0 Kilometer » foscar

VII

O S C A R

Felix och jag hade fortfarande inte pratat, inte rätt ut vårt bråk. Det var som att vi hade sopat smutsen under mattan – det fanns alltid där, men man visste aldrig när det skulle komma fram. Visst älskade jag det, jag älskade att kunna vara med honom utan att behöva prata om det, men ändå var jag rädd, rädd för att jag aldrig visste när vi skulle få upp det samtalsämnet.

Det var onsdag, både jag och Felix hade sovmorgon enda till klockan 12. Jag klev ur duschen, slängde en vit handduk om kroppen innan jag gick ut från badrummet. Istället för att gå direkt till sovrummet för att klä på mig så svängde jag in till köket. Felix stod framme vid spisen. Han stekte ägg och bacon i varsina stekpannor. Långsamt gick jag fram till honom, satte armarna om hans mage. Han hoppade till, vände sig om mot mig.

"Oscar du är blöt", suckade han.

"Grattis geniet", skrattade jag. "Jag har duschat."

Felix la ifrån sig stekspaden, stängde av plattorna på spisen innan han förolämpat såg på mig. Jag flinade mot honom.

"Duschade du utan mig?" frågade han med förolämpad röst.

Han fick mig att skratta igen. Långsamt försökte han ta av handduken från min underkropp. Jag satte mina händer över hans handleder, höjde på ögonbrynen. Han tryckte bara sina läppar mot mina, kysste mig lätt.

"Frukosten borde inte få kallna", mumlade jag.

"Jag brände det, så mig gör det inget om det kallnar", svarade han, kysste mig igen.

Ännu ett lite fnissande läte lämnade mina läppar. Jag drog mig ur hans grepp, stegade mot sovrummet. Direkt kunde jag höra hur Felix gick efter mig. När jag stod framför garderoben lät jag handduken falla till golvet. I samma sekund som jag tänkte öppna garderobsdörren så kände jag Felix händer massera över min nakna bakdel.

"Felix", andades jag ur mig.

"Ja baby?" svarade han.

Han tryckte sig mot mig, kysste min kind ett antal gånger. Långsamt slöt jag mina ögon, lät Felix bara röra mig. Njöt av hur hans händer, hans läppar, hans kropp rörde mig.

"Jag borde klä på mig", mumlade jag lågt. "Vi kan fortsätta senare."

"Jag vill fortsätta nu", försökte han. "Snälla."

Felix läppar fumlade runt över min högra axel. Ett gnällande läte lämnade hans läppar. Medan han försökte få mig så upphetsad så att jag inte kunde göra annat än att ligga med honom försökte jag öppna garderobsdörrarna. Jag drog ur kläder ur lådorna när han fortsatte kyssa mig över hela min rygg.

"Du är så vacker", viskade han.

"Tack älskling, men jag tänker inte ligga med dig bara för att du ger mig komplimanger", skrattade jag.

Felix suckade, släppte greppet om mig, gick en bit ifrån mig. Tittade bara på mig medan jag klädde på mig. Jag gjorde det långsamt, ville reta honom. Jag kunde se hur han lätt slickade sig om läpparna. Lätt såg jag upp mot klockan som fanns i rummet, den var inte mer än tio.

"Kom igen, vi äter frukost ute", sa jag och sträckte ut handen mot honom.

-

Alltså era fina ord gör mig så glad. Tack, verkligen. Jag mår bättre än vad jag gjorde imorse, och det är tack vare er.
Och ja, jag kanske behöver sänka min press på mig själv, I'll try.

Igår beställde jag ett par skor som kom idag, yey! Alltså jag älskar verkligen skor.

Alltså det är en låt som jag har lyssnat på repeat enda sedan den kom ut på Spotify. Och det är denna;

Kan vi alla bara ta och älska Panic! At The Disco's cover på den här?? Dock var det tråkigt att originalet spelades i Suicide Squad och inte den här versionen :( Originalet är ju inte dåligt, verkligen inte, men jag är så van vid denna nu haha!

Jag länkar min Spotify-lista om det skulle hända att någon är intresserad haha;
https://open.spotify.com/user/j0hannalindgren/playlist/3MiHwRv7IgROJzTS3Ny7A7

(Hoppas att det blir till en länk nu haha)

Hur mår ni förresten? Jag hoppas att ni mår bra, ni förtjänar att må bra.

Hoppas ni har en bra dag idag! Ni är bäst, puss och kram ❤