F E L I X
Jag klarade det inte, jag skulle inte kunna klara mig längre. Rent desperat drog jag fram min telefon. Skrev till honom, jag stod inte ut.
Skickat från: Mig
Tid: 19:20
"Fan vad jag behöver dig"
Flera minuter gick, jag slutade inte stirra på skärmen. Tillslut såg jag orden jag väntat på, "läst 19:24". De tre bubblorna som visade att han skrev syntes, vilket fick mig att nästan börja hoppa i sängen.
Skickat från: OSCAR BABY
Tid: 19:24
"Hej Felix, varför skriver du till mig?"
Skickat från: Mig
Tid: 19:25
"MEN FÖR ATT JAG BEHÖVER DIG, KOM BARA TILLBAKA"
"Jag går sönder utan dig"
"Vad gör du? Hur mår du?"
Skickat från: OSCAR BABY
Tid: 19:25
"Felix, jag kan inte bara lämna allt för att du säger att du behöver mig. Jag har inget att göra där nere"
"Jag är med Hugo och jag mår bra, själv då?"
Skickat från: Mig
Tid: 19:26
"Hugo..."
"Gissa hur jag mår, jag är utan dig"
"Snälla kan du skicka en bild på dig, jag vill bara se dig"
Skickat från: OSCAR BABY
Tid: 19:26
"Felix jag har inga kläder på mig..."
Skickat från: Mig
Tid: 19:26
"Varför är du med Hugo om du inte har några kläder på dig?"
"Nej vänta"
"NEJ"
"NEJ"
"NEJ"
"DU HAR INTE KNULLAT MED HONOM"
"DU HAR INTE FUCKING KNULLAT HONOM"
"OSCAR NEJ"
Skickat från: OSCAR BABY
Tid: 19:27
"Varför skulle jag inte kunna göra det?"
"Han är min pojkvän"
Jag behövde stirra länge på hans sista sms, se om jag bara hallucinerade eller om det verkligen stod vad jag trodde att det stod. Pojkvän. Han valde honom över mig. Han valde någon som hatade mig och som jag hatade framför mig. Han valde någon som var en av anledningarna till att han flyttade till Göteborg framför mig. Hela mitt hjärta kändes brustet, om och om igen. Det var som att det sattes ihop med lim, men man visste hela tiden att limmet inte skulle räcka. Jag ville bara slänga min telefon i väggen, jag var så krossad.
Skickat från: OSCAR BABY
Tid: 19:28
"Var det någonting du ville eller?"
"Liksom jag kan inte bara skriva med dig såhär"
Jag ville bara skriva att jag hade en plan på att få honom att förstå att han hörde hemma hos mig, men den planen hade gått i kras. Det var som att han hade nyckeln till mitt hjärta, men han hade släppt nyckeln i havet. Det var som att han hade fått en ny nyckel och att han bara klarade av en nyckel på samma gång. Men jag skulle inte sluta kämpa.
Skickat från: Mig
Tid: 19:29
"Nej det var inget"
-
Aw.
Jag tänkte på en grej. Finns det någonting ni vill ska hända i framtida kapitel? Jag har lite småidéer i huvudet, men allt är ju inte spikat och klart. Så, vad vill ni se?
Idag är det torsdag, en dag närmare fredag - yey! Jag börjar 08:30 och går till 14:50, vilket är skönt. Dock har jag både matte och naturkunskap, ugh.
Skulle ni vilja ha ett till kapitel idag?
Jag kan försöka skriva ihop mer att ha i utkast så att jag inte får panik när där inget finns.Nu måste jag springa och göra mig i ordning så att jag inte missar bussen haha!
Hoppas ni får en fin dag! Ni är bäst, puss och kram ❤
YOU ARE READING
0 Kilometer » foscar
FanfictionÄntligen blev 468 kilometer till 0. Men allting kan väl inte bli som i en saga ändå? Allt ändras så snabbt. (UPPFÖLJARE TILL 468 KILOMETER, JAG REDKOMMENDERAR ATT DU LÄSER DEN FÖRST!) © foooilicous | 2016