Estelle.Jag ser chockat på kvinnan som står framför oss. Hon hånler mot Marcus och av det jag kan se så gillar jag henne inte.
"Jag ska ha halva huset Marcus. Och hälften av dina tillgångar. Du kommer inte ifrån det. Jag är trotts allt din fru." Säger hon kallt och jag känner hur Cole spänner sig bredvid mig. Han sliter sig sedan loss ifrån mig, drar snabbt på sig sina skor och knör sig sedan förbi kvinnan för att lämna huset. Fan!
"Cole!" Jag drar på mig mina skor innan jag skyndar mig ut efter honom men ser bara bilen som försvinner ner längst med gatan. Helvete!!Jag knör mig förbi dem i hallen, skyndar mig upp för trappan för att hämta min mobil men flämtar frustrerat då hans ligger bredvid.
"Helvete!" Mitt hjärta börjar att rusa av oro då han kör bil i det skicket. Tänk om han kör av vägen? Eller krockar, eller... Höga, ilskna röster får mig att rycka till och jag rusar ner för trappan igen. Coles morsa skäller på Marcus och Alma ser helt livrädd ut.
"Kom." Säger jag till henne och drar med mig henne ut på baksidan igen.
"Den jävla människan." Flämtar hon upprört och lägger handen på magen.
"Jag visste att det skulle bli såhär." Fortsätter hon och jag ser frågande på henne. Hon sjunker ner i stolen vid bordet och suckar."Visste du om henne? Alltså.."
"Ja, det är klart. Marcus har inga hemligheter för mig." Svarar hon och jag blir genast arg.
"Hur fan kunde ni inte säga något till Cole? Han är ju helt förstörd nu!" Utbrister jag och hon ser beklagande på mig.
"Hon är ingen bra människa Estelle, Marcus försökte bara skydda honom." Säger hon lugnt och jag får ont i min mage.
"Hon har dessutom sagt till Marcus att inte prata med Cole. Hon vill inte ha något med honom att göra över huvud taget."
"Men.. Varför?" Flämtar jag och hon ser sorgset på mig.
"För att hon inte ville ha barn, aldrig någonsin. Cole var ett misstag. Hon försökte att leva med det misstaget, tills hon inte pallade mer och drog. Vad är det för en mamma Estelle? Hur fan kan man göra så?" Flämtar hon och jag stirrar chockat på henne."Hon har åkt." Marcus suckar när han kommer ut på altanen och ser sedan på mig.
"Vart är Cole?" Frågar han och jag skakar på huvudet.
"Han tog bilen och stack, han har inte mobilen med sig." Svarar jag och han drar handen frustrerat igenom håret.
"Fan.. Jag visste att hon skulle bli ett problem. Helvete med!" Han frustar till och går sedan fram till Alma.
"Hur mår du?"
"Bra. Jag skiter i henne."
"Ja, men.."
"Nej. Ge henne vad fan hon vill ha Marcus. Bara vi blir av med henne."
"Men det är mycket pengar Alma.. Det...""Jag har pengar." Avbryter hon och han suckar.
"Du ska inte behöva betala ut min ex hustru."
"Jo, för du är min man. Jag ska gifta mig med dig och jag ska föda ditt barn. Du är min." Hon säger det med kort, bestämd röst och jag stirrar förvånat på henne. Alma är egentligen en lugn, tillbakadragen kvinna men inte nu. Nu slåss hon för sin familj.
"Hon sa att hon skulle vägra att skriva på." Suckar Marcus och sätter sig ner bredvid Alma.
"Det spelar ingen roll. Om ett halvår är det klart." Svarar hon och han ser på henne.
"Ja, men det är alldeles för lång tid."
"Nej, vi har hela livet framför oss. Bara ge henne det hon vill ha.""Tänk om Cole kör av vägen, tänk om han.."
"Lugn Estelle. Det är ingen fara med honom. Han är en bra förare och han har inte åkt långt, det kan jag lova dig. Han kommer tillbaka snart. Det är inte första gången som han åker i vrede." Säger Marcus men det hjälper inte. För jag är lik förbannat orolig.
"Fan..." Han lutar sig tillbaka i stolen och suckar.
"Jag visste att den här dagen skulle komma, och nu kommer han att hata mig för evigt." Mumlar han och skakar på huvudet. Jag ser bara tyst på honom innan jag går bort till min stol och sjunker ner på den. Alla tre stirrar ner i bordet och kvällen som varit så fantastisk fin, är nu helt förstörd...~~~
"Jag tror att jag går hem." Säger jag till Marcus och Alma då Cole fortfarande inte har kommit hem.
"Är du säker? Du vill inte vänta, han kanske dyker upp snart.
"Nej, jag går hem och lägger mig." Svarar jag då det bara känns lustigt att vara här utan honom. Vi har väntat i över två timmar nu.
"Okej, om du är säker.."
