{Kapitel 64}

283 11 0
                                    

•Jonnas perspektiv•
"Tack för en underbar dag" sa jag och kramade om Julia, Amy och Lowa innan jag gick in till Jessie.
"Hallå" ropade jag från hallen och släppte alla kassar på golvet i Jessies hall. Jessie kom nerspringandes från övervåningen med resväskor i högsta hugg.
"Och vart ska du?" Frågade jag skrattandes.
"Vi" sa Jessie och ställde ner resväskorna på golvet framför mig.
"Ehm, va?" Sa jag oförstående.
"Ja, vi ska till Gotland i några veckor" sa Jessie nonchalant.
"Vänta va?" Sa jag förvånat.
"Aa, vi drar om en timme" sa Jessie och tittade på klockan
"Men då måste jag ju hem och packa, och prata med Cecilia, och killarna" sa jag stressat. Jessie log roat och sa:
"Jag har packat allt du behöver, Cecilia ska skjutsa oss till båten, och killarna ska du inte träffa" sa Jessie och drog med mig upp till hennes rum.
"Jaha, så hur länge ska vi vara på Gotland då?" Frågade jag efter en stund och började borsta igenom mitt, redan välborstade, hår.
"Några veckor kanske" svarade Jessie.
"Och jag ska bara fortsätta ignorera killarna?" Frågade jag och tittade menande på Jessie.
"Ja" svarade hon snabbt.
"Jag mötte dem idag" sa jag tyst.
"Vad gjorde de den här gången då?" Sa Jessie tröttsamt och jag flinade till.
"Inget, de bara blev lite arga" sa jag försiktigt.
"På dig?" Frågade Jessie och log ett lurigt leende.
"Typ" sa jag tveksamt.
"Bra, då kanske de låter dig vara några veckor nu" sa Jessie stolt.
"Mm visst" sa jag ironiskt.
"De verkar ju typ beroende av mig" sa jag malligt och Jessie skrattade.
"Vet de att vi ska till Gotland?" Frågade jag och Jessie tittade försiktigt upp på mig.
"Neeeej" sa Jessie och drog ut på ordet. Jag suckade högt. Jag slängde mig ner i sängen och Jessie la sig tätt intill. Jag tog upp mobilen och gick in på instagram för att kolla läget. Alla i hela crewet hade lagt ut någon bild och förklarat att det där med bråken bara var rykten. Jag gick in och skumläste alla kommentarer. Det stod att de inte trodde på det killarna sa och ville höra det från mig.
"Ska jag kanske lägga ut något och skriva att det bara är rykten?" Frågade jag Jessie som låg och studerade varenda rörelse jag gjorde med handen.
"Kanske" sa Jessie.
"Jag gör det, för att hjälpa killarna" sa jag tveksamt och log ett snett leende. Jag tog bara en gammal bild på mig och killarna och började skriva. Såhär skrev jag "Jag vet att det går massor av rykten om att killarna har varit med i slagsmål... DET ÄR BARA RYKTEN. Det ända som har hänt är att jag och killarna har en liten paus eftersom jag inte riktigt vet hur jag ska hantera allting längre. Så snälla lyssna på vad vi försöker säga; ALLT ÄR BARA RYKTEN. Hjälp både mig och killarna genom att ge oss kärlek istället för hat över någonting som inte ens är sant..." Innan jag tryckte på 'dela' tittade jag frågande på Jessie. Hon nickade sakta och jag laddade upp fotot...

I Choose YouWhere stories live. Discover now