0 Kilometer » foscar

XLIV

F E L I X

Till och med innan han hade kört in bilen i garagehuset så hade jag knäppt upp säkerhetsbältet. När han stannat bilen så sprang jag ut, skyndade mig runt och till hans sida och drog ur honom ur bilen. Min hand höll hårt om hans, han kanske kände att jag skulle ha sönder den. Jag drog med honom till vår lägenhet, han kunde tydligen inte låta bli skratta hela vägen. Jag tittade otåligt på Oscar när han försökte hitta nyckeln till ytterdörren, allt tog för lång tid – enligt mig. Så fort han öppnade dörren så knuffade jag in honom. Förvirrad – av min kanske lite plötsliga iver – så vände han sig mot mig. Han hann knappt tänka efter innan han fick mina läppar kraschade mot sina. Mina armar låg om hans rumpa, jag fick honom att hoppa upp i min famn. Jag skred försiktigt, men ändå med en hetsig takt mot sovrummet.

Han höll i sig i mig som att han vore ett litet barn, det fick ett lätt fniss att lämna hans läppar. Ett brett flin växte bara sig större och större över mina läppar. Jag satte sig på sängkanten när vi kommit in i sovrummet, vilket gjorde att Oscar sattes i mitt knä. Hans ben var fortfarande flätade om min rygg. Han satte händerna över mina kinder, lät sina tummar strykas över dem. Log mot mig.

"Du, du är som mitt syre. Vet du det?" mumlade jag lätt, en försiktig rodnad spreds över mina kinder. "Jag kan inte leva utan dig."

Han skrattade lätt, tryckte sitt ansikte närmare mitt. Lät sina blå ögon borras in i mina. Hela hans blick speglade kärlek, trygghet.

"Jag gillar din ynkliga och gulliga sida, Felix", sa han.

Jag kunde känna hur hela mitt ansikte blev rött. Min blick försvann neråt. Varsamt la Oscar två fingrar under min haka, vinklade upp mitt ansikte igen. Kysste mina båda kokheta kinder.

"Nu är ju hela stämningen förstörd", suckade jag.

Snabbt skakade han på huvudet, flinade lätt mot mig. Gick ur min famn. Han satte handen över mitt bröst, knuffade ner mig till liggande ställning. Jag såg på honom med en förvånad blick, höjda ögonbryn. Oscar klev återigen upp i sängen, började röra vid nederkanten av min tröja.

"Var det inte du som skulle ha enbart tomteluva på dig?" flinade jag sedan.

Han himlade lätt med ögonen och ignorerade mig lite. Drog av mig tjocktröjan. Slängde ner den på golvet. Jag skrattade lågt. Han log tillbaka Mitt hjärta började direkt att banka hårdare innanför bröstet, bara av ett se honom glad. Om Oscar var glad, då var jag glad – så enkelt var det.

Han satte sig lätt över mitt skrev. Böjde sig framåt, pressade sina läppar mot mina. Hans läppar var väldigt mjuka, det var mysigt – på något sätt. Våra läppar masserade mot varandra i en perfekt synk. Dock fanns alldeles för stora leenden på våra läppar, vilket gjorde att kyssen bröts. När jag fick se hans ögon igen så kände jag hur hela jag smälte. Det var konstigt, hur ett par ögon kunde få en att känna sig alldeles vimmelkantig. Hans havsblå ögon tindrade, nästan bländade mig.

"Jag älskar dig så", mumlade jag innan jag bara tryckte mina läppar mot hans igen.

-

Varje gång jag får för mig att jag ska skriva lite dirty måste jag alltid sluta såhär, jag suger verkligen på att skriva dirty.
Men ni, era snuskhumrar ( ;) ), ni älskar dirty, am I right?
Jag ska försöka bli lite bättre på det så blir ni nog glada!

Nu kommer vi till den här delen som har återkommit under de senaste kapitlena. Jag vill bara tacka er för att ni är så underbart förstående och snälla. Ni är verkligen som mina bästa vänner, allihop. Tack.

Hur mår ni idag? Händer något extra roligt idag?
Prata med lilla mig, jag älskar att höra hur ni har det!

Jag mår väl lite sådär. Mår ganska illa, men det gör jag ju nästan varje morgon. Förrutom att det är en av mina kortare dagar i skolan så händer ingenting roligt vad jag vet.

Jag ska verkligen försöka skriva kapitel till er idag när jag kommer hem från skolan, ni förtjänar det.

Rösta och kommentera så blir jag jätteglad!

Hoppas ni får en fin dag! Ni är bäst, puss och kram ❤