Nightmare ~ 3

Kapitel 40

Leonora Styles

Månen lös upp vägen framför mig. Skratt ekade längs gatorna och musiken spelades högt från dom olika klubbarna.

Det fejkade ID:et brände otåligt i min ficka och väntade på sin första användning.

Jag klistrade på det där självförtroendet och gick till första bästa klubb

"Är du säker på att du är 18? Du ser yngre ut"

Säkerhetsvakten tittade på kortet och sedan på mig

"Tack"

Jag log och tog kortet och gick in.
Jag väntade på att han skulle komma efter men det var tyst bakom mig.

Att smyga ut sent på kvällen från Niall var hemskt av mig. Niall har gjort allt för mig och jag gör så här.

Jag andades ut och fortsatte till baren.
Musiken var hög och det var så varmt att man knappt kunde andas.

Jag slog mig ner vid baren och beställde en drink. Flörtade lite med killen mittemot och gjorde allt det som jag aldrig i mitt liv skulle tänka att göra.

Kvällen fortsatte bra. Jag dansade och släppte loss, var den där oansvariga tonåringen som ingen trodde fanns inom mig, inte ens jag själv visste att hon fanns där. Det var skönt att komma bort från verkligheten. Inte behöva tänka på allt som hänt.

Min bra kväll avslutades på bara någon sekund och blev en mardröm.

5 skott avlossades från ingenstans och tre personer bredvid mig föll ner på marken, döda.

Musiken stängdes av och skrik fyllde lokalen. Alla sprang i panik mot utgången. Jag var livrädd, väntandes på att få ett skott i ryggen.

Armbågar och knuffar träffade min kropp.
Att följa med dom andra mot utgången var en risk ifall det sköts igen.
Att vara ensam kvar skulle också vara en risk. Jag behövde gömma mig. Fort.

Jag vände mig om och sprang emot resten av människorna. Jag kunde se paniken och rädslan i deras oskyldiga ögon. Jag hade antagligen den där blicken själv.

Bakom baren fanns ett kök där jag sprang in och hittade ett gömställe som var hyfsat säkert. Inget ställe var säkert, men jag hade inte mycket tid att hitta något bättre.

Jag släppte några tårar och lyssnade ordentligt på allt som pågick där utanför.

Ytterligare några skott avlossades och skriken blev högre.

Vad tänkte jag med? Bra idé Nora, gå ut och festa mitt i natten och sluta kvällen med att kanske bli skjuten.

Jag tog upp telefonen och slog in Nialls nummer. Jag tvekade på om jag skulle ringa eller inte.
Jag ångrade mig och la ner mobilen i samma sekund som dörren till köket öppnades.

Ett klickande ljud från personens skor ekade i rummet.

Stegen stannade precis vid stället jag satt gömd på.

Hjärtat slog så hårt i bröstet att jag var rädd att vem som än stod där skulle höra.

Ytterligare några tårar sökte sig ner för min kind.

Jag knep ihop ögonen och höll andan, bedjandes för att få överleva.

På bara någon sekund avlossades skottet.

•••

Ändrade kapitlet lite. Så publicerar det igen med ändringarna :)