Estelle

Kapitel 22.

Cole.

Jag knackar nervöst på hemma hos Estelle och håller hårt i min ryggsäck. Klockan är åtta på kvällen och jag ska hämta henne då vi ska gå tillsammans ner till sjön.
"Åh, hej Cole, kom in." Jonas flyttar på sig efter att ha öppnat dörren och jag går in i hallen.
"Hon är på sitt rum."
"Okej." Jag tar av mig mina skor och går sedan bort till hennes rum. Dörren in till Elias är stängd och jag hör musik spelas där inne.
"Hej." Estelle hälsar på mig när jag går in igenom dörröppningen till henne och jag stannar genast upp för att se på henne. Wow...
"Fan vad du är..."
"Het, jag vet." Hon ler stort och jag går genast fram till henne för att lägg armarna omkring henne. Hon kramar mig tillbaka och jag burrar in huvudet mot hennes hals.

"Du är fin... Klänningen är jävligt fin." Viskar jag och snusar henne i nacken. Hon ryser precis som vanligt när jag gör så och jag ler mot hennes hud.
"Har du med dig sovgrejer?" Viskar hon och jag nickar.
"Jag har med mig lite dricka också, om du vill ha?" Frågar jag och släpper henne.
"Nej tack. Jag dricker inte alkohol." Svarar hon och jag nickar bara åt henne. Jag tänker inte pressa henne att ta någonting, inte ett dugg.
"Ska du dricka?" Frågar hon och jag rycker på axlarna.
"Jag vet inte.. Risken finns ju att jag kommer att bli jävligt.. Klängig." Svarar jag ärligt och känner hur kinderna kokar.

"Du är redan jävligt klängig." Svarar hon och ser menande ner på min arm som ligger omkring henne.
"Åh.." Jag släpper henne med ett generat leende då jag inte ens lagt märke till det. Hon skrattar och lägger armarna omkring min nacke.
"Ska du bada?" Frågar hon och ser upp i mina ögon.
"Jag har med mig badkläder." Svarar jag hest och drunknar i hennes ögon.
"Okej, jag har bikini under klänningen. Jag tror att jag ska bada." Säger hon och jag vill kyssa henne. Kroppen skriker efter att få göra det så jag släpper henne snabbt och backar.

"Okej." Min röst är otroligt hes och jag plockar upp min väska som trillat i golvet för att plocka ut mina sov grejer på sängen. Hon ser bara tyst på mig och jag sneglar på henne.
"Hur är det?" Frågar hon avvaktande och jag ser frågande på henne.
"Bra, vadå?"
"Nej jag bara undra eftersom du.."
"Jag ville kyssa dig." Hasplar jag ur mig och biter ihop.
"Åh.."
"Mmm" Jag vänder mig mot henne och hon ser storögt på mig.
"Jag är kär i dig Estelle." Säger jag kort och hon blinkar.
"Jag vet det." Svarar hon sedan hest och jag andas ut.
"Men du vet att jag..."
"Jag vet det.. Jag vet.. Men det hindrar inte min kropp ifrån att vilja vara nära dig. Jag tänker på dig hela jävla tiden och jag... Fan." Jag drar handen över ansiktet och hon står bara tyst och ser på mig.

