Kapitel 41

1.3K 66 21
                                    

Vi kom hem sent på söndagskvällen och jag, pappa och Adnan gick direkt och la oss. Men en timme senare, när jag var säker på att pappa hade somnat så smög jag ut från mitt rum och in till Adnan som sov i gästrummet. Han var vaken och log när jag kom in genom dörren. Jag kröp ner under täcket bredvid honom.
"Hej" viskade jag.
"Hej" viskade han tillbaka och kysste mig i nacken. Han höll om mig bakifrån och det pirrade i magen av hans beröring.
"Vi måste vakna innan pappa imorgon" viskade jag. Adnan skrattade lågt.
"Det löser sig" sa Adnan och kramade om mig hårdare.
"Godnatt" viskade han efter några sekunder av tystnad.
"Godnatt" viskade jag tillbaka. Och där somnade vi.

Morgonen därefter möttes de flesta av killarna, och jag, utanför skolan. Måndagar var den enda dagen då de allra flesta av oss började samma tid. Jag hade saknat att möta killarna utanför skolan, känna tryggheten av deras närvarande. Och det var nu jag behövde det som mest, för jag visste att det skulle vara svårt för mig att möta Ossian.

Redan efter några ynka steg in i skolbyggnaden stötte vi på Ossian. Killarna spände sig och jag började nervöst skruva på mig. Killarna visste bara att Ossian hade varit otrogen och att han bara hade spelat med mig, och därför var jag orolig över att de skulle göra något dumt mot honom som fick honom att läcka sexvideon.
"Du din lilla jävel" utbrast Malte och gick med bestämde steg fram till Ossian. Han spände sin blick i Ossians ögon. Ossian flinade och puttade undan Malte. Han vände sig mot mig och jag svalde hårt.
"Jaså? De förlät dig? Trots att du lämnade dem i sticket? Ditchade dem för att bo med killen dem hatar mest av allt? Shit asså, varför har inte jag vänner som dem" sa Ossian flinandes. Jag svarade inte.
"Men asså, vet de vad du sa om dem? Vet de hur illa du tycker om dem?" sa Ossian. Jag höjde ögonbrynen. Han ljög ju rakt av.
"Sluta, du vet att jag aldrig har sagt något illa om dem" sa jag strängt.
"Passa dig" svarade Ossian med ett roat flin.
"Men du.." fortsatte han och tog några steg mot mig. Han drog långsamt sitt finger längs min kind. Jag svalde hårt. Adnan försökte klämma sig mellan oss för att putta mot Ossian, men jag stoppade honom. Ossian flinade. Han lutade sig fram mot mitt öra.
"Det var kul så länge det varade" viskade han. Jag gav honom en äcklad min och tryckte bort honom. Malte och Vincent gick fram och började knuffa Ossian bakåt.
"Ah, ah, ah, försiktigt" mumlade Ossian flinandes med blicken fäst mot mig. Jag svalde hårt återigen.
"Malte, Vincent, sluta" sa jag med en allvarlig ton. De slutade och vände sig frågandes mot mig.
"Bra där, det vore ju tråkigt om de fortsatte sådär. Håll dem i styr så blir allt bra" sa Ossian retsamt och stöddigt riktat mot mig innan han vände sig om och gick.
"Vad fan handlade det där om?" utbrast Malte när Ossian hade gått. Jag suckade och gick förbi honom utan att svara. Killarna gick efter mig i väntan på en förklaring.
"Audri?" sa Vincent. Jag stannade upp, suckade igen och vände mig mot dem.
"Gör ni eller jag något som retar upp Ossian så kommer han läcka ut en sexvideo på honom och mig till hela skolan, så snälla, låt honom vara" sa jag, rakt på sak innan jag vände mig om och fortsatte gå.
"Audrina, varför i helvete filmade ni in en sexvideo?" utbrast Malte, aningen irriterat. Jag svarade inte utan fortsatte gå.
"Men tror du att hon gjorde det frivilligt eller?" utbrast Adnan, lika irriterat.
"Jag vet väl inte? Det skulle inte förvåna mig med tanke på hur hon har betett sig de senaste veckorna" sa Malte. Jag stannade upp och svalde hårt. Tårarna kröp fram bakom ögonlocken. Sakta vände jag mig om och mötte killarnas blickar.
"Jag visste det. Ni accepterar inte alls min ursäkt. Och visst, jag förstår er, jag gjorde fel. Men jag sjönk aldrig så lågt att jag spelade in en frivillig sexvideo med Ossian. Och jag sjönk aldrig så lågt att jag någonsin sa något illa om er. Men tro vad ni vill. Det kanske är bäst om jag lämnar er igen. Jag är inte så sugen på att vara vänner med ett gäng som tror så lågt om mig" utbrast jag medan tårarna sakta rann ner för mina kinder. Utan att vänta på killarnas reaktioner så skyndade jag mig bort från dem, ut på skolgården.

Steg hördes bakom mig och snart omfamnades jag av Adnan. Han lät mig gråta ut mot hans bröstkorg och han strök sina händer över min rygg.
"Malte menade inte så" sa Adnan i ett försök att rädda Malte. Jag skakade på huvudet.
"Jag vet ju att ni alla menar så, och jag förstår er, men var ärliga så jag vet om jag kan vara med er eller om jag ska lämna er igen" sa jag snyftandes. Adnan skakade på huvudet.
"Du ska ingenstans, Audrina, aldrig igen" sa Adnan mjukt och pussade mig på huvudet.

•••
2 kapitel kvar!!! Med drama i gänget?? Och Ossian med ett övertag? Plus ett hemligt förhållande??? Ojojoj, hur ska detta sluta? Kommentera era tankar!!! Och glöm inte att rösta på ''vänskap eller kärlek' genom länken i min profil!! Inte många dagar kvar nu!!
Puss & kram <3

du gav mig världenDonde viven las historias. Descúbrelo ahora