En dans på rosor

Kapitel 13 - Lerigt värre

Evelyn

En vecka har gått. Det är det Freja har sagt vid frukosten idag. Det är ganska sjukt också för att det kändes som om att jag anlände till lägret igår. En vecka har vi kvar nu utav lägret och trotts att det redan har hänt mycket så finns det fortfarande mycket saker kvar som ska hända. Vår dans till showen blir bara bättre och bättre och jag kan faktiskt knappt vänta tills dagen då vi får visa upp den för alla.

"Okej allihopa, super bra jobbat idag!" säger Freja och slår ihop händerna.

Det har varit ett hårt danspass då Bomani tvingade oss att köra en timmes styrka och kondition för Freja sedan skulle ta över och köra själva dansen med oss. Så just nu sitter en svettig, flåsande grupp ungdomar på golvet i lilla danssalen. Inte ens Ben har orkar lägga in någon rolig eller onödig kommentar under hela lektionen.

"Vi har faktiskt lite roliga nyheter till er." säger Bomani och ställer sig bredvid Freja.

"Dagens eftermiddags aktivitet kommer att vara.. Lerfotboll!" forsätter Bomani.

Genast känner jag hur ny energi fyller min kropp. Dans är inte bara mitt intresse utan jag har faktiskt gått två år på fotboll och inte för att skryta men jag var nog bäst i vårt lag. Att Bomani la in ordet lera i fotboll gjorde det hela ännu mer intressant. Vi alla skiljs åt för att gå till våra stugor och byta om, när jag kommer in i stugan är det tyst och lugnt. De andra har väl fortfarande lektioner eller någon annan aktivitet. Genast börjar jag rota fram bland mina kläder. Eftersom att det är riktigt varmt ute sätter jag på mig ett par ljusblåa tränings shorts tillsammans med en sportbehå i samma nyans och ett svart linne över med texten "Train insane or remain the same." Håret sätter jag upp i en hästsvans som säkert inte är perfekt men vad ska man göra när man saknar en spegel i stugan och att försöka sminka sig här inne är inprincip omöjligt. Men efter dagens jobbiga pass är jag bara glad över att jag inte hade något smink då det troligen hade suttit under ögonen istället för på dem.

Innan vi ska spela så ska vi äta lite mellanmål så jag börjar gå mot matsalen. Väl inne så sitter det inte speciellt många där, tre killar ifrån gruppen sitter längst in vid fönstret och verkar vara mitt uppe i ett samtal om hur taggade dem är. Jag går och ställer mig i kön till mackorna, som tur är så är den inte speciellt lång då det inte är mer än vår grupp och tre andra som verkar äta nu. När jag kommer närmare mackorna så vattnas det i munnen då jag ser att dem är nybakade, inget smakar godare än nybakat bröd.

Jag kommer tillbaka till bordet igen och möter Andreas, Ben och Tim som ställt sig i kö. Jag håller upp min macka och ler.

"Nybakat." säger jag och flinar innan jag går och sätter mig.

Genast hör man Ben och Tim börja klaga på att kön går för långsamt och att dem aldrig kommer få någon mellis. Efter en stund kommer killarna och sätter sig, Andreas hamnar mitt emot mig. Nu sitter alla i gruppen vid bordet förutom Clara och Lisa.. Undra vart dem håller hus?

"Är Blondie taggad då?" undrar Andreas och tar en tugga utav sin macka.

"Absolut, lera och fotboll, vad mer kan man önska sig?" Säger jag med ett skratt.

"Du vet att du kommer bli smutsig va?" säger Andreas.

"Skulle det vara ett problem eller?" undrar jag och skrattar lite, att bli lite smutsig är inget jag har problem med.

Vi fortsätter att äta och Andreas förklarar hur det brukar gå till, att man delas upp i två lag oftast två olika grupper. Sedan kör man helt enkelt fotboll. Det lilla extra är dock att själva planen är täckt med lera och man halkar ungefär 70 procent utav hela matchen. Dem som vinner får börja med att hoppa ner i sjön och sedan får dem också vara först in till duscharna.