Kapitel 13

13.2K 271 23
                                    

   "Vad jag håller på med?" Han skrattade roat åt det. "Det är du som går in på mitt område!"
   Hon ryggade inte ens tillbaka åt hans höga svordomar åt henne. Hon skakade på huvudet åt hans ord. Hon var sedan snabb med att ta steget fram mot honom med rösten höjd.
   "Vad håller du på med?" frågade hon åter igen. "Tror du inte att jag fattar?"
   Hans flin slocknade och han såg nu mer förbannad ut för var sekund. Vad skulle han av alla ord i hela världen säga till henne? Vad var det hon fattade, som inte han gjorde.
  "Vad är det som du fattar?" Han höjde ögonbrynet mot henne väntandes på svar. "Har du blivit smart? Grattis."
   Var det hans kommentar åt detta? Hon ville slå honom, så hårt. Om det var någon som inte var smart, så var det han. Väl då de var på gång att rädda betygen så stack han och lämnade henne ensam i skiten, men det var inte just det som hon tänkte ta upp.
   "Är detta någon ny lek som du har kommit på?"
   "Vad fan snackar du om?" Han rynkade pannan åt henne, med sedan blicken ursäktandes. "Jag snackar inte ditt språk."
   Detta handlade knappast om hennes språk, som var lika mycket hans språk, tyvärr. Hon önskade att han var flera mil från henne, men det var så drömmande vackert att ens våga sig på att drömma om denna önskan.
   "Mitt språk?" Hon skrek mot honom. "Vad håller du på med, Zac? Vad försöker du att bevisa?"
   "Vad fan gör du ens här?" Han fräste åt henne ilsket med blicken borta från henne, men hon var snabb med att lätt svänga förbi handen och dra tillbaka hans ansikte så att det var riktat mot hennes igen. Hon höjde sedan händerna ifrån hans ansikte samtidigt som hon skrek mot honom.
   "Har du sagt till alla dina små lärjungar att springa och kyssa mig?" Hon skakade i läppen åt orden, för det var så sjukt att få ut hennes tankar i ord. Hon hade aldrig gjort något sådant innan. Hon berättade om detta, vilket hon aldrig hade trott. Hon hade lovat killarna att inget säga.
   Zac lutade sig nu mot dörren med blicken på henne, uttråkad. Varför i hela världen såg han så uttråkad ut, hade hon fångat honom i en fälla, och han kanske då inte hade någon utväg ut?
   "Vad fan snackar du om?" Han såg besvärad ut. "Ingen vill kyssa dig. Se på dig själv."
  Hon såg på honom stirrande. Lyssnade han ens på henne?
   "Zac, hör du mig?" Hon sa högt vilka som hade kysst henne. "Adam, Kevin och Nathan har kysst mig!"
  Zac rynkade ihop ögonbrynen innan han ställde sig stadigt framför henne och direkt knuffade till henne.
 "Kom inte hit och snacka skit upp i mitt ansikte!" fräste han hårt mot henne.
 "Men det är sant!" Hon skrek mot honom och var snabb med att själv slå händerna mot hans bröstkorg.
Ilskan blixtrade i henne.
   "Inte ett jävla ord du säger är sanning, Bella", fräste han med en ny knuff mot henne, så pass hårt att hon var den som flög in med ryggen i väggen. Hon var snabb tillbaka ifrån väggen och tillbaka framför honom då hon skrek honom i ansiktet.
   "Så du säger att det är en stor enda slump alltihopa?" Hon skakade på huvudet. "Varför började du den där pjäsen, Zac?"
   "Det har inget med detta att göra!" Han stirrade på henne, som att hon hade klivit honom på fötterna.
   "Du ville ha mig som Julia!" Hon spärrade upp ögonen mot honom. "Varför ville du det?"
   "Jag ville fan inte ha dig som Julia", fräste han. "Jag vill inte ha dig.”
   "Och de andra killarna?" fortsatte hon. "Varför vill dem ha mig?"
   De slutade i några sekunder med att knuffas och skrika, istället så bröt Zac ut i ett flin samtidigt som han stegade gick runt i rummet med huvudet skakande roat åt denna situation.
   "De vill inte ha dig, Bella", flinade han. "Ingen vill ha dig."
   Det sved, oavsett om han sa det för att vara elak eller inte. Bella trodde på det när det väl kom ut i ord till henne.
   Hon sänkte blicken ner blicken i golvet.
   "Så varför kysste de mig?" viskade hon fram. "Är detta någon fånig lek?"
   "Jag gillar att plåga dig", mumlade Zac. "Jag vill inte plåga killarna."
   Hon såg på honom med frågande blick. Hans ord om att han inte ville plåga killarna.
   "Att ha dig i samma rum med mig är illa nog", muttrade han. "Ut."
   "Jag tänker inte gå ut, förrän du..."började hon med blicken höjd och beredd för att vara stark.
   "Ut!" Han fräste mot henne vilket fick henne att rygga tillbaka.
   Hon kunde inte stå och bråka med Zac i all evig tid.  Hon skakade först på huvudet, då hon först tänkte envisas med att stanna kvar, men ändå leddes stegen backandes mot dörren.
   "Jag hatar dig", viskade hon fram.
   "Jag hatar dig", morrade han likaså. "Jag gör dig en tjänst."
   Hon stannade med handen om handtaget, bakom ryggen. Hon såg på honom med blicken förbryllad. En tjänst?
   "Jag frågar killarna imorgon, om det som du säger till mig verkligen är sant."
   Bella skakade genast på huvudet med paniken i blicken.
   "Annars är det bara att erkänna", morrade han. "Säg att allt du säger bara är en lekfull dröm för dig. Du beter dig som något smutsigt på gatan.”
   Hon kunde inte ens svara honom. Hon stod med ögonen tårandes och handen hårdare om handtaget.
   "Du är sjukt äcklig", viskade hon fram.
   "Du är sjukt äcklig", fräste han tillbaka mot henne. "Jävla tamponghuvud. Dra härifrån."
   Tamponghuvud, var vad han hade kallat henne ett bra tag, pågrund av hennes hårfärg.
   Hon ville inte stå längre i hans rum. Hon hade knappt hunnit se rummet, innan hon blev skickad ut från det. Hon gick ut, mer än gärna. Hon stängde dörren bakom sig i en smäll, innan hon joggade ner för trappan, och där mötte hon Lisa stående.
   "Ska du redan hem?" Hon log, som att allt vore okej, men allt var inte okej. Det var långt ifrån okej.
   När Bella vände blicken till Lisa så dog leendet ut. "Men gumman, vad har hänt?"
   "Du skulle inte ha adopterad honom", viskade Bella fram, hur hårda orden än var så stod hon för dem i denna stund. Vem ville ha denna kille till son? Detta var det sista hon sa innan hon drog väskan över axeln och sprang ut, utan att förklara mer för Lisa. Det fanns inte tid. Snart skulle antagligen Zac springa efter henne och slå ner henne på gatan. Han trodde inte på ett enda ord hon hade sagt om killarna. Så var det följande sant? Var och en kille höll Bella hemlig?

Fyra Röda RosorWhere stories live. Discover now