Farlig förälskelse

17

Med en pirrande känsla i magen klev Isabella in under dom heta vattenstrålarna i duschen. Hon hade hängt upp klänningen som hon skulle ha under kvällen på sovrumsdörren och skorna hade hon gått runt i sedan igår. Hon älskade dom. Att gå runt i höga klackar mitt ute i det näst intill vildmark var en helt ny upplevelse. Hon var van att strutta omkring på kullerstensgator eller nattklubbsgolv och hon hade njutit av det då precis lika mycket som nu. Att gå runt i höga skor fick henne att känna sig kvinnlig, något hon inte hade gjort på länge. Gymnastikskor och jeans var bekväma men inget gick upp mot att dra på sig en vacker klänning och vackra skor.

Hon stod länge i duschen för att försöka skölja av sig nervositeten som hållit henne vaken i stort sätt hela natten. Hon visste inte varför hon har så nervös egentligen. Det var en liten fest med folket i byn och inte med modelejon eller miljardärsmoguler från Stockholms finaste kvarter.

När hon kände sig något mer avslappnad klev hon ur duschen och virade en handduk om kroppen och en om håret. Med lätt hand svepte hon bort den fuktiga dimman som lagt sig över spegeln och log. Hon hade köpt smink och hårspray nere i mataffären men det fick duga. Hon hade funderat mycket över hur hon skulle ha håret. Hon hade ingen hårtork eller locktång så det fick bli att handdukstorka håret och göra det bästa av situationen. Hennes hår var något som hon tyckte mest om hos sig själv. Hon hade naturligt blont hår och dess längd fick det att locka sig elegant istället för att bara se frissigt och ovårdat ut. Eller ja, det brukade det göra när hon blåste det och använde alla möjliga tänger, men vad skulle man göra? Hon ville inte köpa på sig en massa saker som hon inte skulle ha användning för. Det var bara onödigt så håret fick bli som det blev. Det var säkert ingen här uppe som ens skulle tänka på det, ingen hade hittills reagerat på att hon inte bar smink. Nog för att hon såg bra ut utan men att sminka sig tog det alltid till en helt annan nivå.

Hon gick ut från badrummet och drog på sig en stor tröja som räckte enda ner till knäna innan hon tog fram påsen med allt smink i. Hon hade köpt foundation, mascara, bronzpuder, rouge, kajal och ett hallonrött läppstift. Det fick duga. Som tur var hade hon hittat en liten bordsspegel i sovrummet som hon hade placerat på köksbordet.

Isabella tog ett djupt andetag. Det borde väl vara som att cykla, tänkte hon och öppnade tuben med foundation och började processen. När hon väl hade kommit igång var det som om hon aldrig hade slutat. Lättheten i fingrarna satt där och med allt större iver granskade hon sig noga innan hon log mot sin egen spegelbild. Det hade verkligen blivit bra. Nöjd med sig själv reste hon sig och tog av sig tröjan med största försiktighet och kravlade sig i klänningen. Ännu en våg av iver sköljde över henne när hon gick tillbaka till badrummet och började med håret. Hon drog med fingrarna genom dom i stort sätt torra lockarna och insåg att hon aldrig skulle behöva en tång av något slag igen. Dom blonda lockarna föll i ljuva kaskader ner längs mot ryggslutet. Hon tog några av dom klämmor hon hade köpt och fäste framhåret som hon flätat likt ett diadem i nacken.

Det var trots allt midsommar så Isabella tog en sax och gick ut till trädgården. Även om hon inte skulle kunna göra en krans ville hon fästa några blommor längs med flätan. Hon hittade några blommor som matchade färgerna i klänningen och när hon satt fast dom i håret kunde hon inte hjälpa att hon skrattade till för sig själv. Det var knappt så hon kände igen sig. Den livlösa rädda kvinnan var som bortblåst och nu skimrade hon full av liv. Det här var Isabella, tänkte hon och tog fram sitt läppstift. Med försiktig precision målade hon läpparna och smackade några gånger innan hon gick ut och avslutade det hela med att kliva i dom röda skorna.

Hon hade ingen helkroppsspegel men hon tittade ner, vred sig för att få en uppfattning om hur hon såg ut och kände sig nästan gråtfärdig av lycka. Att något så enkelt som lite smink, ny klänning och skor kunde få henne att känna sig som en ny människa. Det var helt otroligt. Med ens kände hon att det var ett helt rätt beslut att gå på den där festen. För att få träffa nya människor och Zack, men framförallt för att ta tag i sitt eget liv. Hon hade inget att vara rädd för här och nu när hon stod i full mundering kände hon sig mer redo än någonsin.