Missing Luna

Kapitel 37

Fredagen till ära kommer kapitel 37! :)

Det går några dagar. Saker händer. Naida drar varje dag med mig runt i hela högkvarteret, och efter att jag sett varje vägg och hörn vill hon fortsätta med resten av nationen, men där drar jag gränsen. Snart kan jag hela högkvarteret utantill och skulle kunna gå genom det även om jag var blind.

"Åh, Kaylee!" utbrister Nadia förtjust då vi går genom matsalen för andra gången en dag. "Heeej!"

Matsalen i Woods högkvarter består i stort sett bara av ett långbord med flera stolar runt.

En tjej som ser ut att vara lika gammal som Nadia vinkar glatt åt oss. Hon sitter bredvid några andra personer och visar genom en gest att vi ska komma dit.

"Har ni hört om Scarlett?" frågar hon ivrigt med sin ljusa, flickiga röst.

"Nej, vadå?" frågar Nadia genast. "Ingen har sagt något till mig. Jag har varit fast med den här lilla filijonken hela veckan."

Jag gör ett ljud av protest då Nadia kallar mig filijonk. Det är inte ens ett ord, eller hur?

"Ååh Larissa!" utbrister Kaylee och ger mig ett stort leende. "Dig har ju Nadia berättat om. Roligt att se dig, verkligen! Men tillbax till Scar. Det är så himla roligt! Hon hittade sin mate igår, omg!"

"Verkligen?" säger Nadia entusiastiskt. "Äntligen! Efter att hon letat efter honom så länge. Jag måste verkligen gratulera henne! Vem är det?"

"Öh, du känner honom inte..."

"Vad heter han?"

Kaylee tvekar lite. "Kanske inte världens godbit direkt. En rouge, rättare sagt. Namnet är William."

William.

Nejdå. Det måste vara en slump. Jag biter mig i läppen. Det kan inte vara samma William som han från skolan. Det finns många personer med namnet William som är varulvar i världen, eller hur?

"Nej, du har rätt", erkänner Nadia. "Jag känner honom inte. Men..." hon vänder sig mot mig, "... Du kan stanna här med Kaylee om du vill, medan jag söker upp Scarlett."

"Å, nej. Jag hänger med." Jag kan inte missa något. Inte nu. Söker vi upp den där Scarlett borde vi högst antagligen hitta William i närheten. Frågan är bara vilken William det handlar om.

"Visst", säger Nadia med ett ryck på axlarna. "Jag har ingen skillnad. Kom då."

"Jag såg henne senast i ett av träningssalarna!" ropar Kaylee efter oss då vi lämnar matsalen.

Efter några minuter är vi uppe i träningsrummen och vi söker genom varje ett. Det finns sju salar, varav tre är ämnade för vargar. De flesta salarna är fulla, eftersom de är öppna för allmänheten.

Jag skulle kalla detta varulvarnas version av ett gym. På golvet i salarna ligger en mjuk matta som är behaglig att gå på och i vissa salar hänger boxningssäckar. Svetten bara rinner från de som kämpar för fullt med sina armhävningar eller vad de nu håller på med. Flera män är topless och de har riktigt smaskiga muskler, om jag får säga så.

I salarna där vargar tillåts kämpar de mot varandra i stället. Det är därför Nadia kallar dem duellrummen, även om det inte är det officiella namnet. Och bokstavligt talat strider de mot varandra. Huggtänder visas och pälsar slits. Klor river och en del vargar slås medvetslösa. Gud, brutalt. Detta skulle aldrig hända på ett vanligt gym.