Familiaris Academy ~ Starborn

[|24|]

Snökaos!

~Blair~

Jag såg avvaktade på Anton som stod mittemot mig på planen. Han hade Icicle bredvid sig. Spark var med en utmattad Cora då han hade blivit avslöjad inför hela Aris att han var Stjärnfödd när han Sammanstrålade med Icicle. Spark hade varit tvungen att rycka in och tvinga dem att säras. Jag visste inte att den dolda Familiarisen kunde det. Men å andra sidan hade jag knappt börjat undersöka boken jag "lånade" från biblioteket i biblioteket. Eftersom Anton bara hade Icicle med sig så bestämde jag mig för att göra samma sak som han och förvandlade Winter. Icicle och Winter hade vatten som ett av deras huvudelememt och kunde kombineras med Antons och min vattenmagi för att göra den starkare.
"Xeo."
Anton täckte golvet med is och gjorde så att han själv fick ett par skridskor av is. Jag höjde på ögonbrynet.
"Är det så du vill ha det? Okej. Patines de xeo!"
Nu hade vi båda skridskor av is. Anton tog satts och åkte med hög fart mot mig. Jag gled undan och skejtade ifrån honom.
'Winter! Let's do a combo.'
'Right behind ya, Blair.'
Winter sprang ikapp mig och jag bromsade tvärt. Nackdelen med skridskobanan var att jag inte kände mig helt bekväm på den, men jag var faktiskt inte så dålig. Jag hade bara inte vant mig än. Eller så var det bara det att jag hade oturen att vurpa mitt på plan. Anton började gapskratta så att han själv ramlade omkull. Jag började skratta jag med den här gången och publiken stämde in. Lite pinsamt var det ju att hela Aris hade sett mig ramla på isen. Nej, vem försökte jag lura? Det var jävligt pinsamt, men eftersom Anton också hade trillat så kändes det rätt okej. Det var alltså inte bara jag som hade gjort mig till åtlöje. Jag reste på mig och återfick balansen.
'Okej. Nu kan vi göra combon,' skrattade jag.
Winter flinade och visade tänderna
'Jag vet vad vi kan göra! Vi gör om isen till snö!'
'Okej. Men Winter. Du ska veta att jag aldrig har åkt skidor eller snowboard tidigare,' sa jag och grimaserade.
'Det gör inget. Du har ju redan skämt ut dig genom att dratta på ändan,' flinade han.
Jag grimaserade.
'Påminn mig inte.'
'Men vet du någon formel då?'
'Hmm. Fusión meigallo: Grande neve tempestade.'
'Oh okej. Fusión meigallo: Grande neve tempestade. Jag tror jag har det. Nu kör vi!'
Winter satte sin nos mot min panna och jag kände hans energi strömma igenom mig.
"Fusión meigallo: Grande neve tempestade!'"
En dov explosion hördes. Anton duckade. Publiken duckade. Ett moln av vit snö virvlade omkring i rummet, men det slutade inte där. Det fortsatte att snöa tills hela arenan var täckt och vallar med kompakt snö hade skapats.
"Och det ser ut som om Canavan Bloss och Hunter har bestämt sig för att göra arenan till ett vintersportsmaraton! Först skridskor och nu skidor och snowboards! Vad kommer näst? Bobsleigh? Baithlon? Det är helt snö sjukt! Ice to meet ya snow party! And let's see who we will have to say Ice-talavista to!" ropade Alexa i mikrofonen.
Elverna tjoade åt den nya vändningen av duellen. Den här matchen var faktiskt roligare än vad jag trott. Jag log lite åt Alexas dåliga puns om is och snö. Jag såg sedan ut över planen för att hitta Anton, men fann honom inte. Var i helvete kunde han ha tagit vägen nu då? Gömde han sig för mig? Låg han i bakhåll? Men nej. Inget det jag trodde. Till min förvåning så såg jag att en av snöhögarna började röra på sig och plötsligt stack en arm upp! Anton kom upp ur högen tillsammans med Icicle. Han spottade och torkade bort smält snö från ögonen.
"Inte sjyst, Hunter. Inte sjyst."
