Silence | o.r

30

"Vi ska ut på äventyr"

✧✧✧✧✧✧

"Du mår inte illa va?" Frågar Felix försiktigt och jag skakar på huvudet. "Bra, vi är snart framme" mumlar han och jag nickar. Vi har åkt omkring ett bra tag, vi har gjort ett stopp tidigare och enligt Felix ska vi snart vara framme vid slutmålet. Jag kan höra Felix och hans mamma prata tyst, jag kan höra suset från bilen och radion som spelar tyst musik i högtalarna. Bilen saktar in  och jag hör hur både Felix och Cecilia knäpper loss sina säkerhetsbälten och hoppar ut ur bilen. det dröjer inte länge innan min dörr öppnas. Jag kan känna Felix kropp som ligger tätt över min när han knäpper loss mitt bälte och hjälper mig ur bilen. Det prasslas från en påse och där efter hörs Cecilias röst en sista gång innan dörren på bilen smälls igen innan den åker iväg.

Felix ena hand läggs mot min höft och förvånat viket jag ner ansiktet mot höften men kollar snabbt fram igen när han börjar gå. Länge går vi inte innan Felix stannar. Försiktigt knyter han av mig ögonbindeln och jag kollar lättat runt. Vi står inne på en toalett. Förvirrat kollar jag på Felix som bara ler och räcker mig pappkassen han tidigare fått från sin mamma. Förvånat tar jag emot den, han ler och går där efter ut från toaletten. När dörren är stängd plockar jag upp det som ligger innuti kassen. En svart långklänning och ett par svarta skor ligger där. Svart, svart svart. Förvirrat börjar jag fundera på vad han egentligen vill.

Till: Felix
skickat: 19.12
"Vems är klänningen?"

Från: Felix
Skickat: 19.12
"Din"

Till: Felix
Skickat: 19.12
"Jag har ingen sån"

Från: Felix
Skickat: 19.12
"Nu har du! sätt på dig allt som finns i påsen och kom ut till mig sen"

Till: Felix
Skickat: 19.13
"Okej"

Jag sätter på mig klänningen och drar på mig skorna. Mina tidigare kläder lägger jag ner i pappkassen innan jag går ut till Felix som Ler stort när han granskar mig från topp till tå. Toaletten tillhörde tydligen ett hotell. Den stora lokalen är vackert utsmyckad och har ner än ett handfat.

"Du är jätte vacker" säger han och jag ler generat ner i marken. "här" han räcker fram en liten sminkväska och jag tar tacksamt emot den innan jag går tillbaka in på toaletten. Jag bättrar på sminket och går där efter tillbaka till Felix.

"Redo?" frågar han och jag nickar. Han går upp bakom mig, förvånat följer jag honom med blicken men stoppas av att hans varma händer läggs över mina ögon och stänger inne mörkret. Sakta börjar vi gå, hackigt och svårt är det men samtidigt roligt. Vi stannar upp igen, denna gången håller han kvar händerna och jag börjar nyfiket försöka se mellan hans fingrar men det är meningslöst. Långsamt glider hans händer från mitt ansikte, de stannar kort på mina axlar och ett par mjuka läppar pressas lätt mot min kind.

"Ha så kul" viskar han innan han backar bak. Jag öppnar ögonen och kan inte låta bli att trä på mitt stora leende. De vackra ögonen, det vackra leendet den vackra människan framför mig tvingar fram det. Jag springer fram till honom och lägger mina armar runt hans hals, gosar ner ansiktet och andas in hans doft.

"Hej" viskar han lågt, utan att släppa det minsta på vår kram. Jag hade kunnat stå här, hur länge som helst men när Omar släpper på kramen greppar han tag om min hand och börjar gå vidare mot hotellets restaurang.

Vi sitter länge där, pratar, skrattar och har det mysigt. Det är nästan så jag förträngt det som gör att vi faktiskt sitter här. Dock är jag glad att min app gör att vi kan hålla en konversation, utan att han ska behöva prata med sig själv.

"känner du dig klar?" frågar han när servitrisen tagit bort våra tallrikar. Jag nickar belåtet och möter hans mörka ögon som tindrar lite extra. Han reser sig från stolen och går fram till mig räcker mig sin hand. Jag reser mig upp, tar hans hand och följer med honom upp för hotellets trappor och vidare genom korridorerna. Omar stannar utanför ett rum, fipplar fram en rumsnyckel ur fickan och vrider om i låset. Dörren öppnas lätt och vi stiger in. Omar är snabb med att slänga sig i sängen och njutande ligga och betrakta mig.

"Det finns tandborste och allt på toaletten" säger han och jag nickar. "Jag har även med en T-shirt du kan sova i. Vill du ha den?" frågar han sen och som alltid nickar jag. Han böjer sig ner över sängen och rotar om kring i sin väska innan en vit T-shirt kommer flygandes mot mig. Jag tackar med en bockning innan jag går in på toaletten. Klänningen åker av och T-shirten på, sminket av och tandborstning på innan jag går tillbaka till Omar som nu ligger klar i sängen.

Jag flina lätt innan jag lägger mig ner bredvid honom. Hans arm håller ett beskyddat grepp om mig och får mig att känns trygghet igen.

"Förlåter du mig?" mumlar han när vi ligger där tät intill varandra. Jag tänker en stund, bearbetar allt en extra gång innan jag nickar. Han ler, trycker mig ännu lite närmare honom innan han lämnar en puss mot min panna.

"Jag älskar dig Alice" säger han och jag blundar. Jag önskar jag kunde säga det samma

°Omars perspektiv°

Långsamt öppnar jag ögonen, solen som bländande lyser genom de vita gardinerna gör det svårare att hålla ögonen öppna, men samtidigt den lilla figur som nu ligger på min mage och petar uttråkat på min näsa gör det lättare och får som vanligt leendet att växa extra stort.

"Godmorgon" mumlar jag med raspig morgon röst och hon möter snabbt mina ögon med ett leende.

"Har du någon gång försökt prata, så som jag gör?" Frågar jag, men ångrar mig rätt snabbt. Alice skakar på huvudet men värkar inte ha tagit frågan på fel sätt.

"Prova" säger jag sen och hon möter min blick med en ' är du seriös' blick. Jag skrattar lågt och nickar. "Vad kan hända? Ingenting. Prova" ler jag försiktigt och hon nickar, tänker en lång stund innan hon sätter dig upp.

"Jag älskar dig Omar"

♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡

Glad alla hjärtans dag ♡

Sprid kärlek ♡

ily ♡