Familiaris Academy ~ Starborn

[|14|]

Blairs första dejt

~Blair~

Zac höll lagom hårt i min hand. Inte för löst och inte för hårt. Lagom. Den var varm, torr och faktiskt riktigt mysig. Om man nu kan kalla händer för mysiga. Det låg en obekväm tystnad över oss. Ärligt talat så var det här första gången jag hållit en kille i handen. Om inte Peter räknades då... Jag hade ingen aning om vart vi skulle eller vad vi skulle göra. Jag harklade mig halvhögt för att fånga Zacs uppmärksamhet. Han var helt uppenbart obekväm. Hela han utstrålade obekvämhet. Han rörde sig stelt och blicken flackade. Jag förstod att han också var nervös, men det gjorde det bara mer obekvämt och speciellt gjorde det mig nervös. Zac såg nervöst ner på mig.
"Sååå... Vad ska vi göra...?"
"Åh... Ehh... Jag frågade Icaru om tillstånd att lämna skolans område... Så vi ska till en by intill Aris..." sa Zac tvekande.
"Låter kul," log jag.
Zac förblev tyst och ännu en gång la sig den stela tystnaden mellan oss. Gud jag hade aldrig varit med om något mer pinsamt i hela mitt liv.
"Blair..."
"Mm?"
"Gör dig beredd..."
"På vad...?"
Plötsligt sög det till i magen på mig och det kändes som om någon drog tag i mig. Luften slogs ur mina lungor och jag kunde inte andas. Jag blev så förvånat att jag gav ifrån mig ett litet rop, men det var snabbt över. Utan att ha märkt det hade jag slutit ögonen så jag öppnade dem försiktigt och tappade hakan. Vi var inte längre på akademins område utan i en gullig och mysig liten by. Husen såg små och gammaldags ut. Höstlöven täckte gatorna och allt var bara så... så vackert. Jag log stort när jag beskådade det hela. Jag kände att någon tittade på mig så jag vände mig mot Zac och log. Han rodnade och flackade med blicken. Zac hade teleporterat oss! Tillslut harklade han sig.
"Det finns ett jättefint café något kvarter bort. Jag eh.. Tänkte att vi kunde fika där..."
"Låter jättemysigt!" skrattade jag.
Zac log lite och nickade. Vi började gå igenom byn. Eller om jag ska vara sofistikerad så strosade vi lugnt i riktning mot det fina lilla caféet. Det var många ute på gatorna och pratade, gick i affärer och lekte omkring. Det var riktigt härligt. Efter ett tag bromsade Zac in.
"Här är det."
Vi hade stannar utanför en ljusblå dörr med glasfönster. Ovanför var en blommig skyllt där det stod "Blå Rosen". Jag kikade nyfiket in i caféet och såg att väggarna följde temat. Vita väggar prydda med blåa rosor i olika storlekar, vackra eleganta träfärgade stolar, bord och karamell färgade soffor och fåtöljer. Ljuset sken in genom de stora fönstren och vid disken fanns det massa olika bakverk och mackor. Det var några män, kvinnor och barn där. 3 ensamma, några med vänner, en familj och 3 par. Alla i olika åldrar. De över 13 med sina Familiarisar. Flera Familiarisar höll på att busa omkring, några åt tillsammans med sina människor och några sov helt enkelt. Zac skrattade roat till. Jag såg upp på honom och log. Han öppnade dörren och gjorde en gest som visade "damerna först". Jag gick in och ställde mig framför disken. En kvinna med blond hår och extremt blåa ögon log mot oss. I hennes famn satt den sötaste lilla kanin jag någonsin sett.
"Vad skulle ni vilja beställa?"
Jag hummade lite och såg på allt i montern. Mina ögon blev stora där de landade på en liten vit bakelse prydd med det mest underbara bäret i världen. Smultron. Enda sedan barndomen hade jag varit galen i dem små röda juvelerna till bär.
"Jag tar en smultronbakelse och en latte macciato," sa jag direkt där jag sett bakelsen.