"Ja, men ni kan väl be honom ringa mig när han kommer hem?"
"Självklart."Jag lämnar dem och går hem med tunga steg. Jag är orolig som fan för Cole men jag kan inte direkt göra ett skit. Så jag fortsätter hemåt och när jag kommer hem går jag genast in på mitt rum. Klockan är mycket och jag är rätt så trött. Så jag gör mig iordning inför natten och kryper sedan ner i sängen. Jag ser på altandörren som står på glänt, och funderar på att stänga den. Cole har ju fått en egen nyckel till dörren nu så han kan ju komma och gå som han vill. Det var enklare så.
Jag reser mig upp igen för att stänga dörren och kryper sedan ner under täcket igen. Jag ligger på sidan, med ansiktet vänt emot väggen och mår lätt illa. Den här dagen har fan inte blivit som jag trodde och nu känns allting bara förjävligt. Cole har åkt någonstans och när tanken på att han har åkt hem till Liam slår mig mår jag ännu mer illa. För Ella är där och... Lägg av!! För helvete sluta! Jag andas ut och kryper ihop under täcket. Jag är inte frisk i huvudet när jag tänker på det viset. Cole älskar mig, jag vet att han älskar mig och jag måste fan lita på vad han säger. Jag kommer att förstöra så jävla mycket om jag fortsätter såhär. Jag vänder mig om igen och sluter mina ögon, jag måste försöka att sova nu, och förhoppningsvis så kommer Cole att höra av sig i morgon.
Det är lättare sagt än gjort och jag ligger länge och bara vrider på mig i sängen. Men när jag tillslut är på väg att somna så rycker jag plötsligt till då sängen rör på sig. En snyftning ekar i rummet och inom en sekund har Cole dragit in mig i sin famn. Han snyftar igen och jag lägger genast armarna omkring honom.
"Cole?" Han gråter och fångar mina läppar med sina. Han kysser mig om och om igen samtidigt som han snyftar och mina egna ögon tåras. Han håller hårt i mig, så hårt att jag knappt kan röra på mig.
"Älskling..." Jag flämtar mot hans mun och han börjar att dra i mina sovkläder. Han får tillslut av mig dem och han säger inte ett ljud, utan tar bara snabbt av sig sina egna kläder.Han fortsätter att kyssa mig desperat och jag särar på mina ben när han lägger sig helt över mig. Han lägger sedan kuken emot min öppning och pressar sig in med en långsam stöt. Jag gnäller till mot hans mun och han börjar att röra sig långsamt. Vi pratar inte under hela akten, utan han kysser bara mig hela tiden och rör sig långsamt in och ut. Det värker i hjärtat på mig för hans skull, och jag vet inte vad jag ska göra för att få honom att må bättre. Men jag antar att detta i alla fall är något och jag förstår att han behöver det här.
Han smeker upp handen till min hals och kupar den. Hon fortsätter att kyssa mig och och håller honom hårt intill mig. Hela mitt inre drar ihop sig av det känslosamma i det hela och om jag inte har fel så är det här som han gör med mig nu, att älska. Han älskar med mig. Ljuvligt och kärleksfullt.
"Jag älskar dig Cole." Flämtar jag mot hans mun och han håller hårdare i mig.
"Jag älskar dig mest av allt i hela världen..." Han kysser mig hårdare och snyftar sedan till igen.
"Jag älskar dig också, något så förbannat." Flämtar han och ökar tillslut takten på sina höfter. Han drar lite i mig innan han släpper mina läppar för att gå upp på knä. Han pressar sedan mina ben bakåt och börjar att pumpa."Ah..." Jag stönar och greppar tag i lakanen. Hans tumme börjar att smeka min klitoris och jag gnäller av njutning.
"Fuck..." Han kör en lång stund, innan han plötsligt drar sig ur mig igen. Men han slutar inte att smeka mig, så jag förstår att han behöver vila. Han lutar sig över mig för att suga tag i mitt bröst och det får mig att gnälla igen. Han fortsätter sedan över till nästa bröst, innan han kysser mig ner över magen. Jag suckar när han tillslut suger tag i mig och hans fingrar glider in i mig för att pulla mig. Han hummar nöjt när jag gnäller under honom och orgasmen är på väg i en rasande fart.
"Kom in i mig." Flämtar jag då jag vill komma omkring honom och han släpper mig direkt för att göra som jag ber honom. Jag smeker mig själv medans han stöter in i mig och jag kommer med ett högt stön. Han frustar med sammanbitna käkar och drar sig sedan snabbt ur mig igen.
"Helvete." Flämtar han och tömmer sig över min överkropp...
YOU ARE READING
Estelle
Teen FictionVad fan gör hon med mig? Den frågan snurrar hela tiden runt i mitt huvud. Känslorna hon väcker går inte att förklara eller förstå. Det är som om jag har blivit förhäxad av flickan med det röda håret och de gröna ögonen. Och så har det varit sedan ja...