du gav mig världen

Kapitel 4

Personer i klassen tvingades göra pinsamma och ibland förnedrande grejer i evigheter. Jag vägrade ställa upp på någonting eftersom jag för det första inte ville hit från första början, för det andra var arg på Ossian och ville inte låta honom förnedra mig, och för det tredje tyckte att allt detta var så fånigt.
"Det är bara ett litet tag kvar nu, så samla ihop de där extra poängen nu så slipper ni kanske straffet!" ropade Ossian. Klassen samlades vid listan för att se om det fanns fler saker att göra, men allting var för grovt, i alla fall för mig. Ossian kom fram till oss.
"Audrina var det va?" frågade han riktat mot mig och höjde ögonbrynet. Jag nickade nonchalant utan att se på honom.
"Du har inte gjort någonting än, är det inte dags att ta en för laget?" sa han och blickade ut över klassen som nu hade flyttat uppmärksamheten från listan till Ossian och mig. Jag hann inte ens protestera innan Ossian fortsatte.
"Det som finns kvar är.. hmm" började Ossian medan han skummade igenom listan, "suga av en ledare, springa naken runt parken, ge en lapdance på en främling, kyssa varje ledare..."

Jag avbröt Ossian genom att sätta upp handen.
"Alltså, du är nog den vidrigaste människan jag mött. Förstår du inte hur förnedrande allt det där, och allt annat ni har tvingat alla ettor att göra, är? Allvarligt talat, detta är på en sådan jävla låg nivå. Herregud, väx upp" utbrast jag, kaxigt och irriterat.
"Audrina" sa Vincent plötsligt bakom mig och tog tag i min axel. Jag skakade av mig den. Irriterat såg jag på Ossians roade flin.
"Men kom igen, jag tror inte att din klass blir så glad om ni förlorar på grund av att du vägrar skämma ut dig lite" kontrade Ossian. Jag fnös.
"Skämma ut mig lite? Vad jag än gör av det som är kvar på den där listan så kommer jag förnedras på så många olika sätt och jag tror att alla i min klass känner detsamma. Eller vad säger ni? Är ni arga för att jag vägrar göra något på listan?" sa jag. Både jag och Ossian vände oss mot klassen som stod tysta och noga hade följt den heta diskussionen. De började skaka på huvudet och mumla att jag hade rätt och att de inte var arga. Jag blev otroligt nöjd och glad inombords, att jag hade stöd från alla, men jag behöll den stenhårda fasaden mot Ossian.
"Visst, som ni vill, men fan vad ni kommer få minuspoäng" mumlade Ossian irriterat. Han tog ett steg närmare mig och lutade sig mot mitt öra.
"Och när ni får veta vad straffet är för förlorarlaget kommer du be om att få suga av mig istället" viskade han. En äcklad min prydde mitt ansikte och rysningar for genom min kropp.

Senare den kvällen var det dags för treorna att berätta vilken klass som var förlorarlaget. Treorna hade pratat ihop sig ganska länge och till slut tog Ossian ton.
"Nu kommer det roliga" sa han och flinade.
"Klassen som förlorade fick inte sämst poäng, men de har kaxat mot oss treor och fick näst lägst poäng och därför är det den klassen som straffas. Och den klassen är, a-klassen i natur!" ropade Ossian och alla ettor, utom min klass, pustade ut. Jag fnös. Såklart skulle han straffa min klass för att han inte gillade mig.
"Vill ni göra det här?" frågade jag vänd mot klassen. Alla skakade på huvudet.
"Men vad har vi för val?" sa en tjej i klassen.
"Jag kan få oss ur detta, men då måste alla vara med på det. Så ärligt nu, är det någon som vill göra det?" frågade jag med en allvarlig ton.
"Vi är med dig" sa en annan kille och alla nickade instämmande.
"Audrina, sluta. Du har redan gjort dig ovän med Ossian, det räcker" sa Malte strängt. Jag nickade.
"Jag vet, därför kan jag väl lika gärna fortsätta vara ovän med honom" sa jag nonchalant och ryckte på axlarna. Malte suckade.

"Har förlorarklassen babblat klart så vi kan sätta igång?" frågade Ossian med ett höjt ögonbryn.
"Vi tänker inte göra det" sa jag högt och drog till mig allas uppmärksamhet. Ossian rynkade pannan och fnös.
"Ursäkta?" utbrast han och skrattade.
"Vi tänker inte göra straffet. Det är orättvist" sa jag med mer artikulation.
"Livet är orättvist, gumman. Och ni måste göra straffet, så är reglerna" sa Ossian, han började bli irriterad. Jag fnös. Min blick gled över alla ettor och treor som förvånat iakttog min och Ossians diskussion. Med tanke på relationerna jag fick så tolkade jag det som att det var ovanligt att någon stod upp mot honom. Med andra ord var det på tiden att han fick lite motstånd.

"Ni vet ju inte ens vad straffet är? Hur kan ni då vägra?" utbrast Ossian frustrerat.
"Du sa ju till mig att jag skulle be om att få suga av dig istället när jag fick veta vad straffet var, så jag menar, det måste vara riktigt, riktigt illa" sa jag och ryckte på axlarna. Alla runt om oss började oh:a och klappa händerna. Jag flinade nöjt. Ossian kokade av ilska. Han svalde hårt och drog handen genom håret. Utan att han hann kontra med något så vände jag på klockan och gick iväg, med hela klassen bakom mig.
"Går ni härifrån kommer ni få hela skolan emot er i tre år" ropade Ossian irriterat efter oss. Jag fnös innan jag sträckte upp mitt långfinger mot honom utan att se bak på honom.

•••
Vad tycker ni om Audrina? Och vad tycker ni om Ossian? Kommentera!!!
Puss och kram <3