Fyra Röda Rosor

Kapitel 42

Nathan stod klar och påklädd ute bland de andra som väntade på bussen skulle dyka upp, och Bella. Bella som fortfarande befann sig där inne. Läraren muttrade om att han skulle vänta med henne eftersom hon tog en sådan lång tid på sig. Men alla skakade på huvudena åt det förslaget, för de ville förstås inte missa en show av Bella som skulle snubbla ut och till deras förhoppningar hoppades de på att något pinsamt skulle hända. Nathan rufsade till det blonda håret lätt med handen och sneglade mot alla som stod mest nu och snackade.

"Är allt okej mellan oss?" Kevin ställde frågan med blicken granskade bland deras gäng där de stod fyra mot väggen.

Zac ryckte på axlarna. "Okej", svarade han kort innan han sneglade mot Kevin med ett lätt flin. "Det var väll bara på skoj, visst?"

Kevin ryckte på axlarna. "Visst."

Nej, det var det inte. Nathan kisade med ögonen mot dem båda. Det syntes så väl på dem att båda ljög. Det hade inte varit på skoj, tydligen inte. Adam själv stod tyst med händerna i fickorna på sina jeansshorts. Det syntes likaså på honom att han var intresserad av Bella men inget vågade säga. Nathan ville ryta åt de, fråga vad fan de hade ställt till med då de hade gått och blivit förälskade i deras offer, om det nu var kärlek det gällde eller om det var bara synen av det förbjudna som fick deras uppmärksamhet. Nathan försökte få ögonkontakt med Zac, för att se, om vad det höll på med där inne i huvudet på honom. Zac som hade varit så på med leken om att leka med Bellas känslor, den uppgift som Kevin hade fått men Nathan direkt nafsat sig till. För han visste, om han lyckades med det så skulle han få en högre status i gänget, och det skulle kännas bra. Det skulle kännas bra att få beröm av Zac någon gång. Kanske det verkade mesigt men från första dagen hade Zac varit som något av en förebild då han hade varit det alla tjejer och killar ville ha, med det menat kaxigheten, styrkan, charmen och allt det där. Nathan var visserligen stark och kall i attityd men det var fortfarande en stor skillnad på honom och Zac i sätten att vara och ibland kunde Nathan önska sig vara någon annan. Kanske gällde det om tjejerna, att Zac fick tjejerna efter sig medan Nathan fick behålla de för en natt innan de lämnade honom eller han lämnade dem. Han erkände det aldrig, men det irriterade honom något stort. Ibland ville han få en tjej att se på honom så som... Som killarna såg på Bella. Som att de såg på något som de ville ha men aldrig trodde sig på att de skulle få. Han suckade åt hans tankar. Skärpning. Han ville inte hålla på att löjla sig med fåniga tankar om kärlek, utan istället greppade tag om Kajsas arm och drog henne till sig för att viska i hennes öra.

"Lust att leka en lek?"

Hon rynkade pannan lätt innan hon höjde handen för att slå till hans kind till örfil men istället greppade han tag om den handled och höll henne i styr.

"Vad vill du?" frågade hon med höjda ögonbryn. "Jag tänker inte ligga med dig."

Han himlade med ögonen åt henne innan han fortsatte.

"Du vet vart Bella har sina saker", började han lågt i hennes öra. "Ta de ut med dig."

"Varför skulle jag göra det åt dig?" Hon skrattade kallt åt det.

Han höjde ögonbrynet innan han vände hennes ansikte till sig för se in i hennes ögon med höjt ögonbryn. "Gör det åt Zac."

Ett leende lekte på hennes läppar då hon lätt gled undan med en kort nickning. Hon var på.

Han tänkte jävlas lika mycket som Bella hade jävlats med honom, därmed att hon var med honom till en viss början och väl nästa dag befann hon sig visst i Kevins säng. Han hatade det. Han visste att det hela hade varit en lek, men sanningen var den att Bella hade tagit hans intresse till sig. Han ville ha henne, men för tillfället var det tveksamt. Rosen han hade gett henne tydde på detta; Förlåt för allt jag gjort och allt jag kommer att göra.