Barndomsvänner | o.e

13 - Norge

~ Oscar perspektiv ~

Efter drygt en timme har vi landat i Norges huvudstad, Oslo. Bea blev lugnare och lugnare under resans gång. Kanske var det musiken som hjälpte. Eller var det att vi höll handen nästintill hela tiden. Allt gick bra ända till landningen då hon blev otroligt stel igen.

Men nu verkar hon avslappnad igen då vi står på flygplatsen i Oslo och väntar på Ogge, Katia och Felix.

Vi har precis hämtat våra väskor och är påväg dit som flygen från Stockholm anländer. En hel del personer står samlade i en klunga. Antagligen foooers.

Det dröjer inte länge innan en blondin får syn på oss och alla skriker av glädje innan vi är omringade av cirka trettiotals tjejer. Jag hade nog rätt, dom är foooers.

"Heej" säger jag och Omar glatt och dom besvarar vår hälsning. Vissa står och ler jätte stort, ande gråter och en del tar det lugnt. Alla är så fina, på sitt sätt.

Vi kramar om en massa och tar en del bilder.

"Vem är tjejen" frågar en och pekar mot Bea. Jag ser på Bea att hon är obekväm i situationen. Jag förstår henne fullt ut, det var jag också i början.

" Min allra bästa kompis" svarar jag ärligt och ler. Hon nickar och ler mot mig.

" hörni, kan alla backa lite så att min kompis Bea får lite space" säger jag med vänlig röst. Dom gör som jag säger och Bea ler tacksamt mot mig.

~ Beas perspektiv ~

Efter att alla fans hälsat på de andra killarna, Ogge och Felix så var vi äntligen på väg ifrån flygplatsen.

"Så det är du som är Bea" säger den mörkhåriga tjejen glatt och jag nickar med ett leende på läpparna.

"Jag är Katia och jag hjälper killarna med viktiga saker" säger hon och jag nickar igen.

"Jag är Felix, välkommen till vår galna resa" säger han med charmigt leende. Han sträcker ut armarna till mig och jag besvarar hans kram. Den var inte lång, men mysig.

"Tack, det ska bli kul att följa med er på er galna resa " skrattar jag. Vi släpper kramen och jag kollar på Ogge.

"Och du är alltså Ogge " säger jag innan han hinner öppna munnen. Han skrattar tyst och nickar.

"Jag är Ogge" säger han stolt och drar in mig i en kram som jag även den besvarar.

Hela det här gänget är kramgoa och verkar super trevliga. Jag tror nog detta kommer bli en bra resa.

Efter en timme har vi checkat in på hotellet. Det fanns bara två- beds rum lediga ,alltså skulle vi sova två och två i varje rum. Jag och Oscar i ett, Felix och Ogge i ett och Omar och Katia i ett annat.

Vad jag inte visste var att Katia och Omar är kusiner. Dom verkar ha en fin relation till varandra. Alltid kul att veta något nytt!

"Så Bea och Oscar vi vill inte höra massa stön inatt eller någon annan natt då vi har rummet bredvid er" flinar Felix mot oss. Mina kinder blir en aning nyans rödare. Alltid ska jag rodna, det är pinsamt.

"Chilla vi är bara vänner " säger Oscar. Något i mig blir glad av de orden, men något i mig blir besviken. Bara vänner.

Jag tror jag faktiskt börja inse att jag  är kär, kär i min barndomsvän. Jag blir nervös, och glad i hans närhet. Magen får alltid en massa fjärilar när jag är med honom och det känns tomt utan honom. Men jag vill inte erkänna det, jag vill inte förstöra våra vänskap.

"Om ni säger det så" flinar Ogge och vickar på ögonbrynen. Både jag och Oscar suckar åt hur töntiga dom är medan Ogge och Felix brister ut i skratt.

"Om ni ursäkta oss så ska vi gå in och ha lite kul" säger Oscar och betonar order kul.  Jag kan inte låta bli att skratta. Han sätter in kortet i handtaget och dörren öppnas. 

"Ha det så kul då och glöm inte skydd" säger Felix innan dom gör som vi och går in i rummen. Jag skrattar lågt och skakar på huvudet. Dessa killar är verkligen skumma.

" förlåt för dom , dom är" börjar Oscar men jag avbryter honom.

"Du behöver inte be om förlåtelse för vad dina vänner gör, dom är roliga. Det är lugnt Oscar " säger jag och ler. Han ler tillbaka.

Vi byter om till från mjukis kläder till mer vardagliga kläder eftersom Katia sa att vi skulle mötas nere i lobbyn vid tio för att få i oss något att äta.

Klockan slår 21.58 när jag och Oscar kommer ner till lobbyn. Ingen annan är där, dom andra kommer troligen när som.

"Vad har ens öppet nu?" Frågar jag och Oscar rycker lätt på axlarna.

"Ingen aning, typ 7-eleven eller något fik" säger han och jag nickar. Vi sätter oss i en röd soffa som står in till ett hörn utav lobbyn.

Jag lägger mitt huvud i Oscars knä och benen lägger jag längst soffan. Egentligen får man nog inte ha skorna på i soffan men jag är oerhört trött och orkar inte bry mig om det.
Oscar lägger sina händer i mitt hår och börja dra löst i det vilket jag älskar.

"Kommer du ihåg att jag alltid brukade pilla i ditt hår såhär när vi såg film när vi va små?" Ler Oscar . Jag kommer ihåg det. Jag minns att jag tyckte det var så mysigt. Precis som nu. Vi har alltid haft en relation där vi är närgångna , ta det inte på fel sätt. Men vi gilla att kramas och mysa.

"Jag kommer ihåg det, det var mysig och det är det fortfarande" säger jag och ler. Oscars leende pryder fortfarande hans läppar. Han är så fin.

~ Oscars perspektiv ~

Jag log åt Bea där hon låg med huvudet i mitt knä. Hon är så fin. De perfekta gröna ögonen som tindrar när hon ler, det bruna vågiga håret och hennes perfekta leende. Det pirrar i magen när hon kollar in i mina ögon.

Jag vet inte om jag är kär eller om det bara är saknaden som talar. Men jag vet att vi är så mycket mer än bara vänner, inte på ett sätt som pojk och flickvän men typ så fast utan att ingå i ett förhållande. Vi har alltid varit som ett par fAst vi inte är tillsammans. Jag har aldrig tänkt tanken innan att vara tillsammans med Bea. Men de senaste dagarna är nästan det den ända tanken som flyger runt i mitt huvud.

"Hörrni tutte duvor dags att gå" säger Katia mot oss. Jag väcks ur mina tankar och kollar upp mot Katia som ler glatt mot oss. Jag känner hur mina kinder får en rödare nyans. Alltid rodnar jag i Beas närhet.

••

Tack till 600+ lösningar , ni gör mig så glad. Tack tack tack, därför har ni fått två kapitel idag för ni är så snälla. Imorgon kommer nästa del ut!:)