Nightmare ~ 3

Kapitel 26

Leonora Styles

Mormor och jag pratade om allt mellan himmel och jord. Jag hade många frågor och hon lika så.

Hon gav mig många skratt. Men jag hade många frågor om mig själv, mamma och även morfar

"Hur var mamma i min ålder?"

"Nellie var en väldigt spontan tjej. Glad och hittade på massa roliga saker. Även hon hade en tuff period i tonåren. När hon träffade Harry blev hon mer mogen men dom hade många motgångar. Fans gillar inte alltid att ens favoritkille har ett förhållande. Hon är en kämpe. Även din pappa och så även du"

"Tvivlade du någonsin på att mamma skulle ha mig?"

Egentligen ville jag inte höra svaret, ifall att hon skulle säga ja

"Jag har alltid stöttat din mamma. Jag visste att hon skulle kunna klara av att ta hand om dig. Och av vad jag har fått se idag, har hon verkligen lyckats"

Jag log och tog hennes hand. Jag ville egentligen inte fråga om morfar, men förr eller senare ville jag ändå veta

"Jag hoppas detta inte blir en allt för personlig fråga. Men varför nämner aldrig någon något om morfar?"

Hon tog ett djupt andetag

"Ta inget av det som jag säger nu personligt. Men när han fick reda på att Nellie var gravid med dig blev han arg. Han ville inte att hon skulle skaffa barn för tidigt och förstöra möjligheten att leva livet. Nellie sa upp kontakten med sin pappa och har bara skyddat dig. Hon vill nog inte såra dig så därför har hon inte sagt något"

Jag nickade förstående

"Om han inte vill veta av mig så vill inte jag veta av honom heller. Det man inte vet något om tar man inte skada av. Jag vet inget om honom. Så han är inte en del av mitt liv. Men jag ville nog mest veta varför han aldrig nämnts"

Mormor nickade. Hennes askblonda hår hängde löst på axlarna och hennes ljusrosa läppar hade ett litet leende

"Du är en fin flicka Leonora. Jag hoppas verkligen att du kommer och hälsar på ofta"

"Absolut"

***
William Peters

"Pappa? Jag vill åka hem.."

Tankarna snurrade runt i mitt huvud och synen av Nora, panna mot panna med Niall och händerna hopflätade. Det äcklade mig lika mycket som det sårade mig

"Va? Varför då? Har det hänt något?"

"Jag kan inte gå runt här och låssas som ingenting. Jag och Nora har små problem och jag vill bara åka hem"

Pappa nickade förstående

"Tror du inte att det löser sig?"

Jag skakade på huvudet

"Är inte så säker på om jag vill att det ska lösa sig"

Muttrade jag och drog handen genom håret

"Vi hänger på här åtminstone några dagar till. Har det inte ändrat sig åker vi hem. Okej?"

"Visst fine.."

***

"Hey, William kom"

Niall vinkade till mig

"Vad vill du?"

Snäste jag och korsade armarna

"Tror du och jag har något att reda ut"

"Vadå? Det faktum att du stöter på min tjej? Fattar du inte vad vidrigt det är?"

Ilskan bubblade inom mig

"Det är det här vi måste prata om. Det är ett missförstånd"

Okej William, lyssna på vad han har att säga. Det är bullshit alltihop. Lyssna och låt det vara. Om några dagar får du åka hem..

"Nora och jag har inget på gång. Hon är som en dotter för mig. Jag älskar Nora, men inte på samma sätt som du. När Nora känner sig otrygg eller är rädd kommer hon ofta till mig. Vi har den relationen. Jag skyddar henne när hon får sina break downs. Jag har sett Nora växa upp. Jag har gjort väldigt många saker med henne under hennes barndom. Vi är inget annat än väldigt väldigt bra vänner. Jag hoppas du inser vilken toppentjej du går miste om"

På något sätt ville jag inte inse att jag hade fel. Jag intalade mig själv att allt var bullshit och förberedde mig själv på hemgång.
Jag ville inte vara kvar med dessa människor mer.

***
Niall Horan

Nora hade hängt upp "schemat" för vems dag det var. Första dagen, mormor. Jag fortsatte med att läsa hela listan. Nellie, Harry, jag. Fjärde dagen var min heldag med Nora. Då var vi på Irland.
Jag log, det hade hon planerat in med flit. Jag fortsatte. Louis, Liam, Luke, Ashton, Michael, Calum. Evan hade ett frågetecken, och Williams namn var överstruket.

***

Regnet öste ner. Jag satt i lobbyn och kollade igenom sociala medier. Klockan var runt 10 på kvällen. Nora kom in springandes i lobbyn alldeles genomblöt

"Hey Nialler"

Vattnet rann ner längs hennes ansikte och droppade ner på golvet

"Oj, här var man torr"

Skrattade jag och reste mig upp

"Vart är resten?"

Frågade jag och ställde mig framför henne

"Dom tog paraplyet och såklart fick jag inte plats under det så jag sprang i förväg"

Jag skrattade åt henne

"Vänta, låt mig ta en bild på dig"

Log jag och letade upp kameran på mobilen

"Ställ dig ute i regent igen, det kommer bli en bra bild, jag lovar"

Hon suckade

"Jaja, vad gör man inte för sin bästa vän?"

Nora gick ut på vägen och ställde sig i regnet. Harry och Nellie kom precis i tid

"Hörrni, ställ er där bredvid Nora, men inte så paraplyet täcker henne"

Dom gjorde som jag sa och ställde sig tätt intill varandra under paraplyet. Jag tog bilden och Nora fick springa in och värma sig.

Instagram nästa. Jag kollade på bilden, Nellie och Harry njöt under paraplyet och Nora plutade med läppen och såg väldigt missnöjd ut.
Beskrivningen fick bli
"When you don't fit under the umbrella"

Nu skulle jag behöva slava för Nora tills hon blev riktigt varm, men det gjorde mig inget.