Estelle

Kapitel 1.

Estelle.

Efter veckor av letande efter hus hittade vi tillslut ett som vi kände kunde vara något för oss. Det var ett samhälle, inte för stort och inte för litet. Huset låg intill en skog, vilket mamma älskade. Det var ganska stort. Med tre våningar och ett stort garage kunde vi nog inte hitta något bättre. Vi tittade inte ens på det då det låg för långt bort, utan valde det och nu har vi köpt det.

"Är du nervös?" Jag ser på Elias som sitter bredvid mig i baksätet och skakar på huvudet.
"Nej. Varför skulle jag vara det?" Frågar jag och han biter sig i läppen.
"Kompisar..."
"När behövde jag kompisar?" Frågar jag och han ler snett.
"Kanske inte.. men jag.."
"Du kommer att hitta kompisar, tro mig." Säger jag och ler mot honom.
"Tror du?"
"Ja." Jag plockar upp min mobil och startar Candy Crush.

"Tänk om jag blir mobbad igen..." Jag ser på honom och lägger ner mobilen igen.
"Varför skulle du bli det?" Frågar jag och han suckar.
"Mitt hår..."
"Sluta.. Om någon är elak mot dig så säger du fan ifrån, okej? Du får bli lite tuffare Elias. Lite mer som jag. Ingen känner dig här, ingen. Du kan vara precis vem du vill och ingen kommer att veta hur du egentligen är. Så om någon är elak, kör över dem." Jag ler mot honom och han ler han också.
"Visst..." Han plockar upp sin mobil han också och startar youtube. Vi har kört i flera timmar nu men har nog säkert minst ett par kvar.

"Kan vi stanna och äta?" Frågar jag pappa då det börjar att kurra i magen på mig och han ser på mig i backspegeln.
"Ja, om alla vill?"
"Ja." Svarar Elias och mamma nickar.
"Då så. Vad vill ni ha?"
"Vi kan väl stanna vid någon vägkrog bara? De finns ju massa mat på mackar nu för tiden." Svarar mamma och vi håller med.
"Okej. Vi stannar på nästa ställe då." Det tar över en kvart innan nästa mack dyker upp och pappa ställer sig vid pumpen.
"Jag passar på att tanka, gå ni in så länge."

Vi går in på macken och jag ler när jag får syn på menyn. De har pizza, hamburgare, korv och en massa annan skit.
"Vad vill ni ha?" Frågar mamma och ser på menyn.
"En hamburgermeny.. eller vänta. Cheeseburgare med bacon." Säger Elias och ler brett.
"Jag kan ta samma." Säger jag och mamma nickar. Pappa kommer tillslut in och ställer sig bakom oss.
"Har ni bestämt er?"
"Ja. Vi ska ha nummer fem." Svarar jag och han granskar menyn.
"Det ser fint ut. Jag tar en jag också, med fanta."

Vi beställer fyra lika dana och pappa köper fyra donuts till efterätt också. Vi sätter oss sedan vid ett bord för att vänta på maten.
"Vi är ungefär halvvägs." Säger pappa och plockar upp sin mobil.
"Ah. Hur många timmar?" Frågar jag och han ler snett.
"Tre och en halv."
"Fy fan.."
"Mm, det är segt."
"Ja. Men det är bara en resa. Sen är vi där."
"När kommer lastbilen?"
"Imorgon."
"Imorgon? Våra saker då? Ska vi sova på golvet?" Frågar jag och pappa skrattar.

"Nej, det ska vi inte. Vi ska sova på hotellet som ligger tre kilometer hemifrån. Sen åker vi till huset imorgon."
"Men vi vill ju se det nu!" Utbrister jag och Elias nickar. Pappa ser på oss och mamma ler.
"Men.."
"Kan vi inte åka dit först och titta?" Frågar jag.
"Tja.. Okej. Om ni vill."
"Ja!" Vi ler åt honom och han ler han också.
"Då gör vi så. Åh..." Han ler stort när en tjej kommer ut med maten till oss och placerar den på bordet.
"Tackar." Säger han och hon ler innan hon försvinner igen.
"Åh, mat!" Utbrister jag nöjt och stoppar en pommes i munnen. Mmmm....

Vi äter under tystnad och jag ser på Elias. Han ser orolig ut och jag vet att det här är väldigt jobbigt för honom. Han är en ängslig kille och han har blivit retad i så många år på grund av sitt utseende. Konstigt nog har ingen sagt något till mig, men det är klart. Jag har alltid haft taggarna utåt och inte varit så mycket med andra. Jag gillar inte det, att umgås med andra. Konstigt nog har jag aldrig varit intresserad utav det. Jag har alltid hållit mig för mig själv. Med lurar i öronen och hög musik så behöver man ingen annan. Sen ser jag ganska självsäker ut också så ingen har kommenterat det, inte vad jag vet i alla fall.
"Nehe.. Elly. Orkar du köra lite nu?" Frågar plötsligt pappa mamma och hon nickar.
"Självklart älskling." Jag stoppar in mitt sista pommes i munnen innan jag samlar ihop mitt skräp och vi går sedan tillsammans ut till bilen. Dags att åka i ett par timmar till..