Missing Luna

Kapitel 36

Vi använder hissen för att ta oss ner till tredje våningen i högkvarteret. Jag blir förd genom ett stort rum som till största delen ser ut som ett vardagsrum, och sedan vidare till ett enormt sovrum.

"Känn dig som hemma", mumlar en av männen i svart kostym innan de lämnar mig helt ensam.

Rummet de lämnat mig i är mycket dekorativt. En fin dubbelsäng med guldaktigt sängöverkast är placerad mot den mittersta väggen och en matchande matta ligger på det bruna golvet. Väggarna har en beige ton och några prydliga tavlor hänger på rad längs väggen. Det finns ett stort panoramafönster, och genom en dörr kan man ta sig ut till balkongen utanför.

Detta är sannerligen ett lyxigt sovrum, ser ut som en bild ur tidningen Drömhem & Trädgård.

Jag tar några steg tills jag kommer fram till sängen, som jag senare sjunker ner i.

Tusentals tankar snurrar i mitt huvud just nu. Vad i helvete gör jag här? Varför vill inte Jim prata med mig? Vad är det som egentligen händer? Var är jag? Vad ska jag göra?

Jag sparkar av mig skorna och kan inte låta bli att se mig omkring i rummet på lite närmare håll. Efter att ha hittat en snygg garderob med lite kläder i, tittat igenom lite hyllor och några skåp, hittat slumpmässiga prydnader lite här och där inser jag att dörren till vänster leder in i ett badrum. Ett stort, vitt badrum med alla detaljer i skimrande guld. Eftersom det bara finns en dörr att ta sig in genom inser jag att det här sovrummet har ett eget badrum. Löjligt. Varför måste allt vara så perfekt?

Det står ett vitt badkar bredvid duschen med en enkel duschvägg framför, och på en krok alldeles intill hänger en nytvättad handduk. Det finns ett stilrent handfat på en bänkskiva, och ovanför finns en stor spegel.

När jag ser min spegelbild ryggar jag nästan tillbaka. Det ser ut som om jag inte duschat på flera veckor. Mitt hår är alldeles flottigt och fullt av hemska tovor och hela mitt ansikte är smutsigt. Under mina ögon lägger sig så mörka påsar att man kanske borde fundera över om jag sovit alls.

Jag överväger genast att ställa mig i duschen och kommer fram till att det verkligen är nödvändigt. Först låser jag dörren och klär sedan av mig, medveten om att det borde finnas rena kläder i garderoben.

Vattnet känns mjukt mot min hud när jag vrider på det. Jag ryser till av den varma vattenstrålen, som börjar rinna längs min nakna kropp. Mitt hår klistrar sig runt huvudet när dropparna når det. Jag sluter ögonen och låter skölja över ansiktet. Med fingrarna försöker jag massera bort all smuts som samlats i både hår och ansikte. Det slår mig att jag borde ha letat fram duschtvål och schampo ur något av skåpen, men är nu alldeles för lat för att göra det.

Efter att jag stått i duschen så länge att huden på mina fingrar blir till russin stänger jag av vattnet. Jag vrider omsorgsfullt ur håret och räcker mig sedan efter handduken, som jag snabbt torkar mig med och sedan snurrar runt kroppen.

Det blir blöta spår på golvet efter mina fötter då jag vandrar genom rummet för att leta fram rena kläder. Lyckligtvis finner jag någorlunda passliga underkläder, en smal, vit skjorta med knappar och ett par jeans som är alldeles för breda runt benen. Jag är tvungen att vika upp byxbenen några gånger, och sedan dra ett bälte runt linningen för att de inte ska rasa ner över höfterna. Håret snurrar jag med handduken upp i en snabb turban.

En djup suck lämnar mina läppar. Om jag ska vara ärlig vill jag bara krypa ner i den förfärligt mjuka sängen och sova resten av dagen. En oväntad gäspning får mig att gapa som en flodhäst.

Då först lägger jag märke till den fina utsikten genom panoramafönstret. Mina trötta ögon spärras upp och jag tassar barfota över till dörren som leder till balkongen.