Barndomsvänner | o.e

61

Skrattandes går vi alla sex ut från Arlanda. Alla är trötta och har knappt någon energi kvar i kroppen så i denna stund finner vi allt som något roligt. Klockan är 10 på morgonen i Sverige, men i USA skulle den vara 04.00 nu alltså är det inte så konstigt att vi är trötta.

När vi kommer ut från Arlanda möts vi av kyla, trots att det är augusti. Men de mörka molnen täcker den klarblåa himlen och avslöjar att regn kommer komma vilken sekund som helst. Sveriges sommar är ju inte den bästa heller för den delen.

Jag drar min rosa kofta tätare kring mig. Bakom mig drar jag min svarta resväska och på ryggen har jag min Vans väska som är fylld med massa onödiga grejer.

"Kan inte ni alla ställa upp er här så kan jag ta ett kort som ni kan lägga ut och skriva att ni är hemma igen" säger Katia exalterat.

"Katia måste vi" suckar Omar. Trötta som vi alla är så känner ingen riktigt för att vara med på bild. Att ställa sig och posera eller le.

"Kom igen nu hörrni, för fansens skull" säger Katia bedjande.

"Okejokej" suckar Ogge trött.

"Men jag kan stå kvar här" säger jag stolt. Oscar skakar bestämt på huvudetoch tar tag i min hand.

"Nepp du kommer inte undan" säger han bestämt och ler. Trött som jag är orkar jag inte tjabba emot. Det kommer bara sluta med att jag ändå får ge mig senare så varför inte ge sig direkt?

Med trötta steg ställer vi upp oss. Omar till höger , sedan Oscar med mig framför sig. Han håller om mig bakifrån med armarna kring min midja och ansiktet vilandes mot min axel. Jag håller lätt på hans händer. Hans andetag kittlar sidan utav min hals en aning, vilket får mig att le. Bredvid oss till vänster står Ogge , sedan Felix.

"Le " säger Katia glatt och vi alla ler.

"Okej en till, en oseriös " säger hon.

Alla gör en oseriös min och precis när Katia ska ta fotot kittlar Oscar mig på magen så jag börjar skratta.Av ren reflex försöker jag få bort Oscar händer. Alla börja skratta åt mina lönlösa försök om att ta sig loss från Oscars grepp och det blir totalt kaos.

"Perfekt" säger Katia och ler stolt medan hon kollar ner i mobilen. Oscar sluta kittla mig och vi alla går fram för att se bilden. Den var faktiskt riktigt härlig där alla står och skrattar. Omar hade hoppat upp på Ogges rygg, båda skrattandes så det såg ut som Omar höll på att trilla av Ogges rygg. Felix skrattade och höll för magen medan jag försökte skrattandes komma ur Oscars grepp och Oscar höll kittlade mig med ett stor leende på läpparna. Jag ler glatt, det är sjukt vad härlig killarna är. Vad härlig resan har varit. Med underbara kompisar och en underbar pojkvän.

En halvtimme senare har vi alla skiljts åt och sitter i olika bilar påväg hem. Dock är jag och Oscar i samma bil med min bror som chaufför.
Vi sitter i baksätet , jag i mitten och Oscar bakom Jacob. Våra händer är sammanflätade och mitt huvud vilar lätt mot Oscars axel.

"Så hur har resan varit?" Frågar Jacob. Han kollar bak på oss genom backspegeln med ett leende innan har återigen fäster blicken på vägen. Jag ler när jag tänker på resan, hur bra som helst om man bortser första veckan då.

"Det har varit fett bra, en händelserik resa kan man säga" säger Oscar glatt. Jag kollar upp mot honom med ett leende och han flinar glatt mot mig.

"Trevligt, kan man få lite mera detaljer kanske" skrattar Jacob lätt.

"De turnerade en hel del och vi besökte sjukt många delstater, vi badade , shoppade och gud vet vad vi gjorde" skrattar jag som svar. Jacob kollar bak på oss igen genom backspegeln och flinar. Han höjer på ögonbrynen och genast kom jag på hur fel den sista meningen jag sa lät.

"Så min lilla present kom till användning ?" Flinar Jacob och vickar lätt på ögonbrynen. Mina kinder hettas till och jag känner hur jag rodnar. Varför ska han vara så pinsam.

Jag gömmer mitt röda ansikte genom att borra in det vid Oscars hals. Jag ser hur Oscar kollar leendes men samtidigt frågandes på mig. Stunden blev helt plötsligt rätt pinsam.

"Vänta vad för present?" Skrattar Oscar lätt. Egentligen tror jag han fattar då jag rodnar och han flinar lätt mot Jacob. Men han vill nog höra det med ord.

"Jag gav Bea en ballong" säger Jacob stolt. En ballong? Wtf ? Var det det bästa han kunde komma på?

"En ballong?" Skrattar Oscar. Jag kollar upp mot honom och skrattar lätt samtidigt som jag skakar på huvudet.

"Han gav mig en kondom" säger jag. Oscar flinar direkt och det ser ut som han kväver ett skratt. Jag ler lätt åt honom. Hur söt är inte han?

"Så kom min present till användning eller inte?" Frågar Jacob igen.

Direkt möter jag Oscar ögon. Han flinar glatt mot mig och vickar på ögonbrynen. Jag kväver ett skratt för att inte börja skratta högt. Jag börjar jag tänka på kvällen då jag kom till USA, kvällen då jag förlorade min oskuld med finaste Oscar. Jag skrattar tyst och återigen blir mina kinder en aning röda.

"Den som vet den vet" svarar Oscar säkert.Jag ler lätt mot honom. En sån kung han är!

Jacob skrattar lätt och skakar bara på huvudet. Tacksam är jag över att han inte frågar mera om just detta ämnet. För hur stelt är inte det? Att sitta och prata om sådant med sin bror? Ifall jag och min pojkvän haft sex?

Istället börjar vi berätta om endel grejer vi varit med om och Jacob förklarar att vi knappt missat något här hemma. Det verkar som det mest har regnat i Sverige och knappt varit någon sommar. Typiskt Sverige med andra ord.

••••

Jag är jätte hungrig så ska gå och äta nu haha, jätte intressant för er att veta... or not!

Hopps ni får en supermysig och bra dag, börjar ni också skolan på torsdag:/?