Alvas perspektiv
Min fina fina mamma. Hon håller mig i handen när vi tillsammans går längs strandkanten. Vågorna som spolar upp på land träffar våra barfota fötter lite då och då. Hon ler mot mig så fort vi får ögonkontakt. Hennes ögon kan förtrolla vem som helst. Så fort man får ögonkontakt med mamma blir man som förtrollad och faller djupt ner. Det är egentligen svårt att beskriva hur hennes ögon ser ut men det är något speciellt med dem. De tindrar liksom lite mer än vad de allra flesta ögon gör.
Stranden har alltid varit min och mammas favoritplats att vara på. Dels när hon och jag är med varandra men även när vi är ensamma. Hon har berättat för mig hur jag, när jag var runt 5, ville åka till stranden varje dag av året - trots att det kunde snöa och åska utomhus. Det spelade liksom inget roll vad Sverige bjöd på för väder, jag ville till stranden och bada oavsett.
Bilden av mig och min mamma när vi går på stranden blir suddigare och suddigare och tillslut är den borta helt och jag har vaknat upp från mitt drömmande. De första minuterna av min vakenhet spenderar jag åt att endast stirra rätt upp i taket. Mina tankar far åt alla håll och kanter på samma gång och jag har väldigt svårt att komma fram till saker och ting. Bland annat Molanders beteende gentemot mig har jag väldigt svårt för att kunna granska och formulera något vettigt svar på.
Ena sekunden njuter han att se mig helt förstörd och vettskrämd och tvingar mig att mörda andra personer. I nästa sekund är han hur orolig som helst och bäddar ner mig när jag mår dåligt osv. Det börjar bli en smula jobbigt att hans humör varierar så ofta och så mycket.
Jag gillar Molander, förmodligen mer än bara gillar som en vän. Hade han inte varit den person han är, Oscar Molander i gänget Fooo, så hade jag nog mer än hjärna försökt haffa på honom. Men nu när verkligheten ser ut som den gör är jag inte riktigt säker på att den idén hade varit en bra idé.
En lätt knackning hörs på min dörr och jag vänder mig om så min blick hamnar på dörren. "Ja?" frågar jag med min trötta morgonröst. "Kan jag komma in?". Det är Molander som är utanför. Innan jag hinner svara har han tryckt ner handtaget till dörren och öppnat den så han kan se mig. Han börjar gå in i rummet och jag sätter mig upp i sängen med ryggen mot väggen. "Jag fick aldrig en chans att svara?" säger jag och lägger mina armar i kors. Han skrattar till lite och det är nu jag uppfattar vad han håller i sin famn.
En ganska så stor nalle, en ask med choklad i och en liten box som jag inte vet vad som finns inuti. Jag tittar häpet på honom men börjar även bli en smula skeptiskt till detta händelseförlopp. "What about you being all nice and stuff?" frågar jag och lutar huvudet svagt på sne. Han placerar sakerna på min säng och rycker sedan på axlarna. Mina ögon landar direkt på den lilla, svarta asken som ligger jämte nallen. "Öppna den" säger Molander. Jag tittar upp mot honom igen innan jag sedan sträcker mig efter den. Den öppnas med ett vitt sidenband och sedan ska bara locket av. Man kan lugnt säga att Molander har chockat mig rejält flera gånger men denna gången toppar nog listan.
I den lilla asken ligger ett halsband i silver med en berlock fast på kedjan. Berlocken föreställer en liten ängel. "W-wow" stammar jag fram. "Jag hoppas du gillar det" säger han och ler som ett fån. "Jag...jag älskar det!" utbrister jag och lägger tillbaks asken på sängen med halsbandet inuti. I nästa sekund flyger jag upp från sängen och slänger mig över honom med mina armar. "Tack tack tack" säger jag och kramar om honom hårt. Han kramar tillbaka och jag hör hur han småskrattar.
Vi släpper kramen båda två och jag står mittemot honom och ler. "Här" han går fram till min säng, plockar upp asken med halsbandet i och ställer sig sedan bakom mig. "Är detta något dåligt trick för att få en view av my bum eller vad?" frågar jag och börjar skratta. "Ha ha very funny, jag kan faktiskt vara en gentleman också" säger han och trär halsbandet runt min hals. Jag vänder mig om så vi står mittemot varandra igen. "Men jo, lite det också" säger han och blinkar med ena ögat mot mig. "Men you perv" säger jag och slår till honom lätt på armen.
"Aj" säger han och fejkar en ledsen min. "Lägg av" säger jag och kryper ner under täcket igen. "Finns det plats för en till?" frågar han och jag nickar. Innan han lägger sig ner bredvid mig i sängen flyttar jag undan lite så att han ska få plats. Sängen är inte jättestor så vi ligger ganska tätt intill varandra när han har lagt sig ner.
Vi ligger tätt intill varandra och tittar varandra djupt in i ögonen. Långsamt börjar han luta sitt huvud närmre och närmre mitt och efter ett tag är våra läppar bara några millimeter ifrån varandra. Men när de nästan rör vid varandra rycker han tillbaka sitt huvud. "Sorry" säger han och reser sig upp från sängen. Han går ut från mitt rum och lämnar mig ensam med nallen och chokladen. Well, jag antar väl att det innebär att jag får mer choklad nu men det hade inte gjort något om han hade fullföljt det han började med...
YOU ARE READING
ANGEL | OM
FanfictionHon var en ängel som levde i helvetet och han var djävulen själv