-Du har räddat mig så många gånger och det känns fel eftersom jag vill ge något tillbaka. Men jag kan inte. Sry Martinus men låt mig dö, säger jag. Tårar hade bildats i hans ögon och han skakar på huvudet.
-Du har gjort så mycket. Du gjorde så att jag inte en är fuckboy längre. Du finns altid här för mig när jag mår dåligt. Du fick massor med fans att skriva massa kärlek istället för hat. Du fattar inte hur mycket jag behöver dig. Jag har jätte svårt att somna när du inte är med mig. Du förtjänar inte att dö. Jag behöver dig. Om du dör så dör jag, säger han och tar min hand. Jag reser mig upp och kollar i hans ögon.
-Förlåt jag kan inte, säger jag och börjar gå mot kanten.
Martinus POV
Jag reser mig panikslaget och springer fram till henne medan mitt hjärta slår i 190.
-Ella, säger jag medan jag försöker dra i henne. Hon kämpar bara emot. Hon får inte dö. Jag upprepar hennes namn flera gånger i panik. Tårarna rinner och rinner. Hon får inte lämna mig.
;)) Visst är jag snäll och avbryter här
Rösta och komentera<333
YOU ARE READING
Never Good Boys|| M.G
FanfictionMarcus och Martinus Gunnarsen. Två 14 åriga killar som är kända lite här och där i världen. Deras fans säger att dom är världens bästa killar och dom tånar efter dom. Då har dom aldrig sett dom i skolan. °•°•°•°•°•°•°•°•°•°•°•°•°•°•°•°•°•°•°•°•°•°•...