"Vi kanske borde sluta att ses." Viskar hon och jag skakar genast på huvudet.
"Nej, fan heller. Varför då?" Utbrister jag och går fram till henne.
"För att jag inte vill såra dig." Säger hon rakt och jag suckar.
"Jag vet det och jag vet också hur du känner. Du har varit ärlig mot mig hela tiden. Jag vill vara din vän Estelle. Jag vill verkligen det. Det är bara så att jag dras till dig, men det kommer att gå över snart. Det måste det." Jag pustar ut och möter hennes blick.
"Vi borde kanske sluta att röra vid varandra i alla fall." Viskar jag och hon ser bara tyst på mig.
"Det kanske går snabbare då..."
"Ja.. För jag vill fan inte såra dig Cole. Jag tycker om dig som en vän. Jag tycker faktiskt väldigt mycket om dig. Visst vi har bara känt varandra i knappt två veckor men du är min bästa vän, det är du." Säger hon lågt och det får mig att le.
"Säkert?" Frågar jag och hon ler.
"Ja."
"Okej.. Då börjar vi att bete oss som vänner och slutar att ge min hjärna falska förhoppningar."
"Ja, bara det känns okej för dig." Viskar hon och jag nickar.
"Det är okej." Jag släpper henne med blicken och plockar upp min väska ifrån sängen.
"Ska vi?" Frågar jag sedan leende och hon ser länge tyst på mig innan hon nickar.
"Dåså.. Då går vi.."

~~~

Förbannade jävla fitta!
Jag är lite onykter då jag druckit en del med Liam och nu står vi och röker medans tjejerna badar i sjön. Jag var alldeles för ärlig emot henne förut och jag skulle inte ha sagt som jag gjorde. För nu kan vi inte kela mer och det gör mig både frustrerad och irriterad.
"De har kul ihop." Säger Liam bredvid mig och jag nickar bara. Jag släpper inte Estelle med blicken utan ser hela tiden på henne.
"Hur går det för er?" Frågar han och jag suckar.
"Åt helvete... Jag gjorde bort mig så in i helvete innan och nu.. Fan."

Jag ser på honom och han ser frågande på mig.
"Jag sa till henne att jag är kär i henne." Utbrister jag och han spärrar upp ögonen.
"Smart."
"Nej. Det var förbannat jävla osmart. Hon visste ju det redan men att jag sa det till henne nu gjorde det fan så verkligt och nu har vi kommit överens om att hålla avstånd till varandra, mer än vad vi har gjort." Säger jag och han suckar.
"Det var inte kul."
"Nej, det är för jävligt. För jag hade ju hoppats.." Jag tystnar igen och biter ihop.
"Hoppats på vadå?"
"Att hon skulle sluta att vara rädd."
"Rädd?"
"Ja, rädd. Hon har blivit bedragen av sin förra kille och hon har intalat sig att hon aldrig ska skaffa någon igen. Men hon tycker om mig, jag vet det och om jag bara hade hållit käften ett tag till och vi hade kommit varandra ännu närmare så kanske hon tillslut hade vågat... Fan."
"Åh. Ja, det var osmart.. Du skulle fått henne att lita på dig och sedan.."
"Precis.."

Hon är rädd... Hon är rädd för att bli kär och nu har jag kanske förstört mina chanser att visa henne att jag menar allvar med henne. Förbannade, besatta Idiot! Jag biter ihop och spänner mig när Mattias och hans polare plötsligt närmar sig tjejerna i vattnet. Han går fram till Estelle och jag kokar genast inombords. Den jäveln! Hon skrattar åt något som han säger och han ler stort.
"Matte är ute efter din brud." Säger Liam lågt bredvid mig och jag morrar nästan.
"Fan heller." De börjar att simma utåt och jag drar genast av mig min tröja.
"Vart ska du?"
"Kom, vi badar."
"Men Vafan.." Jag lämnar Liam och går snabbt ner till sjön. Vattnet är kallt som fan men jag ignorerar det och tar sikte på Estelle.

Matte snackar fortfarande med henne och när jag närmar mig dem så ser Estelle upp på mig.
"Där är du ju." Ler hon och till min glädje så simmar hon genast fram till mig och hamnar med armarna runt min hals. Hon ler åt mig och sneglar på Mattias. Hon spelar...
"Ja.." Jag lägger händerna omkring hennes rumpa som en markering till honom och hon stelnar till men säger ingenting.
"Cole." Hälsar Mattias och jag ser på honom.
"Mattias." Estelle flyttar sig så att hon ser åt honom men hänger fortfarande kvar på mig. Mattias ser på henne igen och jag håller henne hårdare intill mig, samtidigt som jag blänger ilsket på honom. Hon är min... Min..

Han möter min blick och fattar genast piken.
"Vi ses." Han dyker ner i vattnet innan han simmar iväg och Estelle slappnar av mot min kropp.
"Tack." Viskar hon och jag sänker ner oss i vattnet.
"Det var så lite så..." Svarar jag och släpper hennes rumpa. Jag ser sedan ner på henne och hon möter min blick.
"Han stötte på mig."
"Klart att han gjorde. Varför tror du att jag kom ut hit? Jag vet vad han är ute efter."
"Ja, jag med..."
"Mmm.. Men jag tror han fattade vinken, han tror att du är min." Säger jag hest och hon nickar. Men hon släpper inte mig utan hänger kvar på mig en lång stund innan jag fryser och vill gå upp.
"Jag ska gå upp och ta en grogg." Säger jag och hon släpper mig.
"Okej.. Jag kommer strax."

Jag vandrar upp ur sjön, bort mot Liam och tar genast sikte på spriten, jag behöver fan den för att värma mig...