Silence | o.r

13

°Omars perspektiv°

Grenar och regn smiskar mig i ansiktet när jag springer genom skogen. Om det bara är regn som blött ner mitt ansikte eller om det är tårar också det vet jag inte. Men jag fortsätter springa genom den blöta skogen, ända tills jag kan se sjön framför mig. Jag stannar upp framför skogskanten, blicken ligger på den smala lilla gestalt uppe på brons räcke.

"Alice?" säger jag försiktigt och hon kollar upp från vattnet. Hennes kinder är glansiga och ögonen en aning röda. "Snälla, gå ner där ifrån" säger jag sen men hon skakar på huvudet. Det blöta räcket är glas halt och regnet som puttar på gör hela situationen värre. Ett ända snesteg och hon faller.

"Jag ber dig Alice, snälla. Kliv ner från räcket" med skakiga steg närmar jag mig, hennes högra hand håller ett löst grupp om pelaren bredvid och hennes blick ligger på mig. "Räck mig din hand" försiktigt sträcker jag fram handen till henne, hon tvekar men lägger osäkert ner vänster handen. Jag tar några få steg till innan jag lägger min lediga hand runt hennes midja, det är nu eller aldrig, antigen dör vi båda två eller inte.

"På tre?" Säger jag och Alice nickar.

"Ett"
"Två"
"Tre"
I ett svep drar jag ner henne och knappt hinner hon nudda bron innan jag i panik kramar om henne. Helt plötsligt börjar tårarna rinna, både på mig och Alice, hela situationen skakar om min hjärna.

"Lova att aldrig göra om det igen" gråter jag fram och en svag nickning ger hon till svar innan hennes huvud borrar sig in i min famn.
Och där i regnet står vi, jag vet inte hur många sekunder eller minuter, men länge va det. Och hade inte Alice börjat skaka av kylan hade vi kanske stått kvar här.

"Kom, du måste in i värmen" säger jag och börjar gå. Men till min förvåning vägrar Alice röra sig från bron. Den bestämda blicken gräver sig djupare in i min. Frågande försöker jag läsa av hennes ansiktsuttryck, men det är omöjligt. Fortfarande med blicken på mig fipplar hon fram sin telefon ur fickan. Det starka lyset från skärmen lyser upp henne i mörkret. Snabbt flyger hennes fingrar över skärmen innan allt blir mörkt igen. Strax där efter  plingar min till och förvånat drar jag upp den.

Från: Alice
Skickat: 04.26
"Jag vill inte, jag vägrar att gå hem till mamma"

Jag kollar upp på Alice, hennes ögon är blanka igen och underläppen darrar.

"Älskade Alice" säger jag och drar in henne i en kram igen. "Kom, så går du med mig hem, du får sova hos mig" säger jag och kysser henne mjukt i pannan. Hon nickar, och strax där efter börjar vi vår vandring hem.

-----------------------------------

Försiktigt öppnar jag dörren till mitt hus, med Alice strax efter som nervöst kramar om min hand. Jag sparkar av mig skorna och går vidare upp för trappan. Väl inne på mitt rum släpper jag Alice hand, ler mot henne innan jag försvinner ut efter en madrass. Med madrassen släpande efter mig går jag tillbaka.

"Är du hungrig?" Frågar jag försiktigt när madrassen dunsar mot golvet. Alice skakar försiktigt på huvudet och ler svagt. Efter att ha fixat fram en tröja till Alice och även hängt upp våra blöta kläder på tork, kryper vi ner under varsitt täcke.

"Godnatt" säger jag och släcker den lilla lampa som lyser upp rummet. Jag sluter ögonen och slappnar av. Det dröjer inte länge innan någon lyfter på täcket och kryper ner bredvid mig. Jag ler, vänder mig om och drar henne närmare. En varm känsla sprids genom kroppen och jag ler ännu en gång.