I Choose You

{Kapitel 14}

•Oscars perspektiv•
På hennes säng låg det en lapp. Jag gick fram till sängen och tog upp lappen. "Jag går ut en stund, behöver vara själv ett tag... Snälla gör ingen stor grej av det, vem som än läser det... /Jonna" stod det på lappen. Det var ganska tydligt att det var någonting som hade hänt. Jag kan väl inte bara skita i det, jag måste väl ut och leta, men ska jag berätta för Felix och Ogge. Jag bestämde mig för att säga till Ogge och Felix att jag gick hem, när jag egentligen gick ut och letade efter Jonna. När jag kom ut på gatan, kom jag på att hon borde vara vid stranden, det är ju faktiskt det ända stället hon hittar till. Det är inte smart att vara där ensam på kvällen. Fort som ögat hämtade jag moppen och körde iväg mot stranden. Jag sprang ner från parkeringen till stranden, men saktade ner när jag såg Jonna sitta på stranden. Jag gick fram till henne och satte mig bredvid henne. Först då vände hon ansiktet mot mig. Hennes ögon var rödsprängda och glansiga. Man kunde se att hon hade gråtit, mycket.
"Men Jonna vad är det?" Sa jag och kramade om henne. Hon tryckte ner huvudet mot min bröstkorg och jag kunde höra hur hon grät. Jag strök Jonna med min hand över hennes rygg. Länge satt vi där innan hon lyfte upp huvudet och satte sig bredvid mig igen.
"Det var min kille, när jag ringde honom så gjorde han slut... Han sa att han inte klarade av att vara ihop när vi var så långt ifrån varandra" stammade Jonna fram, hon fällde en ynka tår som sakta trillade ner från hennes kind, men jag var snabb att torka bort den med min tumme. Jag satte mina händer på Jonnas kinder och sa:
"Då är han inte värd dig. Om han inte klarar av att vara ihop med dig på distans så kan du få så mycket bättre än honom. Någon som inte ger upp äkta kärlek för att ni inte ses så ofta. Någon som bryr sig om dig på riktigt". Jonna tittade rakt in i mina ögon. Nu skulle det vara perfekt att bara kyssa henne, men det är nog helt fel tillfälle för det.
"Som du" sa Jonna. Jag tittade frågande på henne. Menade hon att hon typ gillade mig?
"Vad menar du med det?" Sa jag mjukt, för att inte låta spydig, vilket den meningen brukar låta.
"Du bryr dig om mig, det är inte många andra som skulle komma hit fast att jag bad dem att inte komma" sa Jonna utan att släppa våran ögonkontakt.
"Ja det gör jag, jag kom för att det lät som att du var ledsen. Hoppas att det var okej?!" Sa jag lite oroligt, hon kanske faktiskt inte ville att jag skulle vara här.
"Det var mer än okej" sa Jonna och log. Jag log tillbaka och lutade mig sakta framåt. Jag hann inte tänka klart innan mina läppar pressades mot hennes. Det var magiskt. Helt underbart, men när jag märkte vad jag höll på med drog jag mig hastigt undan. Fan, vad gör jag, jag förstör ju allting...