Fyra Röda Rosor

Kapitel 53

Gårdagen hade varit intressant, mycket intressant. Adam hade fortfarande inget sagt om det. Han hade endast frågat om vad hon hade önskat till frukost och med ingen vidare aptit till frukost alls, satt hon med sitt tredje glas med vatten. Hon skulle vilja dränka sig själv med vattnet, med tanke på hur mycket hon ville försvinna för stunden.
  Efter en viss tvekan så bestämde hon sig för att ta tag i tystnaden och säga några ord, men väl då hon höjde blicken till Adams och öppnade munnen för att säga något, så var det som att se in i sin egna spegelbild. Adam själv öppnade munnen för något att säga, men de båda ångrade sig lika snabbt samtidigt. De bet ihop igen och såg runt i rummet, väl då de fick ögonkontakt igen så log de svagt mot varandra.
  "Jag antar att vi inte är Lady och Lufsen trots allt", sa Bella ursäktande med ett litet leende på läpparna, med förhoppning om att ändå lyckas mjuka upp den stela stämningen de hade.
  Han skrattade lågt åt det hon sa och skakade på huvudet medhållandes om orden. Inte var de något kärlekspar alls över huvudtaget. Det visste de säkert båda innan gårdagens kväll, men de hade båda varit desperata, desperata efter att få känna kärlek.
  "Adam och Bella, det är vad vi är", sa Adam med ett litet skratt. "Vi gav bort det viktigaste vi hade, till varandra."
  "Ångrar du det?" frågade Bella i en illa grimas. Det han sa, om att de gav bort något till varandra, höll hon dock inte med om. Hon ville inte säga att hon gav sin oskuld till någon, det kändes fel. De förlorade dessutom oskulden med varandra, inte till varandra. Det var inte direkt så att de bytte oskulder med varandra.
  Han ryckte på axlarna åt hennes fråga, frågan om han ångrade gårdagens handling. Det var inte lätt att svara på, speciellt inte dagen direkt efter.
  "Jag måste verkligen snacka med Zac”, mumlade han lågt.
  Hon nickade sakta medhållande om den sak. Hon behövde likaså snacka med Zac om denna händelse. Hon behövde tala om för honom att det ingenting betydde, för varken henne eller Adam. Sanningen var den att hon var i en fas då tveksamheten var som störst. Hon undrade om tanken var fånig då hon funderade på om det var Zac som var den rätta för henne. Kanske var Zac killen som hon skulle hålla handen tillsammans med gående i staden, kanske var Zac den killen som skulle ge henne kyssar och kramar när hon behövde och få henne att känna sig mer älskad än hon någonsin hade gjort innan? Kanske var Zac killen som skulle bli hennes kille.
  Hon ställde ner glaset på bordet och reste sig upp från stolen. Det fanns inte tid kvar att sitta och fundera på denna sak. Hon måste komma till handling. Hon måste ta reda på hur hon känner och dessutom för vem som hon känner det för.
  En timme senare stod Adam och Bella klädda i gårdagens kläder och båda stirrade på det eleganta huset som Zac bodde i. De hade tagit sig dit med Fannys bil. Fanny, Bella minns gårdagen men det tänkte hon inte snacka med Adam om. Hon visste inte vad hon riktigt skulle säga. Hon visste inte ens riktigt vad hon själv tyckte om det.
  "Luktar jag fortfarande?" frågade Adam lågt med blicken sneglande på Bella.
  Hon nickade endast, för hon tänkte inte ljuga. Adam luktade som någonting som katten hade dragit med sig hem. Det för att han inte hade duschat denna morgon, då han egentligen i stort sätt behövt det, efter gårdagens aktivitet. Han såg i alla fall fortfarande fin ut. Hans bruna ögon som glimtade, trots hur trött han egentligen var. Han var klädd i sina jeans och en enkel tröja till. Det som han hade haft på sig gårdagen.  
  Han försökte sig vara diskret, då han höjde armen lätt för att lukta på tröjans ärm, vilket han gjorde med en grimas. Han sänkte ner armen och suckade åt det, ”fint.”
  Bella såg på honom med ett snett leende, innan hon tog ett steg fram till dörren och lät knogarna knacka på dörren. Det brändes i hela henne. Hon sneglade på Adam som stirrade mot dörren. Dörren som öppnades av ingen mindre än Zac själv. Zac som hade håret i en enda röra påklädd i svarta mjukbyxor och ett linne löst sittandes om hans muskelösa kropp. Han såg förvirrat på dem båda. Han kliade sig i nacken med blicken kisandes mot dem. Innan han hann något säga så kastade Bella ut sig meningen.
