du gav mig världen

Kapitel 34

Förvirrad och förvånad öppnade jag dörren och möttes av Ossian som stod och grovhånglade med en annan tjej.
"Vad i helvete håller du på med?" skrek jag medan mitt hjärta ökade i takt och ilskan inom mig växte. Ossian och tjejen slet sig från varandra och de båda tittade i rädsla på mig. Jag gav tjejen en mördande blick och hon lämnade snabbt förrådet. Min blick hade förflyttat sig till Ossian. Han såg skamsen och orolig ut, men snart övergick han till sitt berömda flin. Jag tittade oförstående på honom. Skrockandes gick han emot mig. Jag satte ut handen för att stoppa honom, men han gick förbi mig och stängde dörren bakom mig innan han tog några steg tillbaka.
"Vi behöver snacka, babe" sa Ossian med en sliskig röst. Jag gav honom en äcklad min.
"Ja, jag väntar på din förklaring" sa jag drygt.
"Det är slut" sa han och log ett tillgjort leende. Jag höjde på ögonbrynen i en förvånad blick.
"Du får inte göra slut med mig efter det där, jag gör slut med dig" utbrast jag irriterat.
"Fine, jag bryr mig inte" skrattade han fram. Jag tittade oförstående på honom. Vad hade hänt med honom? Visst, han brukade bete sig illa i skolan, men detta?

Tårarna började rinna ner för mina kinder. Irriterat torkade jag bort dem. Ossian putade med underläppen mot mig.
"Aw, hjärtat. Du hade känslor för mig på riktigt" mumlade han tillgjort. Jag skakade oförstående på huvudet. Han fnös till och skrockade.
"Men allt du sa vid hockeyhallen? Det där om att du undrade hur jag gjorde allt?" började jag ifrågasätta. Ossian skrattade.
"Ha, alla tjejer går på den enkla" sa han självgott.
"Du var ju så snäll och brydde dig vid kyrkogården, jag öppnade upp mig för dig!" fortsatte jag.
"Ja? Värsta ingången ju, du skapade guldläge för mig. Jag tyckte faktiskt lite synd om dig, men vem fan är jag om jag låter en barndomstragedi förstöra min plan?" svarade Ossian och ryckte på axlarna.
"Dejten vid havet?"
"Det är bara att agera som en gentleman, då får man alla tjejer på fall" svarade Ossian och log.
"Allt om hockeyn då? Du kunde ju jättemycket" utbrast jag frågandes.
"Lögner alltihop. Jag visste att ni hade match och att om jag kom dit skulle hockeyfrillorna hamna i obalans och därför läste jag på lite om hockey och lärde mig ett och annat om taktik och spel. Det var ju perfekta läget för att få dig över på min sida. Och Adnans skott skulle visst kommit in i mål, men jag behövde ju ha något att provocera honom med" förklarade Ossian roat. Han njöt verkligen av detta.
"Alltså, grejen är såhär, jag föll aldrig för dig. Allting har varit taktik. En taktik för att ta dig ur maktpositionen du hade skapat dig här på skolan. Jag menar, du höll på att vända hela skolan emot mig, du höll på att ta min plats. Tror du att jag skulle låta det hända?" förklarade Ossian. Min hjärna kunde inte ens ta in orden han sa. Jag förstod inte att detta var på riktigt. Men så fort min sorg övergick till ilska så fnös jag åt honom.
"Och du tror inte att jag kommer vända skolan emot dig nu? Herregud, jag var aldrig ute efter din plats. Smart drag, Ossian. Men det är nu du bör passa dig" sa jag hotfullt. Ossian bara hånskrattade åt mig. Jag såg oförstående på honom.
"Lilla gumman, jag är så många steg före dig" mumlade han flinandes. Han tog upp sin mobil ur fickan. Efter några sekunder vände han den mot mig. På skärmen visades en film från hans kamerarulle. Den var filmad i hans sovrum, från skrivbordet, och i sängen låg jag och han, nakna. Det var en video på när vi hade sex för första gången. Mitt hjärta började slå hårdare och paniken steg inom mig. han hämtade inte bara en kondom i sitt skrivbord, han ställde upp en kamera. Och han var aldrig kär i mig, han var aldrig genuint snäll mot mig, han brydde sig aldrig. Ilskan växte inom mig, mot Ossian, men lika mycket mot mig själv. Jag förstod inte hur jag kunde låta Ossian komma in i mitt liv, hur jag kunde öppna upp mig för honom, hur jag kunde falla för honom, hur jag kunde välja honom framför killarna och pappa, hur jag inte kunde se att allt var på låtsas.

"Jag tycker faktiskt synd om dig. Men du får liksom skylla dig själv. Jag menar, du kaxade, och du hade ett helt jävla gäng med hockeyfrillor, med hjälp av dem hade du krossat mig totalt. Men otur för dig att du ditchade dem för mig och att du inte har någon att vända dig till nu. Det finns inte så mycket mer att göra än att hålla käften och sluta kaxa mot mig" sa Ossian med en road röst och ett vidrigt flin på hans läppar. Jag hatade att han hade rätt. Jag var totalt maktlös. Det fanns ingen jag kunde vända mig till, inget jag kunde göra. Så klart kunde jag stå upp mot honom, visa att han gjorde fel, säga till hela skolan vad han hade gjort. Men då skulle han sprida filmen där vi hade sex och det ville jag verkligen inte. Så jag lät det vara. Jag vände mig om och gick ut ur förrådet. Mina tårar hotade bakom ögonlocken så jag skyndade mig ut ur skolan.

Väl hemma sjönk jag ner mot ytterdörren inne i hallen. Tårarna som hade legat och väntat forsade ut. Hur kunde jag vara så dum, hur kunde jag tro att han var snäll, att han ville mig väl? Hur kunde jag förstöra min relation med alla, bara för att få vara med honom? Det värsta just nu var inte vad Ossian hade gjort, det värsta var att jag inte hade någon att vända mig till. Allt jag ville var att slänga mig i pappas famn. Jag ville höra hans viskningar om att allt skulle ordna sig, om att Ossian inte var värd mig. Jag ville be om ursäkt till pappa, säga att jag älskade honom, säga att jag var idiotisk som distanserade mig från honom. Jag ville ha pappas förlåtelse, jag ville få en bekräftelse på att han fortfarande älskade mig, fortfarande ville ha mig hemma hos sig. Men jag vågade inte trycka in hans nummer. Efter hur jag hade betett mig mot honom och laget, jag kunde bara inte ringa och tro att allt var bortglömt, att allt var som vanligt.

Så istället gick jag in till pappas sovrum. Jag la mig i hans säng och kramade om hans kudde. Andades in hans doft. Låtsades att jag var i hans trygga famn. Viskade förlåt om och om igen.

•••
Ojojoj... vad händer Ossian?? Trodde ni detta? MEN jag kan säga er att detta var Ossians (min) avsikt hela tiden.. jag menar, kolla tillbaka, läs mellan raderna nu när ni har mer förståelse. Kolla speciellt in kapitel 27 och 32 så lär ni förstå dem händelserna mycket bättre!!

Kommentera vad ni tycker om Ossian, hur ni tycker att Audrina ska agera och vad ni tycker om boken såklart!!

Puss & kram <3