Kapitel 15.

191 8 2
                                    


Estelle.

Han spelar fult. Han är jävligt charmig vilket får mig att börja att tappa fattningen och jag har svårt att hålla min kaxiga attityd uppe. För innerst inne så gillar jag honom, i alla fall det jag har sett. Han intresserar mig på ett sätt som ingen tidigare har gjort och det gör mig.. Förvirrad...

Jag vet att han vill ha mig, eller ja.. Han vill ligga med mig men det kommer han inte att få. Han pussade mig.... Det bränner i mina kinder och jag vet inte om jag ska slå till honom eller inte, så jag gör ingenting annat än att dra på mig mina kläder. Jag vänder mig sedan om emot honom och han står och ser på mig.
"Klar?" Frågar han och jag nickar. Jag drar på mig min ryggsäck och vi börjar att gå upp emot skogen.
"Ska du hit ikväll?" Frågar jag och han ser frågande på mig.
"Fest? Ni brukar väl hänga här?"
"Ja.. Jo..."
"Dåså.. Ska du hit?" Jag vänder mig mot honom och han möter min blick.
"Om du ska." Svarar han och jag höjer förvånat på ögonbrynet.
"Jag?"
"Ja, du. Vi hänger ju." Säger han och jag biter mig i läppen.

"Nu ja..."
"Hela dagen." Han ställer sig ända intill mig och jag ser upp på honom.
"Hela dagen?"
"Mmm..." Han lyfter sin hand och smeker bak mitt hår.
"Och kvällen." Fortsätter han och det får mig att le snett.
"Jaså?"
"Ja.." Han smeker mig upp i nacken och hans blick hamnar på mina läppar.
"Jaha..."
"Ja... Om vi ska bli vänner så måste vi ju umgås, eller hur?"
"Ja.. Jo.."
"Precis." Han ler stort innan han släpper mig och backar ett steg.
"Så vad vill du göra ikväll då?" Frågar han och jag rycker på axlarna.

"Vi kan väl börja med att du följer med mig hem." Svarar jag och han nickar. Vi fortsätter sedan att gå och de enda man hör är våra steg över slingan och fåglarna som kvittrar i skogen.
"Skulle du jogga idag?" Frågar han plötsligt när vi gått en tysta bit och jag skakar på huvudet.
"Jag gör det imorgon istället. Jag ska ju tydligen leka med dig idag." Skämtar jag och han ler stort.
"Leka?" Säger han menande och jag slår till honom på axeln.
"Du vet mycket väl att jag inte menade DET!" Utbrister jag och han skrattar. Han lägger sedan armen om min rygg och drar mig intill sig.
"Tänk dig för." Viskar jag och känner hur det pirrar till i min mage.
"Mmhm." Mumlar han och lägger handen om min höft.
"Men jag är faktiskt inte van vid att ha tjejkompisar. Så jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig." Fortsätter han låtsas ovetande och jag höjer roat på ögonbrynet.

"Du ska bete dig som om jag vore din killkompis.. Brukar du talla på dem?" Frågar jag och han skrattar till innan han släpper mig.
"Nej, men de är fan inte så jävla heta som du." Svarar han och jag blänger på honom.
"Förlåt. Men det kommer jag inte att förneka prick. Du är het, het som lava och jag..." Han tystnar innan han biter ihop och jag ler.
"Just det... Kom nu." Vi fortsätter hemåt och jag förundras över hur konstigt bekväm jag känner mig i hans sällskap. Vi har bara känt varandra i typ en dag men ändå känns det som att jag skulle kunna säga vad som helst till honom. Det är sjukt.

Vi kommer tillslut ut på berget och jag går raka vägen ner till min lilla altan.
"Ska vi ta något och käka och sitta här ute?" Frågar jag honom och han ser på mig.
"Okej, om du vill. Jag gör vad du vill." Svarar han och jag ler inombords. Toffel.... Jag nickar bara åt honom utan att säga någonting och tar av mig ryggsäcken för att plocka upp mina nycklar. Jag öppnar sedan dörren in till mitt rum och går in.
"Det är inte lika stort som ditt." Säger jag när han kommer in bakom mig och placerar min väska på skrivbordet.
"Det är.. Mysigt." Svarar han och ser sig omkring.
"Ja, jag gillar det."

Han börjar att gå runt och kika på mina saker och jag plockar upp mina blöta badkläder ifrån väskan.
"Vi hänger ut dem." Säger jag till honom och går ut på altanen igen. Jag hänger upp mina badkläder på altanräcket och han kommer efter för att hänga upp sina.
"Mysig altan." Säger han efter att ha hängt upp badbyxorna och jag ler.
"Ja, jag älskar den. Jag sitter här ute typ varje kväll. Det är underbart."
"Det kan jag tänka mig."
"Mmm... Kom. Jag ska visa dig huset."

