They don't know about us, kapitel 54

961 24 1
                                    

Jag lägger mig nöjt på rygg för att sola magen och Felix suckar njöt och lägger sig också på ryggen för att sola hans vältränade mage.

Jag försöker att inte stirra på den alldeles för mycket men jag ser redan att vi båda kollar på varandra i smyg.

De andra killarna kommer upp igen, Omar gör en hairflip så att vattnet flyger om honom så att jag blir alldeles blöt.

Jag tjuter till lite lätt och kollar surt på honom. Hans hår är alldeles dyblött och hänger i stripor över hela ansiktet. Han ler sådär busigt så att hans helgulliga vampyrtänder syns.

- var det kallt? Felix ser upp på Oscar som genast lindar in sig i handduken och hackar tänder för att vattnet var så kallt.

- askallt, ogge huttrar till och kramar om Oscar för att bli varm.

- ni då? Omar ler retfullt mot oss, helt plötsligt är han sjukt glad och jag ler mot honom.

- det var sjukt varmt, eller hett, var det bara jag eller var det du? Skrattar Felix och griper tag i mig och kysser mig.

- asså ni beter er som värsta kärleksparet, klagar ogge avundsjukt.

- vi kanske är värsta kärleksparet? Jag ler och Felix stolta leende går inte att slå.

- jasså? GRATTIS! Utbrister de andra killarna och jag och Felix bara kysser varandra igen.

Det blir tyst en stund och de andra killarna sjunker ner på sina handdukar för att torka och ingen kommer liksom för sig att säga någonting och tystnaden sänker sig ner över oss, vi bara ligger där i försommarsolen och jag tror aldrig jag har känt mig så lycklig.

Tänk ifall dem i klassen hade sett mig, detta är så långt ifrån min vardag som man någonsin kan komma, fast ändå känner jag mig mer som mig själv än vad jag någonsin har gjort.

- JAG VILL HA GLASS!!!!!! Omar hoppar upp och börjar hjula i sanden. Nästan varje gång förvånas jag av hans överskottsenergi.

- JAG MED! Ogge och Oscar springer med och Felix ser på mig.

- vill du ha glass? Undrar han och reser sig upp.

- jag vet inte... Jag tvekar, jag är inte värst sugen på glass fast ändå känner jag att det faktiskt skulle vara gott med glass.

- vi kan dela, Felix blinkar mot mig och vi går efter de andra.

Han tar min hand och han flätar in sina fingrar i mina, och tillsammans går vi bort till den lilla kiosken som ligger en bit bort.

- vad vill du ha? Undrar Felix och kollar på Oscar som redan har fått sin glass och äter glatt av den.

- vanilj, svarar jag och Felix köper en strut med båda vanilj och choklad, han äter lite på den innan han skickar den till mig. Jag äter av den och felix börjar prata med Omar om någonting annat.

- ska vi dra hem till dig och se på film? Förslår ogge när alla glassar är uppätna.

- jaa, men vi drar och hyr en då eller? Har bara typ gamla, svarar Felix och slickar sig om munnen då det är glass överallt.

- yes, svarar ogge och börjar genast gå.

Vi andra följer efter och Omar, med sin vanliga överskottsenergi hoppar runt i sanden.

Vi kommer hem och jag går och byter om, jag kommer ut igen och finner killarna sitta vid köksbordet och prata.

Hela stämningen känns allvarlig och jag känner hur oron blir lite stel.

- Ehm, ska vi åka? Jag ställer mig i öppningen till rummet och ser mot killarna.

Dem blir alldeles knäpptysta och ser oroligt på mig. Jag ser hur dem växlar blickar och nu börjar jag faktiskt bli nervös på riktigt. Snackar dem om mig eller?

They don't know about usTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang