Farlig förälskelse

38

När Zack hade handlat allt han behövde för att kunna ordna med middagen gick han snabbt över gatan och in på Järn & Hobby. Det var egentligen inte en järnhandel som en gång i tiden utan fungerade som en butik där man kunde hitta allt möjligt, det var tanken iallafall och ja, det stämde till stor del.

Han klev in till ljudet av en radio som antagligen sände något idrottsevenemang för volymen var nog väldigt nära maxgränsen. Han tittade sig omkring innan han gick in mot hyllan med elektronik, det hade varit på ren chans att gå in där och försöka hitta en kontantkortsmobil, men skulle det inte finnas där så skulle han inte hitta det någon annan stans i byn, det var ett som var säkert.

"Hej Zackie, hittar du det du letar efter?"

"Hej Mika, jag vet faktiskt inte, har du någon kontantkortsmobil?"

"Jodå, men jag har dom i kassan."

Zack nickade och följde efter Mika genom butiken. Även det var en chansningen, han visste inte om Isabella ens skulle ta emot den. Hon hade inte själv sagt att hon inte ägde någon mobil eller att hon ville ha en men efter det som hon hade berättat tidigare under dagen så kändes det som en säkerhetsåtgärd. En kontantkortsmobil kunde man inte spåra och det skulle inte vara en mobil med internet. Inte i första läget iallafall.

"Då ska vi se." sa Mika och plockade fram fyra olika modeller med olika typer av funktioner, den ena snäppet bättre än den andra.

"Och du har kontantkort här eller måste jag beställa det?" frågade Zack medans han granskade mobilerna.

"Det följer med ett kort till varje mobil så det är bara för dig att välja hur många funktioner du vill ha och behöver."

"Enklast möjligast." mumlade Zack och lyfte upp en av mobilerna och snurrade den i handen. Herregud, han hade inte haft en mobil som inte varit en smartphone på säkert tio år.

"Den du håller är vattentålig med lång batteritid, ska du ha den till jakten?"

"Jo, precis. Jag behöver en ny till jakten." sa han och harklade sig, ljuga var inte hans starkaste sida men han ville inte berätta att mobilen egentligen var till Isabella. För dom som inte visste om hennes situation skulle det bara se konstigt eller misstänksamt ut om han köpte en som var till henne.

"Jag har en sådan själv, men jag använder inte mobilen som ni ungdomar gör."

Det förvånade inte Zack. Mika var av den äldre generationen som inte ville eller kanske egentligen förnekade att dom inte förstod sig på den "nya" tekniken, som inte var så ny längre, tänkte han och räckte över mobilen.

"Jag tar den."

"Så bra, kortet följer med i kartongen tillsammans med något papper om nummer och så, ja du kan säkert det där bättre än mig."

"Jag löser det, är kortet laddat eller måste jag köpa och ladda det själv i efterhand?"

"Vi ska se vad det står."

Mika drog ner sina gamla glasögon som han säkert hade haft i trettio år men som suttit mer på huvudet än på näsan.

"Hundra kronor står det, så det är väl inräknat i priset. Men tar det slut så kommer du hit och fyller på, ja eller på mataffären men jag vet vad det ska vara för kort som du ska fylla på med så kom hit istället."

Det fick Zack att le, affärer var viktigt för den gamle gubben, stora som små.

"Jag kommer hit när det behövs." sa han och tog kartongen med mobilen och stoppade ner den i matkassen.

"Ha en trevlig kväll nu, visst skulle du hem till Zara? Hon vad förbi här för ett tag sedan och hon sa då att hon skulle bjuda hem dig på middag ikväll."

"Inte idag."

"Jasså? Jaha, ja minnet är inte som det var en gång i tiden." sa Mika och satte sig på stolen som stod bakom disken.

"Jag ska faktiskt hålla i en middag själv ikväll, jag och Aaron var upp i helgen och drog några riktigt fina fjällrödingar."

"Du det lär inte så dumt, vi får väl se vad gumman har lagat för middag åt mig ikväll men någon färsk fjällröding lär det inte bli."

"Ta nu och stäng igen butiken, din frus mat vill man inte komma försent till, vad än hon nu har lagat."

"Äh pojk, tur att du inte jobbar i min butik, det skulle inte vara bra för affärerna." sa Mika och skrattade.

"Men maten har du rätt om." fortsatte han och klappade sig på magen.

"Du får hälsa med dig." sa Zack och nickade hejdå innan han lämnade butiken.

Han sneglade på klockan och såg att den skulle hinna bli sex innan han var ute hos Isabella. Han svor för sig själv när han skyndade bort till bilen.

Isabella vankade nervöst fram och tillbaka i vardagsrummet. Tänk om Zack hade ändrat sig, hon hade ingen telefon så han hade inte kunnat ringa och säga att han ångrat sig, säga att han inte ville träffa henne mer. Hon stannade mitt i steget och kände hur luftstrupen blev allt tätare, tänk om det hade hänt honom något?

När paniken var på väg att bryta ut hörde hon en bil som rullade in på hennes gård och genast sprang hon mot ytterdörren.

Hon tvärstannade på verandan och såg Zack kliva ut ur bilen. Fjärilarna fullkomligt exploderade i magen så hon gick snabbt ner för trappan och sprang för att möta honom.

Zack såg Isabella komma springande mot honom och det första som slog honom var att det hade hänt henne något. Men hon såg inte ledsen ut, hon log, nästan skrattades flög hon in i hans famn och slog armarna om halsen på honom.

"Du kom!"

"Det är väl klart, vadå trodde du att jag hade glömt bort att jag ska bjuda dig på middag?"

Isabella släppte på greppet om hans hals så deras blickar möttes.

"Jag... jag var rädd att du hade ångrat dig."

"Ångrat mig? Om middagen?"

"Nej, men kanske om mig."

"Om dig? Vad pratar du om?"

"Men efter det som jag berättade idag... att du inte ville ha mig längre. Du sa vid femtiden och när du inte kom, ja då tänkte jag att du kanske hade ångrat dig."

"Men älskling, jag vill vara med dig, jag har längtat hela dagen efter att få vara med dig. Jag var bara tvungen att ordna med lite grejer som tog längre tid än jag hade räknat med."

Isabella såg djupt in i hans ögon där hela sanningen speglades. Hans ögon var varma, nästan heta, med den där gnistan som sa att han verkligen hade längtat efter henne, att han verkligen ville ha henne.

Utan att tveka drog hon ner honom mot sig tills deras läppar snuddade vid varandra. Försiktigt sökande rörde hon hans läppar med sin tunga bara för att få höra det där ljudet av begär, ett ljud som fick tystnaden omkring dom att stämma upp i en ljuv orkester av darrande andning och en flämtande längtan efter mer.

Zack drog med händerna längs med hennes axlar, ner mot hennes midja tills hans händer hittade hennes underbara rumpa. Han klämde lätt innan han lyfte upp henne så hon kom upp i jämnhöjd innan han fördjupade kyssen och stönade längtansfullt i hennes mun, som han hade längtat efter henne.

När Isabella slog benen om hans midja kunde hon inte hjälpa att hon stönade. Det bultade så hårt i hennes innersta och när hon kände hans hårdhet pressas mot just det stället ville hela hennes kropp explodera.

"Vi kanske skulle kanske vänta någon timme med middagen." mumlade Zack när han förföriskt kysste henne längs med halsen innan han hittade tillbaka till hennes läppar.

"Mm." mumlade hon mot hans mun och log. Just nu kunde inget vara viktigare än att få känna honom nära sig igen.