Jag tar med honom ut till hallen och går sedan igenom alla rummen. De andra är inte hemma så jag antar att de har åkt in till stan.
"Vill du ha något att äta?" Frågar jag när vi kommer ut till köket och han rycker bara på axlarna.
"Om du vill... Det är inget måste."
"Okej... Kanske något litet? En smörgås?"
"Om du vill." Svarar han igen och jag ler snett.  Om du vill....
"Försöker du smöra?" Frågar jag och han flinar med röda kinder.
"Nej, jag bara.. Du bestämmer." Svarar han och jag skrattar. Han verkar vara nervös.
"Vi gör varsin smörgås då och kaffe, vill du ha kaffe?"
"Visst.." Han lutar sig mot köksön med armbågarna och jag plockar fram smör och pålägg. Jag ställer fram allting framför honom innan jag laddar och startar kaffebryggaren.

"Äter du allt?" Frågar jag när jag tar fram brödet och han nickar.
"Typ."
"Okej." Jag lägger ut tunnbröden på bänken och börjar sedan att smöra dem. Han ser leende på mig när jag lägger i ost och skinka och jag plockar sedan fram paprika ur kylen.
"Vill du ha paprika i?" Frågar jag och han nickar. Jag fixar klart smörgåsarna, rullar ihop dem till rullar och lägger dem sedan på ett fat. Jag tar sedan fram två muggar och fyller dem med kaffe.
"Vill du ha något i?"
"Nej tack, jag dricker svart." Svarar han och jag nickar åt honom innan jag knuffar fram muggen till honom. Jag hämtar sedan mjölk ur kylen för att lägga i mitt eget.

"Kom." Jag plockar med mig min mugg och tallriken med smörgåsar för att gå ut på min altan. Han sätter sig ner på en utav stolarna och jag slår mig ner bredvid honom.
"Varsågod." Säger jag glatt och nickar mot smörgåsarna.
"Tack." Svarar han och plockar åt sig en rulle. Vi äter under tystnad och ser ut över baksidan.
"Vart är resten av din familj?" Frågar han efter en stund och jag möter hans blick.
"Antagligen i stan."
"Aha..."
"Mmm..." Jag plockar åt mig en smörgås till och biter av ett bett utav den.

"Så.. Vad ska vi göra sen?" Frågar jag och ser på honom.
"Tja du... Vad vill du göra?" Frågar han och jag vet faktiskt inte.
"Jag vet inte..."
"Nehe... Vad hade du gjort om inte jag varit här då?"
"Tja... Joggat så klart.. Sen hade jag nog suttit här ute och tittat på Instagram, scrollat på Facebook och solat." Svarar jag leende.
"Jaha..."
"Mmm..."
"Okej..." Han ser på mig samtidigt som han dricker ur sitt kaffe och ställer sedan ner muggen.

"Vi kan åka någonstans om du vill, jag har ju bil." Fortsätter han och jag spärrar upp mina ögon. Just det!
"Ja, just det."
"Mm.. Vi kan åka till stan.. Gå på bio eller.." Han tystnar och jag ler.
"Gå på bio?" Frågar jag och han flinar.
"Mmm.. Vänner kan faktiskt gå på bio." Säger han och jag skrattar.
"Jag har inte gått på bio på säkert tio år." Svarar jag och han ler ännu bredare.
"Då tycker jag verkligen att vi ska göra det."
"Ah... Jag vet inte.." Det pirrar i magen på mig och han greppar plötsligt tag i min hand.
"Elias kan följa med." Säger han och jag ser förvånat på honom.

"Är du seriös?" Frågar jag och han flätar samman våra fingrar. Jag ser genast ner på dem och han smeker min handrygg med sin tumme.
"Ja.. Vi skulle ju vara vänner allihop. Tror du att han vill åka med?" Frågar han och jag ler stort.
"Han kommer att bli överlycklig!" Svarar jag exalterat och drar åt mig handen för att plocka upp min mobil ur fickan. Elias har aldrig gått på bio! Aldrig!
"Är du säker?" Frågar jag osäkert och han nickar.
"Ja.m, fråga honom nu." Han plockar åt sig en smörgås till och jag messar genast Elias.
"Fan vad kul... Shit."
"Mmm.. Vi får kolla vilken film som går. Hoppas att det är någon bra."

"Ja.." Mobilen piper till och jag öppnar svaret ifrån Elias.
"Han vill med." Säger jag glatt och Cole ler.
"Det kunde jag tänka mig."
"Ja, fan vad kul!" Jag lägger ifrån mig mobilen igen för att fokusera på honom och kan inte sluta att le. Gå på bio.. Bio! Jag blir genast misstänksam och kisar mot honom.
"Du gör inte det här för att du hoppas på att få hångla med mig i mörkret?" Frågar jag och han skrattar. Han blir röd om sina kinder och jag kan inte hålla tillbaka ett leende.
"Nej. Jag ska inte försöka hångla med dig i mörkret." Svarar han och greppar tag i min hand.
"Men jag tänker fan hålla dig i handen...."

EstelleWhere stories live. Discover now