  ”Jag har haft sex”, utan något mer att säga. Hon sneglade sedan mot Adam som sänkte blicken åt sidan, inte vågade sig på att möta Zacs blick.
  Zac såg fortfarande förvirrad ut, höll blicken på Bella ett tag och tvingade på sig själv ett litet flin på läpparna.
  ”Jaha”, sa han, utan någon vidare förolämpning, vilket förvånade henne. ”Med vem då?”
  Hans blick träffade Adam. Adam som höjde blicken och vågade sig på att möta Zac. De stod länge med ögonkontakt och Bella kunde inte riktigt avgöra om vad de tyckte eller tänkte. Zac flinade inte längre. Han såg på Adam med munnen i ett streck. Adam harklade sig.  
  ”Med mig”, svarade han sedan på Zacs fråga. ”Jag har haft sex, med Bella.”
  Zac som såg ut att vakna till vid orden. Hans ögon blängde mot Adam, senare mot Bella.
  ”Du följer med mig”, sa han sedan hårt, då blicken gled tillbaka mot Adam. ”Fan, stå inte där och glo. Gå in.”
  Bella högg tag i Adams handled. Hon var orolig, då hon tänkte tillbaka på det som Nathan hade sagt. Nathan hade varit orolig över att bli slagen av Zac. Det skrämde henne vid denna stund då Adam kunde bli den som skulle bli slagen av Zac, för att gjort något, som dessutom Bella ville och egentligen var ansvarig för.
  ”Gör honom inget illa", viskade Bella fram med blicken mot Zac, men med greppet om Adams handled hårdare, då hon inte ville släppa honom, inte till Zac.  
  Zac såg på henne med en tom blick. Han svarade henne inget, endast tog ett lätt tag om hennes handled och ryckte ifrån hennes grepp om Adam. Därefter ledde han med sig Adam in i huset med ett grepp om hans handled, där Bella innan hade hållit om honom.
  Bella blev kvar utanför huset. Hon försökte på att få ögonkontakt med Adam då han klev in i huset men han såg endast på Zac. Zac som såg ner i golvet med ansiktet rött av ilska. Snart stängde han igen dörren, mitt framför Bellas ansikte. Bella stod kvar en stund framför dörren med hjärtat som rusade iväg inom henne. Hon hade låtit Zac ta Adam, trots att hon flera gånger under bilens resa dit, lovat sig själv att inte låta Zac skada Adam, men det gick som en barnlek. Adam var inne hos Zac och vad som hände innanför husets väggar, det visste hon inget om.
  Hon satte sig ner på trappsteget och drog fingrarna igenom det toviga håret. Hon skämdes, inte över sitt fågelbo till hår. Hon skämdes över att Adam var där inne och blev utskälld, för det var inte Adam som hade tagit hennes oskuld. Hon kunde inte beskriva det så. Det var Adam som hon förlorade oskulden med. Hon förlorade den inte till honom som sagt, utan med honom. Ingen av de två hade gillat det speciellt mycket, då de insett att deras relation endast var vänskap. Det kändes lagom pinsamt att de hade behövt ha sex för att inse det. Hon blundade hårt och började mumla.
  "Du är en katastrof", mumlade hon till sig själv. "Jag är en katastrof."
  Hon tog upp sin mobil från sin bh, vidare enkelt hade det knappast varit med att ha klänning på sig. Klänning utan fickor. Det slutade oftast med att mobilen hamnade då i hennes bh.
  Hon pillade med mobilen i handen medan hon väntade med paniken i sig. Fanny hade skickat sms, om att hon behövde prata om något. Bella var inte van vid att Fanny behövde ringa för att prata, då det oftast brukade vara Bella som besvärade med att ringa och berätta om sina problem. Fanny hade alltid varit den som hållit sina problem för sig själv och inte smetat ut det över till någon annan.
  Att några ord kunde skrämma upp en så mycket. Bella skrev tillbaka till Fanny att möta henne vid Zac's hus om det var möjligt, eftersom hon ville därifrån, så fort som möjligt. Hon reste sig upp från trappsteget hon suttit på och såg över axeln med en suck. Adam blev troligen kvar där inne ett tag vad var det verkade som, trodde hon. Snart så öppnades dörren upp i en rejäl fart och ut flög Adam med ansiktet rött i flammor och Zac var efter honom med kinderna röda och ögonen mordiska.
