°Felix Perspektiv°
Ögonfransarna dansar mjukt mot hennes käkben, mer och mer. Ögonlocken rycker lätt till och muskler i ansiktet vaknar till liv. Förväntansfullt sitter jag och beundrar hennes ansikte när hon sakta men säkert vaknar. Hon öppnar segt ögonen och kollar kort på mig innan hon stänger dem igen och ler. Jag ler åt hennes leende och håller hårt i hennes hand.
"Hej" säger jag och hon öppnar ögonen igen. Hon log, sitt vanliga leende innan hon slöt ögonen igen.
"Hur mår du?" frågade jag efter en kort tystnad. Hon lyfte handen jag inte höll och gjorde en svag tummeupp. Jag vet att hon kan säga Bra, det har hon gjort förr. När får jag höra hennes röst igen? hur länge tänker hon plåga mig med den jobbiga väntan?
"Är du hungrig?" Vera reser sig upp ur soffan en bit bort och kollar frågande på mig. Jag nickar och harklar mig tyst.
"Ja, är du? jag kan gå och fixa något?" säger jag och hon skakar på huvudet.
"Nej snälla du, jag går, blir det bra med macka?" frågar hon och går mot dörren.
"Det blir toppen" svarar jag och hon nickar kort innan hon går ut genom dörren och lämnar oss ensamma. Alice rynkar gulligt till av smärtan som antagligen börjar kännas i höften. Bedövningen hon hade under operationen börjar säkert släppa.
"Har du ont? Vill du att jag ber en sköterska komma?" Hon nickar smärtsamt med ögonen stängda och jag reser mig dör efter från stolen, går mot dörren och hoppas på att stöta på en sköterska direkt. Som min önskan kommer en sköterska genom gången, samma sköterska som hjälpt Alice innan och under operationen. Hon ler mot mig och jag lika så mot henne.
"Är hon vaken?" Frågar Jon och jag nickar.
"Hon vakna för ett tag sedan" svarar jag och hon nickar, hon följer med in
YOU ARE READING
Silence | o.r
FanfictionOmar, en av de där populära killarna i skolan. Den där killen alla någon gång haft en crush på, drömt om både natt och dag. Killen som har exakt allt, pengar, utseendet, kompisar, allt. Han är killen alla tror lever det 'perfekta' livet. Och det kan...