Familiaris Academy ~ Starborn

[|25|]

Ett besök hos en... vän

~Bosse~

Fy fan för Legends. De förstörde ju allt! Jag stönade irriterat till.
"Äh sluta deppa, Bosse," fnös Bella.
Jag såg upp för att bemötas av Brads och Bellas irriterade blickar. De satt uppflugna i en fönsterkarm. På Bellas axel satt hennes kråka. Holocaust was no where to be found.
"Surar du fortfarande över att du förlorade?" hånade Brad.
Jag ryckte till lite. Vill ni veta en hemlighet? Jag avskydde Brad. Jag var rädd för honom. Så varför hängde jag med honom och Bella? Varför mobbade jag Blair? Rädsla. Allt var för den här kuk sugande rädslan. (A/N: Öh... Förlåt för kraftig svordom..?) Jag hade faktiskt gått på en Reguljärskola innan Aris och där hade jag blivit mobbad. Jag var rädd för att bli det här också. Jag ville verkligen få en ny start, men nu i efterhand insåg jag att jag kanske inte riktigt gjorde rätt val i att umgås med Brad och Bella. Jag slets från mina tankar när Bella hoppade ner från fönstret. Gleamingair flaxade med vingarna och lättade från hennes axel.
"Lipsill eller?" flinade hon.
"Till åtlöje för att du förlorade?" skrattade Brad.
"Äh håll käft. Ni förlorade båda mot Blair," muttrade jag.
Brads blick mörknade drastiskt.
"Våga. Bara. Nämna. Det. Igen. Bosse."
Jag svalde.
"Nej. Självklart inte," fnös jag.
Det där var dumt. Dumma dumma dig Bosse! Vad tänker du med egentligen?!
"Såja grabbar. Nu tycker jag att vi gör något kul! Vad säg som att... låna lite från en kär vän? Och förresten Bosse, det var inte jag som förlorade mot Blair. Det var Julian," sa Bella.
Brad flinade gillandes.
"Låter väldigt bra."