  Bella stirrade mot de båda och greppade tag om Adams handled med blicken vid hans rödflammiga kinder. Hon smekte hans kind bekymrat. Hennes läpp började skaka, men hon visste inte vad som hade hänt där inne. Innan hade Zac sett ut som att han skulle slå till Adam, men Adam såg inte slagen ut. Han var antagligen stark, och ville inte visa sig svag inför Bella. Hon skakade bekymrat på huvudet.
  "Han slog dig", viskade hon fram. ”Zac slog dig.”
  Adam skakade på huvudet mumlandes, mumlande om att Zac inte hade slagit honom. Bella lyssnade inte, utan istället stirrade hon mot Zac då hon släppt taget om Adam.
  "Vad är det med dig?" Hon stod med armarna utåt och snart flög hon på honom och knuffade mot hans bröstkorg. "Det är inte någonting mellan mig och Adam!"
  "Jag bryr mig inte!" röt Zac irriterat och knuffade hårt undan henne ifrån sig.
  Hon flög bakåt, in i Adams armar och blev kvar där, då hon stirrade på Zac som röt mot henne förbannat med blicken brännande mot de båda.
  "Jag bryr mig inte, inte om någon av er", fräste han. "Så dra, båda två."
  Som att det vore på Zacs beställning så hördes en bil köra upp på uppfarten. Bella skakade på huvudet misstroget åt Zac, innan hon drog sig ur Adams armar och försvann ner joggandes mot bilen. Fanny klev ur bilen och utan någon blick ens mot Bella eller något att säga, så ropade hon till sig Adam. Adam som kom gåendes aning förvirrat till Fanny. Fanny höjde handen, med en bilnyckel i.
  ”Du har min bil, hoppas jag?” sa hon med höjt ögonbryn.
  Adam nickade kort och vinkade bortåt, där han hade parkerat hennes bil. Han grävde därefter upp nycklarna till bilen. De möttes och de bytte bilnycklar med varandra, men han såg aning förvirrad ut då han fick nyckeln till bilen hon hade kört dit i.
  ”Vems bil är det?” Han såg på henne förvirrat. ”Jag äger ingen bil.”
  ”Nathans bil”, svarade hon, med blicken sneglande mot Bella, sedan tillbaka på Adam snabbt. ”Jag fick låna den.”
  Adam skakade på huvudet roat, road över att hon faktiskt trodde på Nathans lilla lögn om att det var han som ägde bilen. Efter att ha känt Nathan under det senaste året, kunde han den informationen om att Nathan inte ägde mycket, när han väl ägde något, så var det egentligen inte hans prylar.
  ”Det är inte Nathans bil”, sa han lågt. ”Han har antagligen snott den.”
  Fanny svarade honom inte, men hon såg heller inte vidare förvånad ut över det han sa. Hon ryckte endast på axlarna, sa till honom att köra den tillbaka till ägaren eller till polisstationen, tydlig med att Adam inte fick nämna Nathans namn. Det var tydligt att Fanny försvarade Nathan, vilket förvånade Bella, med tanke på gårdagen, då Fanny verka ha mer än gärna vilja sätta dit Nathan i skiten.
  Bella kunde andas ut igen när de väl satt i bilen med varandra. Hon sneglade mot Fanny som denna gång inte kommenterade någonting om att Bella faktiskt befann sig hemma hos Zac. Hon gjorde inte ens en grimas över det. Hon satt tyst med händerna om ratten.
  "Det är något som vi måste prata om", mumlade Fanny.

Bella lutade sig tillbaka med händerna hårt kramandes om varandra. Hon nickade åt det. Det fanns mycket de behövde prata om, men just nu förstod hon sig på att det som Fanny ville prata om, var om Nathan.  ___ 
Tack för allt erat tålamod. Jag lägger mycket av tiden och energin till skolan och dessutom att renskriva denna berättelse, så det senare kan bli till bok. Siktar mot att vara klar med boken till slutet av året.  
Men jag måste skrämma upp er en aning nu; Det närmar sig slutet.
Men funderingar ni får ha under denna veckan; Vad är det Fanny kommer att säga om Nathan?
Snart är det dessutom dags för pjäsen "Romeo och Julia". Hur kommer det att gå mellan Bella och Zac?