Barndomsvänner | o.e

56

~Beas Perspektiv~

En knackning på hotelldörren fick mig att vakna. Förvirrat satte jag mig upp i den mjuka stora hotellsängen. Bredvid mig på min vänstra sida ligger Omar och på den högra Ogge. Att detta bara räknas som enkel säng men att vi alla fick plats i den känns otroligt. Men samtidigt är sängarna här är väldigt breda så egentligen är det inte så konstigt. Det konstiga är att jag inte minns att vi låg i samma säng när vi somnade, men antagligen somnade vi när vi låg och pratade i sängen för jag minns inte när vi avslutade vårt samtal.

Jag tog mig smidigt förbi Ogge. Med höger ben framför det vänstra gick jag mot hotell dörren. .Ännu en gång knackade personen utanför på den svarta hotelldörren. Att Omar och Ogge fortfarande kan sova trots det oerhört jobbiga knackningarna är ju ett under.

Snabbt drog jag på mig en vit morgonrock över min pyjamas. Jag gick fram och öppnade dörren. Utanför stod Felix och Oscar.

"Sovit gott?" Flinar Felix. Jag kollar frågandes mot honom eftersom han flinade så stort.

"Ja har ni?" Frågar jag. Jag ser försiktigt mot Oscar och möter hans grönblå ögon. Dom som alltid tindrar av lycka men som nu inte är lika glada. Han ger mig ett svagt leende som jag besvarar halvt.

"Sover töntarna" frågar Felix och går in i rummet. Ett svagt skratt lämnar mina läppar.

"Ja, och jag sov också tills ni väckte oss" skrattar jag fram. Oscar går in i hallen och jag stänger dörren efter honom och går sedan efter Felix som vikt av efter hörnet.

"Nämen vilken böghög" skrattar Felix när han gått runt hörnet där sängen är. Straxt efter honom viker jag av efter hörnet, ett leende sätter sig på mina läppar när jag ser hur Ogge och Omar ligger i sängen.

De ligger och skedar med varandra. Omar ligger bakom Ogge och håller om honom. Hans mun är en aning öppen vilket ser väldigt roligt ut.

"Naaaw" säger jag och skrattar lätt.

"Oj Ogmar is real" skrattar Oscar. Jag ler för mig själv när jag hör Oscars skratt. Fina Oscar.

"Lägg er och skeda bakom dom så tar jag kort på er så har vi dubbel skedning med två kärleks par, super cute" säger Felix och kollar extalterat mot mig och Oscar.

"Felix" mumlar Oscar.

"Eh oj förlåt" säger Felix och kliar sig nervöst i nacken.

Genast blir jag osäker på allt med planen vi hade. Tänk om Oscar verkligen inte vill vara tillsammans med mig? Tänk så vill han bara vara vän med mig, och nu kanske vår vänskap är helt förstörd.

En suck lämnar min mun. Felix står och tar kort på Ogge och Omar och Oscar är på sin mobil. Jag lämnar killarna vid sängen och går in i badrummet.

Badrumsdörren stänger och låser jag efter mig. Jag lutar mig mot dörren och sätter mig ner på golvet med en suck. Hur kunde allt bli såhär fel? Hur kunde ens värld vända sig upp och ner på bara några få dagar.

Jag bryr mig inte om att stoppa tårarna som rinner längst kinderna. Det går inte att hålla inne dom.

Om jag aldrig hade gått på den där festen hade inget av det här hänt. Om jag inte hade druckit så mycket den kvällen hade inget hänt , om den killen inte varit där hade inget hänt. Jag är en idiot, vem tusan kysser en okänd person för att man saknar sin pojkvän? Ibland tror jag på riktigt att min hjärna inte fungerar.

Jag lutar armbågarna mot låren, huvudet gömmer jag i händerna. Tårarna rinner oavbrutet ner för kinderna och gör synfältet suddigt för mig. Kroppen min skakar av alla känslor.

Bara av att se Oscar får mig att inse hur kär jag verkligen är i honom. Hur mycket han betyder för mig. Aldrig någonsin har jag haft sånna här starka känslor för en person.

Men tänk så har Oscar helt tappat kärleken för mig efter vårt gräl. Han kanske har insett vilken idiot jag är. Eller vilka idiotiska handlingar jag tar.

Jag  älskar Oscar så otroligt mycket, hur svårt kan det vara att säga dom tre orden till honom? Hur svårt kan det vara att visa att kyssen med killen på festen inte betydde något , att Oscar betyder allt för mig. Hur svårt kan det vara att viss min kärlek för honom?

Skakigt reser jag mig upp från det svarta kalla klinkers golvet.  Jag går fram till spegeln som hänger över handfatet. Mitt bruna hår som jag igår kväll satte upp i en slarvig bulle hänger nu löst på huvudet med en massa hår som hänger utanför. Mitt osminkade ansikte ser trött ut och jag är röd runt ögonen samt i ögonen.

Jag suckar tungt och ser in i mina gröna rödsprängda ögon i spegeln. Jag förstår om Oscar inte har känslor för mig, jag menar jag är inte vacker på något sätt. Verkligen inte, jag är långt ifrån vacker.

En lätt knackning hörs på dörren och jag sätter genast igång vattnet för att inte mina snyftningar ska höras ut.

"Bea skynda dig jag pissar på mig snart" ropar Omar och jag ler lätt. Att han fortfarande använder ordet pissar får mig att skratta då det verkligen låter konstigt när man säger det.

"Är snart klar" svarar jag. Min röst lät svag och darrig utav gråten. Men jag hopps det inte hördes.

Jag tvättar av ansiktet med tvål och vatten för att försöka dölja att jag gråtit så gott det går. Innan jag går ut ur badrummet har de röda i ögonen lagt sig en aning men jag är fortfarande röd runtom.

"Finally" säger Omar glatt när jag öppnar dörren. Jag skrattar lätt och han ler vänligt mig .

Utan att kolla mot dom andra går jag till min resväska och tar fram en svart byxdress med v ringning, samt andra underkläder.

Smidigt byter jag mina underkläder under morgonrocken innan jag sätter på mig den svarta byxdressen som oturligt nog har en dragkedja på ryggen. Flera gånge rördelen jag få upp dragkedjan men misslyckas gång på gång. En hög suck lämnar mina läppar och jag känner de andras blickar på mig. Dom skrattar lätt och jag kollar surt tillbaka på dom vilket leder till att de skrattar ännu mera.

"Vill du ha hjälp?" Frågar Oscar försiktigt där han står närmast mig. Osäkert kollar jag mot honom med ett svagt leende och nickar.

Hans händer placeras på min rygg och det känns som elektriska stötar genom kroppen när han nuddar mig. Han drar utan mitt hår över ena axeln. Magen min fylls av fjärilar och jag ler automatiskt. Tänk att bara någons beröring kan få en att le som ett fån. Smidigt drar han upp dragkedjan och jag vänder mig mot honom, fortfarande med leendet.

"Tack" säger jag, han ler tillbaka.

"Ingen orsak" svarar han med samma leende. Det känns som hela jag smälter utav det leendet. Oscar, fina Oscar.

•••
En uppdatering såhär mitt i natten, kul för er som är vakna nu haha men för er som sover så vaknar ni till en liten suprise med uppdatering från lilla mig.

Jag ska försöka få upp ett till kapitel till julafton också, kommer även en överraskning på julafton som ni får se då ;)

God natt eller god morgon eller när ni nu läser detta haha, hoppas iallafall ni har haft eller kommer få en bra dag! Kram