Kapitel 47

350 28 2
                                    

Leonora Styles

Utsikten från busken bakom Nialls hus var tillräckligt bra för att kunna se in genom hans fönster.

Niall satt på nedervåningen. Han gjorde inget speciellt mer än att jag såg att han tänkte.

Jag kollade runt efter Maya. Tillslut såg jag henne i sovrumsfönstret. Hon bytte om till bikini och skulle säkert få med Niall också. Jag skulle precis kolla ner på Niall när hon svarade i sin telefon.

Hennes ansiktsuttryck såg sådär lurigt ut. Hon nickade och la på.

Hon försvann från fönstret och några nuntier senare var hon nere hos Niall. Hon drog smått i hans arm och log. Hon försökte få med honom ut. Hon planerade något.

Niall hade gått med på att gå ut och snart var båda i poolen.

Av någon anledning fick hon alltid honom att ha ryggen emot huset och så fort han ville vända sig om drog hon tillbaka honom och kysste hans läppar.

Jag kollade bort. Det äcklade mig. Min blick fastande på en man i svarta kläder rotade igenom Nialls lådor i sovrummet.

Jag försökte så tyst och snabbt som möjligt ta mig ur busken och ta mig in.

Blicken var fäst på mannen i huset

"Nora?"

Jag stannade upp och tittade snabbt på dom. Smart Nora..

"Ehm, jag måste ha en grej som jag glömde i huset. Det tar bara några sekunder.

Min blick gick fram och tillbaka emellan Niall och mannen i sovrummet.

Maya såg stressad ut men behövde hålla en god min

"Jag kan hämta den åt dig, säg bara vad det är och vart den är"

Jag skakade på huvudet

"Nejnej, ja fixar det själv. Jag ska inte störa"

Jag skyndade mig att gå innan någon sa något annat.

Jag smög upp på övervåningen. Närmade mig sovrummet.

Jag hörde lådor öppnas och stängas. Några små mumlande svordomar och en lång djup suck.

Jag närmade mig dörren och skulle precis kika fram i dörröppningen när två händer greppade mina axlar

"Nämen? Vad har vi här? En snokande liten tonåring?"

"Låt mig vara ditt kräk"

Spottade jag ur mig och försökte bli av med hans hårda grepp runt mina axlar

"Hörru, Sam. Vi har en liten kaxig unge här"

Han lyfte upp mig och gick in i sovrummet

"Well, well, well"

Sam tog några steg emot mig

"Knyt fast hennes händer och ben i sängen Dan"

Ett litet flin spreds på hans läppar.

Mitt hjärta slog så hårt att det gjorde ont. Tanken på att inte kunna fly gjorde mig illamående. Jag ville inte få samma ärr som jag redan har.

Fortsätt vara tuff Nora, visa dig inte svag.

Maya kom in in i rummet och låste dörren bakom sig medan Sam drog för persiennerna.

Mina armar och ben var fastbundna i kanterna på Nialls säng

"Åh Nora, vad roligt att se dig"

Mayas röst var hånfull

"Du kommer inte undan med det här"

Min röst darrade lite av rädsla men jag dolde det tillräckligt för att det inte skulle höras

"Skulle någon tro en 16-åring som du? Du kommer där med dina snyfthistorier och tror att folk ska tycka synd om dig, men vet du vad? Jag bryr mig inte ett dugg om dig. Så försök inte ens"

Hennes ögon blev svart

"Jag är inte rädd för dig"

Jag bet ihop mina käkar och spände knytnävarna så hårt att naglarna gjorde små sår i mina handflator.

Några ynka blodsdroppar lämnade mina händer.

Maya ställde sig bredvid mig och la sin hand runt min hals. Hon knep åt och jag kämpade för att få luft

"Om du berättar för någon om det här, så dör du. Inte ett ljud om det här. Du kan försöka, men ingen tror dig. Du vill väl inte riskera ditt liv? Lägg inte näsan i blöt raring"

Hon släppte sitt grepp. Jag hostade och försökte panikslaget hämta luft.

Maya lämnade rummet och Dan fyllde väskan med Nialls klockor.

Sam knöt loss mig innan dom lämnade rummet.

Hur skulle jag ta mig ur det här? Antingen sårades Niall eller så sårades jag. Det fanns inte många utvägar.

•••

Det hände en ganska pinsam sak för mig och min kusin på Gröna Lund i lördags.

Vi såg en skitsnygg kille som jobbade i pop-Expressen. Och eftersom att det var mycket folk och den kön man behövde stå kortast i var den karusellen så åkte vi typ bara den.
Ah men så skulle jag smyg fota honom när vi stod i kön. Börjar ta bilder i profil och sen så vänder han sig om precis när jag tar en bild "åh" utbrister jag och vänder mig om till min kusin för att visa bilden då börjar hon as grava och säger ganska odiskret "han såååg!"

Jag står fortfarande vänd mot min kusin och vi as garvar, så känner jag att någon knackar mig på axeln. Vänder mig om och så står han där och frågar "fotade du mig eller?" Små skrattandes. Vi står fortfarande å garvar å han frågar "får jag se bilden eller?"

Jag vänder mobilen och visar bilden och han ba "åh snygg, tack" så tittar han på mig å ler å så går han. Och inte nog med det så när vi ska gå in så fastnar min kusin med ryggsäcksbanden i den där snurrgrejen man går igenom, så skriker hon
"Men Emmie vafan gör du?!" Varav jag vänder mig om och skriker "men det är ju inte jaaaag!" Så krånglar vi oss ur den där snurrgrejen medan han står och garvar åt oss....😅

Insåg att denna lilla historia blev typ som ett kapitel, men orka bry mig. Jag ville berätta den haha

Nightmare ~ 3Where stories live. Discover now