cole.
Ben rör på sig från sin plats på golvet och när han upptäcker att jag också är i rummet ser han mer eller mindre dödstrött ut.
"Hur svårt kan det va att göra som varenda elev på den här skolan gör?!" Vrålar han till mig och jag ger honom en sur uppsyn tillbaka.
"Jag ramla och dom höll inte upp dörren!" Tjuter jag tillbaka och Cole skakar skrattande på huvudet.
"Idioter" säger han sen innan han gör en svepande rörelse som får en takkrona att krascha i golvet och det får Bens ben att fastna under och han skriker ut i ren smärta.
Mina ögon bildar tårar bara att tänka på hur förbannat ont de där måste gjort!
Cole vänder sig sedan till mig med ett hånflin och jag stirrar tillbaka. Hade blickar dödat så hade problemet med honom vart löst...
"Åh, Melanie" flinar han och är framför mig på en sekund och jag knäar honom direkt och den här gången hinner han inte reagera.
Han ser förbannat på mig och jag flinar triumferande. Du förtjänade den där!
Melanie 1 - Cole 0
Sedan är jag plötsligt upptryckt mot en vägg. Hans varma händer trycks mot min hals. Vänta borde de inte va kalla?
"Släpp mig" morrar jag samtidigt som hans ögon blir röda.
"Ha-" börjar han då han stelnar till och ögonen ser ut i tomma intet. Hans kropp sjunker ner på marken där den långsamt krymper till en tjej? WTF?!
Är Cole en tjej?!
Bakom tjejen står Charlie och borstar av händerna som om tjejen vart smutsig.
"Vad hände precis?" Frågar jag långsamt.
Tjejen på golvet har långt svart hår som säkert räcker ner till midjan.
"Låt oss säga att Cole aldrig vart i här utan bara kontrollera kroppen" svarar Charlie innan han lämnar mig med tjejen och rusar bort till Ben som tystnat.
Jag sätter mig på huk vid tjejen. Hon är helt still och jag hör inga andetag eller någonting.
"Melanie!" Skriker en bekant röst och en till bekant röst härmar den första.
"Emily?! Nash!?" Svarar jag och Emily plus Nash svänger runt ett hörn på höger sida.
Emily ser inte alls så tilltufsad ut kanske håret då som står på ändan. Däremot ser Nash ut som han fått en riktig omgång... Hans högra öga är svullet och blått och läppen sprucken.
"Vad hände" frågar jag förskräckt och ser granskade på Nash öga.
"Vad hände oss?! Vad hände här?!" Kontrar han frågande och pekar på tjejen som ligger på golvet.
"Det var inte Cole i person som kom in. Han kontrollerade henne bara" svarar jag och Nash ser 100% förbannad ut.
"Så jag fick stryk av en tjej?!" Jag flinar lite och Emily sätter sig på huk och pekar på ett litet svart märke som är bakom tjejens öra.
Det är tre snirkliga symboler och jag höjer frågande ögonbrynet.
"Vad är det Em?"
"Hon är en häxa" mumlar hon och jag hostar ljudligt.
"Var" rättar jag sedan.
"Men varför skulle han hjälpa Cole?" Frågar Nash.
"Hon blev väll utpressad. Men jag kan säga att jag är 100% att det inte är den enda häxan i den gruppen" mumlar Emily och ställer sig upp.
"Så dom kan komma hit igen?" Frågar jag förskräckt.

'Åh, jag kommer tillbaka sötnos...' Säger en kall, humorlös röst i mitt huvud innan det blir svart för ögonen och jag faller.
"Melanie!" Skriker Emily och Nash och deras röster låter som vatten från en forsande vattenfall...

----------------------------------------------

Okej! Nu har jag avslutat med en cliffhanger två gånger snälla hata mig inte! 😅

❤️💛Hoppas ni gillade det och glöm inte att kommentera💛❤️