Silence | o.r

28

Jag går igenom skolans korridorer för att som varje dag öppna mitt skåp och där med börja skolans långa dag.

Även idag trillar en lapp ur mitt skåp, vad är det här?

"Babe, du är allt jag ser, allt jag hör, allt jag vill ha"

Dessa lappar skrämmer mig. Omar har inte varit i skolan på hela veckan och dessa lappar har varje dag trillat ur mitt skåp när jag först kommer på morgonen. Det är Torsdag och jag har fått lappar som:

"Varje dag utan dig är ett rent helvete"

"Om du vill ha en idiot, lägg din hand i min"

har Tisdags och Onsdags lapparna sett ut.

Mitt i mina tankar kommer Felix upp bredvid mig och jag hoppar lätt till av hans plötsliga närhet.

"Vi börjar strax" mumlar han och jag nickar snabbt innan jag slänger igen skåpet och följer med till klassrummet för att börja morgonen med Svenska.

°Omars perspektiv°

Jag är inte alls sjuk, bara om kärleken är en sjukdom. Sen kanske jag kan ha lite nervositet också, men det går över. Under hela veckan har jag planerat, jag har bokat, ringt, mejlat och gjort allt jag kunnat och nu är det perfekt.

Jag lägger telefonen i sängen och drar på mig mjukisbyxorna innan jag går ner till köket för att göra mig frukost. Jag häller upp en skål flingor och tar med mig det till soffan där jag sätter mig ner. En stor del av dagen fördriver jag i soffan. Eftersom alla andra är i skolan och jag är skriven som sjuk så ingen kommer vilja vara i min närhet.

Från: Alice
Skickat: 14.55
"Hur mår du?"

Till: Alice
Skickat: 14.57
"Bättre, mycket bättre nu"

Från: Alice
Skickat: 14.58
"Va bra! kommer du i morgon?"

Till: Alice
Skickat: 14.58
"Om du ger mig en kram"

Från: Alice
Skickat: 15.00
"Då ses inte vi på ett tag antar jag"

Till: Alice
Skickat: 15.00
"Kom igen, en lite kram"

Från: Alice
Skickat: 15.00
"Nope"

Till: Alice
Skickat: 15.00
"Why?"

Från: Alice
Skickat: 15.02
"Är fortfarande sårad"