✶✿✶

Jag kände en stark motvilja till det här. Man kunde inte imitera någons Familiaris. Det funkade inte på det sättet.
"Men hör ni. Kan vi inte bara strunta i det?" frågade jag ovilligt.
"Men Gud, Bosse. Vilken mes du är," fnös Brad.
"Men hur hade du tänk att vi ska komma in då? Det är inte vårt uppehållsrum så våra Familiarisar är inte registrerade."
"Ja då får vi väl helt enkelt bryta oss in," sa Brad.
"Hur då??" sa jag irriterat.
"Jag vet inte. Bella kan spränga upp dörren," sa Brad och ryckte på axlarna.
Bella slog sig för pannan.
"Brad hur dum får man vara? Lyssna på mig. Jag är tjej och äldre och mitt förslag är att låta Bosse bestämma."
"Jag??"
"Bosse? Du måste skämta, Bella."
"Nej. Jag ser inte problemet med det. Det är hans chans att bevisa att han är på vår sida," sa Bella nonchalant.
Jag rynkade pannan och tänkte.
"Nå?" sa Bella efter ett tag.
"Asså... Jag vet inte..." mumlade jag.
"Var inte så motsträvig," sa Bella. "Berätta. Jag ser ju på dig att du har en plan."
"Spränga stället skulle 1. Vara det dummaste man skulle kunna göra. 2. Det skulle självfallet väcka uppmärksamhet. 3. Vi vet inte om grottorna pallar sånt tryck. Så jag skulle nog helst föreslå att vi väntar tills någon i Victory går in, gömmer oss tills de går och bom," sa jag eftertänksamt.
"Och om det är fler än en? Om de stannar? Vad gör vi?"
"Har du något bättre idé då?" fräste jag irriterat.
"Sorry Brad, men jag måste hålla med Bosse i det här. Strategier är inte riktigt din starka sida," sa Bella.
Brad grymtade irriterat till, men satt kvar. Bella hade lagt en osynlighetsbesvärjelse över oss, men jag visste att det var dumt. Jag hade sett att Blair och resten av alla Själsmagiker kunde se igenom all sorts osynlighet. I Victory fanns det tre stycken Själsmagiker. Alltså 50% chans att en av dem skulle komma, men om de kunde känna att det var magi runt oss visste jag inte. Då hade vi inte någon ursäkt. Minuterna tickade långsamt förbi.
"Tänk om det inte kommer någon då??" muttrade Brad.
"Tålamod är nyckeln till framgång," sa Bella koncentrerat.
"Bellas chosen quote of the day," mumlade jag.
Brad himlade med ögonen.
Efter en lååååång och stel tystnad kom äntligen någon från Victory. Som tur var var det George. Vi alla reste tyst på oss och följde tätt efter George när han öppnade dörren till Victorys grupprum. Snabbt slank vi in i rummet. Jag såg mot Bella. Hon knep sammanbitet ihop läpparna. Hennes magi måste hålla på att ta slut.
"Niveau magique: Max."
Bella såg förvånat mot mig, men nickade tacksamt. George skulle bara hämta en fotboll, sen stack han igen. När vi var säkra på att han var försvunnen så släppte Bella taget om sin magi.
"Vad föreslår du nu då, Bells?" sa Brad riktad mot Bella. "Det var ju din idé."
"Till att börja med kalla mig inte Bells, Brandon. Sen så kan vi ju kika in i Blairs rum," fräste Bella hätskt.
"Jösses," mumlade Brad.
Anledningen till att Brad och Bella hängde tillsammans är att båda skydde Blair. Vad jag visste så har Brad mobbat Blair sedan de gick i 4:an. Anledningen till att Bella hatare Blair kände jag inte till. Bella öppnade en dörr till ett rum med smaragdgröna väggar.
"Inte Blairs."
"Hur vet du det?" frågade jag nyfiket.
Hur kunde hon vara så säker?
"Grönt är inte hennes färg. Passar inte alls. Speciellt när hennes öga redan är grönt. Dessutom ser du alla de där flaskorna? Trolldrycker. Veronicas stora intresse," svarade Bella och stängde dörren.
"Du verkar känna dem bättre än ditt eget lag," sa jag.
Bella fnös.
"Det är bara för att Amber sitter och babblar om jag vet inte vad 24/7."
Jag nickade långsamt. Nästa rum hade vita väggar och var riktigt rörigt. Verktyg och metalldelar låg huller om buller. Speciellt på skrivbordet.
"Ricardos rum..." muttrade Bella och stängde dörren.
"Det här då?" frågade Brad som hade öppnat en annan dörr.
Jag och Bella gick för att kika in i rummet.
Båda började skratta.
"Vad??" röt Brad.
"Shhh!" skrattade Bella. "Är du dum eller? Blair har inget vattenlevande djur! George har! Varför tror du annars att det är ett gigantiskt akvarium här! Fy fan så efter."
Jag fortsatte skratta. Brad teg. Helt klart förlägen över misstaget han gjort. Bella gick för att öppna nästa dörr bara för att bevittna ett helsvart rum. Direkt stängde hon dörren. Hon dröjde vid nästa rum.
"Det här är det."
Jag och Brad följde henne.
Blairs rum hade vinröda väggar och var ganska så prydligt. Brad trängde sig förbi mig och Bella och började dra ut lådor. Bella suckade och började kolla Blairs skrivbord. Stelt stod jag kvar och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Plötsligt öppnades porten till grupprummet. Bella agerade snabbt.
"Nevidimyy."
Jag kände en svag bris stryka över min hud, men jag visste redan att det var försent. Jag kände igen rösterna. Det var den svarthårige och den rödhårige. De bråkade, men det spelade ingen roll. Peter var Själsillusionör. Han skulle kunna se igenom Bellas slöja. Rösterna tystnade.
"Vad i helvetet gör ni här??"

✯❄︎✯

Hey Guys. Jag ska ut på prao nu de två kommande veckorna så det kanske blir lite rörigt med uppdatering men jag tror det blir bra ändå. Dessutom så måste jag skriva på en novell till ett skolarbete som måste vara klar v 21. Jag vet att det är typ en månad tills dess men jag är såklart en sån som måste skiva 50 fucking datasidor😂 Och vår nya lärare hade satt minst 3 sidor jämfört med vår gamla som sa max 3 sidor... Men om ni vill läsa den skulle jag kunna publicera den när den är klar? Det är en övernaturlig deckare som handlar om en tjej som hamnar på ett mentalsjukhus. Let's just say DEATH BLOOD MURDERER.
Men vad tycks om den idén?
//Sarilia