Del 41

680 29 3
                                    

-Simona är inte min mamma, säger jag. Han kollar upp på mig och slutar tugga. Klumpen med alla orden bildas sakta i min hals. Han sväljer det han har i munnen för att kunna prata.

-Vad menar du? frågar han och släpper skeden så att den ligger i skålen.

-Min riktiga mamma är död, säger jag och klumpen i halsen blir bara större. Han går fram till mig och sätter sig bredvid mig istället. Vi sitter mittemot varandra och han håller i mina kalla händer.

-Efter att mamma och pappa hade skiljt sig så flyttade hon in till den nya killen, säger jag och försöker verkligen prata, men min röst darrar och ögonen är fyllda med tårar.

-Han misshandlade henne och hotade henne. Sen tog han hennes liv, det sista viskar jag ut. Tårarna faller över ögonlocken och rinner ner längs mina kinder. Martinus omfamnar mig i en varm och mjuk kram. Han ställer inga frågor. Han bara finns här.

En kortis {Kommer inte på vad jag ska skriva hehe} <<<<<Kan jag få hjälp:))

Rösta och kommentera😍😘

Never Good Boys|| M.GWhere stories live. Discover now