Jag började skratta igen och strök Winter över den fluffiga vita pälsen. Man kunde nästan inte urskilja honom från alla snö. Anton huttrade som en chiuaua, men han kunde inte värma sig eftersom det innebar antingen eld eller luftmagi.
"Ska vi försöka igen, Icicle?" frågade han sin snöleopard.
Jag stelnade till där jag stod. Nu kom det. Mitt största hinder.
"Vínculo!"
Anton och Icicle Sammamstålade halvt. Klor växte fram på Antons fingrar, vit och svartfläckig svans, öron, vassa tänder och Antons olivgröna ögon blev silvergrå. Med ett snabbt språng var de framme vid mig och flinade med sina vassa tänder. Förvånad över hur snabb de var, även i denna snöiga miljön, så backade jag undan för ett väl riktat slag.
Jag hoppade längre ifrån dem och förvandlade Winter till ett armband igen. Istället låssade jag min piska och snärtade till med den. Piskan, eller Flare, virade sig runt Anton och Icicles ben. Jag drog till och de föll pladask. Ett busigt skratta lämnade dem och jag märkte att medan jag gjort det så hade is krupit upp för mina ben. Den tjocka, silvriga, kalla isen höll fast mig i ett järngrepp. Hur i all världen skulle jag komma loss? Sen kom jag ihåg. Det här var Antons och Icicles fusionerade krafter, om jag inte kunde Sammamståla med Winter skulle det vara omöjligt att bryta sig loss utan eldmagi. Om inte... Innan duellen hade Vera försett oss med olika trolldrycker hon hade bryggt ihop. En av de var en som kunde smälta all is. Det var inte mot reglerna för Trolldrycksmagi var en form av vattenmagi. Jag slet loss en dryck från bältet jag bar och tog bort proppen. Försiktigt tippade jag vätskan på isen som höll fast mig. Kom igen, kom igen. Smällt då!! Plötsligt for något in i mig och gjorde så att jag tappade flaskan i marken och den splittrades. Överraskat såg jag upp i Sparks gyllene ögon. Hela den scenen förstörde allt för mig. För Victory. Sparks avledningsmanöver gav Anton och Icicle tid att rikta tre långa och vassa svävande istappar mot mig.
"Då har alltså Canavan Bloss drivit Hunter mot förlust. Vinnaren i den här duellen är Team Chaos of Light!" tillkännagav Alexa. "De får nu vidare till finalen mot Havoc!"
Anton och Icicle stirrade på mig med sina silvriga ögon. De hade fortfarande inte släppt kontakten med sin magi och jag var orolig för att de inte kunde. Cora rusade fram till oss.
"Spark få dem att Säras!"
Spark nickade och bet sin medpart. De ryckte till och isen om mig smälte på direkten.
"Disipar," mumlade de och Särades.
Cora andades lättat ut och flög på Anton som blinkade förvånat.
"Ni måste nog öva på det där."
"Kanske," skrattade Anton.
"Kanske?! Idiot," muttrade Cora med lutade sig fram och kysste honom.
"Awwwweee," sa jag och log.
De var så himla söta tillsammans. Cora drog sig ifrån och såg på mig med röda kinder. Jag började skratta. Jag var drypande blöt, men vad gjorde det? Det här var en av de roligaste duellerna jag någonsin haft! En hand lades på min axel och jag vände på mig.
"Bara av att se dig får mig förkyld."
"Inte mitt fel att du är så känslig mot kyla," sa jag och ryckte på axlarna.
"Du blev just frisk. Jag tänker inte låta dig bli förkyld igen."
Peter trollade fram sin svarta eld och lät lågan expanderas. Värme spreds från den och på någon minut var jag helt torr igen.
"Tackar, Mr Won't say a word to you."
"Jag trodde du hade slutat med det där!" sa Peter förebrående.
Jag skrattade och visade tänderna.
"Hoppas du inte är arg på mig."
"Arg på dig?" ekade Peter.
Jag nickade.
"Varken jag eller Victory har någon anledning att vara det, Blair. Du var enastående där ute!"
Jag drog in honom i en kram och satte läpparna vid hans öra.
"Tack."

✯❄︎✯

Ugh, Cora och Anton är goals😍 I want someone too! So unfair! Rösta om ni också är singlar😂
//Sarilia