Tack och hej, leverpastej!

718 45 22
                                    

Jag hoppas verkligen att många läser detta, för att det här måste nog bli mitt viktigaste meddelande någonsin.

Så, hej.

Det var inte länge sedan jag sa att jag ville ta en liten paus för att komma tillbaka med nya krafter och nya fanfics. Men nej, jag tror nog faktiskt inte att det blir så.

Det är som att jag nu, med en paus, känner att jag verkligen måste skriva någonting, för att ni ska bli glada när jag säger att jag är tillbaka.

Därför tror jag nog inte att jag vill säga "jag är tillbaka!". Det här är mitt lilla "hejdå".

För två år sedan skapade jag det här kontot, tänkte att jag aldrig skulle skriva någonting, jag gick bara runt som ghostreader, faktiskt. Ingen visste att jag fanns, jag bara fanns där. Men så började jag skriva fanfics. Och när Foscar kom in i det hela blev allt ju på en helt annan nivå.

Nu sitter jag här med 700+ följare (TACK FÖRRESTEN!) och så fina människor runt omkring mig som aldrig verkar misslyckas med att muntra upp mig.

Ni gör mig glad, jag hoppas att jag gör er glada. Men nu har jag bestämt mig på riktigt. Wattpad och jag får gå skilda vägar. Tack för allt ni har gjort under de här två åren.

Jag går nu första året på gymnasiet, har massor med saker att stå i, och Wattpad börjar kännas som en börda, och det vill jag inte. Jag har, som ni vet, inte något intresse alls för människorna jag skriver alla storys om. Om vi hade pratat med mig för två år sedan så hade jag varit upp över öronen förälskad i de människorna, men nu vill jag knappt veta av dem.

Så, det är dags att avsluta det här kapitlet. De storys som finns i mitt utkast kommer förbli att finnas där, aldrig få se dagens ljus. Jag ber om ursäkt, men jag kan nog inte fullfölja någon av dem, det finns inte lycka i det för mig.

Men hörrni, ni behöver inte sakna mig. Det finns gott om underbart duktiga författare på vår lilla plattform, alla av dem är ju hundra gånger bättre än lilla mig!

Jag önskar er en fin dag, ett fint liv (getting cheesy and stuff), haha.

Tack för allt. Ni är bäst, och det vet ni. ❤

0 Kilometer » foscarWo Geschichten leben. Entdecke jetzt