du gav mig världen

Kapitel 27

På måndagen veckan efter råkade jag ta fel på tiden och kom därför tidigare till skolan än vad jag började och än vad alla killar började. När jag insåg det dunkade jag ner på en bänk i korridoren.

Efter några minuter hörde jag steg i korridoren. Jag vände upp blicken och möttes av det blonda håret och de gröna ögonen. Ossian kollade ner i sin mobil och hade inte märkt mig. Jag såg mig omkring och försäkrade att det inte var någon i närheten innan jag reste mig upp och ryckte tag i honom när han gick förbi. Ossian flyttade skräckslaget upp blicken från mobilen, men log när han såg att det var jag.
"Godmorgon" viskade han innan hans läppar kraschade mot mina.
"Godmorgon" viskade jag tillbaka efter kyssen, med våra läppar snuddandes vid varandra.
"Varför sitter du här alldeles själv?" frågade Ossian.
"Jag kom för tidigt och börjar inte förrän om en timme" sa jag och gav honom en besvärad min. Ossian flinade innan han tog min hand och började gå mot skolans utgång. Jag följde skrattandes efter honom. Det var tidigt på morgonen och de flesta hade inte börjat än och därför var det nästan tomt i hela skolan. Men ändå släppte vi greppet om våra händer innan någon såg.

Precis vid utgången, när vi öppnade dörrarna möttes vi av en tjej i tvåan. Både hon och Ossian stannade till och gav varandra otolkbara blickar. Tjejen sneglade över på mig. Jag vände osäkert blicken mot Ossian för att få någon hint om vad som försiggick. Plötsligt började tjejen skratta hånande mot oss. Jag svalde hårt och vände tillbaka blicken till henne.
"Så det var ni som var på stranden i lördags? Vilken underbar första dejt, eller hur Ossian?" sa tjejen flinandes. Jag såg hur Ossian spände sina nävar och bet sig hårt i tungan för att inte explodera av ilska.
"Passa dig, Vilma" mumlade Ossian hotfullt. Vilma skrattade. Hon vände sig mot mig.
"Han undrade hur du gjorde det, visst? Jag undrar också. Hur du får en kille som Ossian att mjukna. Hur du får honom trogen, att bara ha ögon för dig" sa Vilma, nästintill ironiskt och hånande. Hennes blick var djupt fäst vid min och jag kände otroligt obehag.

Ossian brast och ryckte tag i Vilmas arm. Han drog irriterat med henne bort i korridoren medan hon skrattade roat. Jag stod kvar i dörröppningen och försökte smälta vad som hade hänt. Min blick flyttades mot Ossian och Vilma. De stod mittemot varandra en bit bort i korridoren. Vilma hade ett roat flin på läpparna medan Ossian hade ett spänt ansiktsuttryck. Till slut tog Ossian upp sin mobil. Han visade skärmen för Vilma och hennes flin tynades sakta bort. Jag blev fundersam över vad Ossian egentligen sa till henne, eftersom hon inte såg så glad ut längre. Därför började jag gå mot dem. Ossian tystnade när jag kom fram till dem.  Vilma tittade på mig och öppnade munnen för att säga något, men hon lyckades inte yttra orden. Ossian höjde ögonbrynen mot henne, som om han utmanade henne. Hon fnös och skakade på huvudet innan hon gick sin väg. Jag vände mig mot Ossian.
"Vad handlade det där om?" frågade jag. Ossian började gå och jag följde efter honom. Han började inte prata förrän vi hade kommit en bit ifrån skolans område.
"Hon är mitt ex. Vi var tillsammans ett tag, men hon blev helt galen och nu är hon en svartsjuk psykopat" sa Ossian. Jag gav honom en blick som menade på att han inte skulle beskriva henne så elakt.
"Hur visste hon att du frågade mig hur jag gjorde det?" frågade jag. Jag hade många frågor efter händelsen, men Ossian verkade inte vara så intresserad av att ge mig svar.
"Grabbarna har hört mig säga det till dig, de måste ha spridit det, idioter" muttrade han, jag suckade.
"Inte så elak, Ossian" sa jag och tog tag i hans hand för att lugna ner honom. Han var irriterad efter händelsen och jag förstod honom, hon verkade inte jättetrevlig att ha som ex.
"Vad visade du henne på din mobil?" fortsatte jag fråga.
"Det var bara en gammal konversation mellan henne och mig som jag visade för att kunna stödja mitt argument" mumlade Ossian. Jag nickade sakta.

"Har inte du lektion?" frågade jag efter några tysta minuter.
"Jo" svarade Ossian enkelt. Jag skrattade och skakade på huvudet.

Det hela slutade med att vi satte oss på ett fik och drack kaffe. Det var inte så mycket tid innan vi behövde vara tillbaka i skolan, jag tänkte inte skolka jag, men vi hann ändå prata en hel del och det var en mysig start på morgonen.

•••
Hmm man kan ju undra varför jag blandade in ett ex helt plötsligt?? Och vad handlade deras lilla dispyt om? Många frågor utan svar..
Kommentera vad ni tycker!!!
Puss & kram <3