Missing Luna

Kapitel 28 - Alfans anförande

Jag älskar att skiva en liten hälsning här i början haha. Ni måste inte läsa det här.

Jag har lagt bilder till nästan varje kapitel så om ni känner för det kan ni ta er en titt på dem hihihi.

Utan er skulle jag ha slutat skriva den här storyn för länge sedan. Era röster, kommentarer och läsningar peppar mig att skriva mer. Jag har en massa idér just nu och jag vet hur storyn kommer sluta. Så jag tänker inte sluta före det sista kapitlet är skrivet! ❤️ (Det kommer måååånga till)

Ni anar inte vad jag har planerat till den här storyn. *Evil laugh* (Men man måste läsa hela för att förstå allt...)

Kap 28, Varsågod!

Vi hade skitit helt i jakten eftersom tiden hade runnit ut för oss och ingen hade längre lust att jaga. Plus att Towa var med oss. Jim hade i sin tur noga påpekat att han inte godkände att Towa skulle åka med i hans bil.

”Jag vill inte ha sån ohyra i närheten av min egendom”, hade han sagt kyligt.

Ärligt talat hade både jag och Lili börjat skrika åt honom om vilken jävla känslolös och hemsk person han var. Tillslut fick han lov att ge upp och Towa fick åka med.

”Jim”, säger jag medan vi sitter i bilen påväg till Parlorhuset, där vi kommit överens om att träffas. De säger alla att vi senare ska lyssna på vad Alfan har att säga, men var vi ska göra det vet jag inte.

”Vad betyder Rouge?” frågar jag.

”Rouge?” säger Jim och det rycker i hans mungipor. ”Det betyder ensamvarg utan flock. En allmän benämning för alla Rouges är De ensamma, och de har du ju hört om.”

Jag nickar. De ensamma är vargar utstötta från sin flock och de har... inget värde.

”Var det kanske Ben som nämt Rouge?” frågar Jim.

”Ja, och han sa något om allmän lärdom också. Jag låtsades att jag visste vad det var och...”
Jim brister ut i skratt. ”Jaha, det var ju typiskt dig det!”

Jag flinar tillbaka. ”Men annars tror ju Ben att jag är dum i huvet!”

”...Vilket du är”, Jim skrattar milt åt sitt inte roliga skämt.

”Jim, din lilla skitstövel!” säger jag, men kan inte hålla masken länge utan börjar själv skratta.

”Allmän...” jag harklar mig och försöker bli allvarlig igen”... lärdom. Vad betyder det?”

Jim kisar med ögonen och biter sig i läppen. ”Det är... öh... Alltså, det är basfakta.”

”Basfakta?”

”Ja, i princip en samling kunskap som till exempel grunderna i jakt, flockhistoria, självförsvar, vård, läskunskap, räkneförmåga och nation- och samhällslära. Det finns en regel om en allmän lärdom som alla vargar, oavsett rank måste ha. Den allmänna lärdomen ingår i rankexamen och får man inte godkänt i den tilldelas man inte ranken.”

”Sakta ner lite. Ranker? Menar du adelsmän, präster, borgare och bönder?”

”Nja, eller typ. Det finns massa olika ranker i en varulvsflock och den högsta är...”
”Alfan”, jag drar på munnen. ”Lite har jag lärt mig i alla fall!”

Jim nickar och ler snett som får hans perfekta tänder att blottas och hans ögon glittrar vackert i solljuset. Jag har aldrig riktigt tänkt på hur snygg Jim verkligen är. Då han ler mot mig känns det som om inga problem finns kvar i världen.