(A/N: Haha ja. Hon dricker kaffe😂)
"Och jag tar en bit kladdkaka samt en kopp av Jasmine Silver Needle," sa Zac.
(A/N: Ett te för er som inte vet.)
"Ska bli," log kvinnan.
"Det blir 68,90 tack."
Hon knappade in något på kassaapparaten och började plocka med tallrikar och bakverk. Nu när jag kom och tänka på det så var det här en Illususius by. Hur betalade man egentligen?? Ur fickan tog Zac upp olika mynt och sedlar. De så inte alls ut som de pengarna jag var van vid. Mynten såg ut att vara gjorda av olika mineraler och sedlarna var... Ja de var genomskinliga. Siffrorna stod på samma ställe och sätt som på Reguljärernas sedlar. Mynten hade en liknande gravering, men de såg ändå helt annorlunda ut. Zac märkte att jag stirrade på pengarna. Han sorterade ut 68,90 och gav de till kassörskan. Sen tog han upp ett rött mynt som förmodligen var gjord av antingen rubin eller granat.
"Mynten är som era. De är dock såklart mer värda eftersom, tja det är ädelstenar vi förhandlar med. Sedlarna är gjort av ett speciellt ämne som kallas "Uhane ani." Mycket sällsynt och något en Reguljär aldrig skulle kunna finna. Bara de som tillåts finna det finner det," förklarade Zac.
Jag nickade förstående. Intressant.
Illusionisten med kaninen ställde två tallrikar på en bricka.
"Er dricka kommer strax."
Jag tackade och log. När kassörskan hade ställt våra koppar på brickan så tog Zac upp den och började se sig omkring.
"Någonstans särskilt du vill sitta?"
"Fönstret," sa jag. "Jag gillar att titta på folk. Kanske låter helt knäppt eller creepy, men det är ena nöjet med att fika."
Zac skakade roat på huvudet och ställde ner brickan vid ett vitt fyrkantigt bord med två stolar.
"Det är inte alls konstigt. Jag tror de flesta tycker om att beskåda andra när de äter ute eller fikar. Det är nog jag själv som är konstig då jag blir nere utav att se massa familjer ha kul..."
Zacs gråa ögon mötte mina och log lite. Vi slog oss ner och började ta för oss av fikat. Vi satt tysta så jag började studera alla människor på caféet. Det var så mycket mer livfullt här än i Crimson Falls. Här pratade alla med alla och umgicks med sina Familiarisar. Det var öppet och man blev glad utav att bara titta på. Efter en stund vände jag min uppmärksamhet mot min dejt. Han såg riktigt obekväm ut och rörde sig ryckigt. Jag började skratta lite. Zac rynkade pannan.
"Slappna av Zac och var dig själv," log jag.
Zac öppnade munnen, men stängde den och nickade långsamt.
"Jag har aldrig riktigt gjort något sånt här förut....."
"Inte jag heller."
Zac mötte min blick.
"Verkligen??"
Jag nickade sakta.
"Varför så förvånad över det?"
Jag tog en klunk av kaffet. Zac skakade lätt på huvudet.
"Jag förstår inte för att... Du är så snäll, smart, omtänksam, bra på magi, på att slåss, du är söt och vacker. Bara att se på dig... Gör mig varm inombords..." mumlade han och såg ner i bordet.
Mina ögon vidgades och min mun föll öppen. Jag stirrade på Zac som äntligen såg på mig med en tydlig rodnad.
"S-säg något d-då...." fick han fram.
Det tog en stund för mig att ta in det han sagt. Orden som lämnat hans mun fick min hjärta att slå hårdare och jag började rodna.
"Zac.... Det är det snällaste någon har sagt till mig," log jag stort.

✯❄︎✯

I'm just curious. Vilka tror ni att jag shipar egentligen? #Blaiter eller #Blachary?
Haha jag shipar mååånga fler än bara dem. Speciellt #Antora, #Amynic och #Riconica (och två ships som kommer bli cannon senare but no spoilers😈)
Vilka shipar ni av de ovan?👆🏼
//Sarilia